180 varma tack.

Med aningen blandade känslor tog jag del av gårdagens valresultat. Ett ostridigt faktum är att 180 ålänningar har gett mig sitt förtroende. Det är mycket! Fler röster än vad många invalda fick och det är mest av alla "nästan invalda". Det här gör att jag känner att jag inte på nåt vis kan deppa över resultatet: Jag har en förbaskad skyldighet att kavla upp ärmarna och arbeta för de frågor jag brinner för.

Under dagen har flera politiska kolleger från andra partier uttryckt sin förvåning och häpnad över mitt personliga resultat: Mina kolleger anser att resultatet borde ha varit ett annat med tanke på att jag varken tyngts av nån nån kortrutt eller kommunreform på mitt bord, snarare socialvårdslagar och äldrelag som levererats enligt plan. Dom har pekat på en mycket synlig kampanj och på att det varit uppenbart för alla att jag vill in i lagtinget. Min personliga teori är att konkurrensen blev för stor, framför allt bland moderater i Jomala, dels att många har upplevt att jag är "så säker" att man kan kosta på sig att rösta på nån annan. En bekräftelse på den urgamla sanningen: Varje röst räknas.

Det finns också glädjeämnen: Jag har aldrig varit med om maken till laganda i mitt parti. MSÅ håller ställningen som största parti i Jomala och jag känner genuint att vi lyckats nå fram med vår agenda i min hemkommun. Vår ordförande invaldes på eget mandat, vilket är viktigt i ev. kommande regeringsförhandlingar. Ett annat glädjeämne är Finströmsmoderaten Camilla Bergendahl, som med råge invaldes i Finströms fullmäktige. Heja Camilla! Jag är så stolt. Till guldkornen hör också att jag ser ut att få samarbeta med min fru i Jomala fullmäktige, efter att nu kommunstyrelse bildats. När jag tittar på mina barn ser jag ibland att vi möjligen nog har ytterligare politikerämnen i vår familj ;)

"Vad ska du göra nu?" frågade Emma Harald ungefär 02.00 på natten utanför Alandica. Svar: Fortsätta jobba. Medan regeringsförhandlingar pågår slutför jag arbetet som socialminister så att det ska vara så enkelt som möjligt för nästa att ta vid. Om mitt parti ingår i nästa regering kommer jag att få förmånen att fortsätta representera Ålands folk i lagtinget. Detta är något jag brinner för, men hänger på omständigheter som bara delvis är inom kontroll.

Jag vill önska alla nyvalda lagtingsledamöter lycka till bästa möjliga start på sitt värv. Jag vill tacka var och en av er 180 som gav mig ert förtroende, jag kommer att förvalta det efter bästa förmåga.

För finns det en Wille så finns det en väg!

Hej Östernäs!

Valdagen 2011 stod jag tillsammans med andra moderater och stirrade på skärmarna. Jag såg ut att ha gjort ett hyggligt val och var invald. Ett röstningsdistrikt återstod att räkna: Röstningsområde 1 i Mariehamn, Ytternäs skola. Döm om min förvåning då 90 personliga röster plötsligt plussades till - området var ett starkare fäste än min hemkommun Jomala!

Finns förstås flera förklaringar. Vid tidpunkten bodde jag mycket i Östernäs, hemma hos svärmor. Min fru är Östernäsare av hävd och ohejdad vana. Jag var nybliven pappa och gick mycket med barnvagnen mellan Öster- och Västernäs och pratade med folk. Flera människor berättade efteråt att dom var fullkomligt övertygade om att jag bodde i Östernäs. Ett annat band är att jag tillbringade mina allra första levnadsår i Västernäs.

Från val till val har jag känt ett mycket starkt stöd från röstningsområdet Ytternäs. Faktiskt också mellan valen, då medborgare sökt upp mig med problem och saker som gått snett. Jag är tacksam också detta stora förtroende som visats, många gånger i känsliga ärenden.

Jag vill därför göra min allra sista kampanjdag i Östernäs, utanför Östernäskyrkan (gamla Pelles livs, ni vet). Välkommen dit och ta en kopp kaffe på lördag 10-12! Så kan vi pratas mer om vad DU vill se under kommande mandatperiod.

Rösta gärna på kandidat 116. Den rösten går till en kandidat som i sitt hjärta brinner för ett bättre Åland, en kandidat som vågar och orkar arbeta för det målet.

Finns det en Wille så finns det en väg!

Finns det en Wille, så finns det en väg!

Kommunalvalet 2015 var ett "vägval": Två val i rad hade nästan samtliga partier i Jomala gått till val på att nu skulle det byggas en rejäl gång- och cykelväg från Prästgården by till stadsgränsen. Lättnaden i byn var stor när vägen äntligen började byggas direkt efter valet. 

Mitt fokus var då på en helt annan vägstump: 300 meter på Klockargatan där jag varje morgon såg en massa skolbarn gå, inklämda i vägrenen samtidigt som bussar körde förbi. Som ett "timglas" där både barn och bussar klämdes ihop varje morgon. På första fullmäktiges frågetimme lyftes "vägstumparna" av en annan fullmäktigeledamot. Jag började omgående förankra en gång- cykelväg i min politiska grupp, sen i de andra grupperna och märkte till min glädje att förvaltningen var "med på tåget" - vilket ledde till att "vägstumpen" snabbt kom in i budgeten. 

Klockargatan den 16 oktober 2019. Planerad, upphandlad, grävd, asfalterad. 

När jag räknar, så tog det totalt 4 år att åstadkomma denna lilla stump gång- och cykelbana. Den blev en del i ett helhetspaket, med en annan behövlig stump vid Oceangränd och ytterligare en vid Solberget. Att följa "vägstumpens väg" blev en lärorik process och fick bl.a. lära mig att kommuner upphandlar asfaltering av alla "vägstumpar" samtidigt för att det är totalekonomiskt mest fördelaktigt. 

Något säger detta förstås om trögheten i det kommunala beslutsfattandet. Det tog ju 4 år, trots att jag inte mötte något större motstånd i frågan: Alla jag pratade med, oberoende om det handlade om landskapsregeringen eller tekniska chefen blev snabbt övertygade om att det här behövdes. Skulle någon ha velat obstruera skulle det garanterat ha tagit 8 år, men nu fanns det en vilja och därmed en väg.  

  

Vi Jomalamoderater går bl.a. till val på att binda ihop Jomala med cykelvägar. Vi vill bygga tryggare trafikövergångar och att alla ska ha en trygg väg till skolan. På landskapsnivå är det centralaste en gång- och cykelväg till Nåtö/Järsö. Det är klockrent på så många sätt: Det ger en skyddad cykelväg för Nåtö/Järsöborna in till Mariehamn. Det öppnar upp en av Ålands vackraste cykelleder och äntligen kan vi med gott samvete uppmana våra cykelturister att ta en titt på det fina som finns söder om Mariehamn. 

Mina 8 år som landskapspolitiker har lärt mig att det inget lättare än att motsätta sig projekt, att obstruera och hitta ursäkter för att inte göra något alls. Tänk på det på söndag: Rösta gärna på nån som vill bygga saker eller som vill bygga det lite annorlunda.Var skeptisk till dom som bara vill skrota nåt utan att föreslå nåt annat i stället.

En röst på kandidat 116 är på en som alltid ser vägarna framåt och lovar att fortsätta med att se vägarna och möjligheterna. 

Finns det en Wille, så finns det en väg!

  Finns det en Wille så finns det en väg! Också vid Lillängös midsommarstång 2019.

Grattis Valfrid!

I morgon, den 12/10 har Valfrid namnsdag både i Sverige och Finland. I den valstorm vi befinner oss i just nu, kan det vara läge att ägna några tankar åt just valfriden.

Valfriden är inte på något sätt stadgad i lag, snarare är det så att det finns en tyst överenskommelse bland de stora, politiska partierna om att på valdagen den 20.10 låter man människor i god ordning rösta, dvs. man kampanjar inte på den dagen. I denna valrörelse har begreppet "valfrid" getts många olika tolkningar, jag vill därför dela med mig av min.

Valfriden är något jag värderar och jag kommer personligen att kampanja ända fram till och med den 19/10 kl. 23.59, men inte efter det. Jag kommer inte att ha någon annons den 20/10 och jag kommer inte att kampanja. Däremot kommer jag att ha överseende om valskyltar står kvar (valfrid betyder inte att de omgående måste bort på valdagen, vilket en del tror) och jag kommer att ha full förståelse för uppmaningar att rösta och delta i demokratins högtid - valdagen.

Att "driva kampanjen ända in i kaklet" betyder alltså den 19/10 för mig. Jag kommer inte att "haka på" kampanjande den 20/10, av respekt för valfriden. Jag hoppas att så många andra partier som möjligt följer exemplet, dels handlar det om ett slags respekt för själva röstdagen - dels behöver vi nog alla få ett kort "break", oberoende av vad valutgången blir.

Och grattis Valfrid på namsdagen!

Världens bästa förlossningsvård

År 2017 föddes 279 barn på Åland, 137 flickor och 142 pojkar. Om vi vill ha mer tillväxt är det ideologiskt riktigt att vi bryr oss mer om eftervården, dvs. vården efter förlossningen. Förlossning är en av de största prövningarna som människokroppen går igenom och många kvinnor får olika former av bäckenproblem som påverkar motion, samliv och nästan en fjärdedel av alla föderskor har problem med ansträngningsinkontinens ännu ett år efter förlossningen. Problemen tigs ofta ihjäl och en viktig sak är därför att börja prata mera öppet om problemen. Idag sköts mycket av eftervården av den privata sektorn, till viss del av tredje sektorn. Ett samarbete håller dock på att växa fram mellan sektorerna och jag vill att nästa regering uppmuntrar detta: För en relativt liten peng, t.ex. i form av en eftervårdssedel kan vi få världens bästa eftervård för Ålands mammor. Jag vill at vi prioriterar denna viktiga fråga i nästa regeringsprogram.

Wille Valve (MSÅ)
Social- och hälsominister

P.S: Här kan du se en video där jag diskuterar frågan med fysioterapeut Johanna Lundberg som har mångårig och mångsidig erfarenhet av mammaträning för nyförlösta.

Ingen ska lämnas vind för våg!

Vårt sociala skyddsnät är som bäst inte en hängmatta, utan en studsmatta som hjälper oss att studsa tillbaka till arbetslivet. Under 4 år har vi möjligen vävt den starkaste studsmattan hittills: Barnbidraget är starkare än i riket och ensamförsörjartillägget har stärkts. ÅHS kostnadsskydd omfattar nu både de långtidssjukas dygnsavgifter och viss tandvård. Detta är förändringar som stöttar när livet är som svårast och som inte ska rubba ”arbetslinjen” (arbetslösheten var 3,8% 2015, idag 3,5%). För att säkra att det alltid ska löna sig att arbeta har vi infört ett skatteavdrag på 100€ för låg- och medelinkomsttagare.

Under 4 år har vi klubbat 4 socialvårdslagar som ytterligare stärker studsmattan. Nätet är långt ifrån klart, finns ännu stora ”maskor”! Vi behöver mer samarbete med tredje sektorn för att trygga att inga barn på Åland är utan barnskydd. Vi behöver stärka samarbetet mellan skola, ÅHS och kommunerna för att stötta barn med NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) och barnens föräldrar. Vi kommer att behöva jobba ännu hårdare med att inkludera fler människor med funktionsvariationer på arbetsmarknaden. Här kan Färöarna tjäna som exempel på hur staten kan ta ansvar för att ge en så stor del av befolkningen som möjligt ett jobb. Ingen ska lämnas vind för våg!

Wille Valve (MSÅ)
Socialminister 2015 ->

Enklare lag, enklare vardag

”Vad blir det för skillnad med den kommande alkohollagen?” frågade radion i en intervju förra veckan. Mitt svar var att kroggästen som beställer en öl eller ett glas vin knappast märker nån större skillnad, möjligen att krögaren är lite gladare. Förslaget till alkohollag innebär nämligen en rejält enklare vardag för krögaren, i och med att A- B- och C-rättigheterna avskaffas till förmån för ett allmänt alkoholtillstånd. Det blir mindre byråkratiskt att anordna servering i mötes- och festlokal (catering-servering), det blir enklare att anmäla serveringstider, enklare att rekrytera serveringspersonal då också 16-åringar, under direkt övervakning av ansvarig föreståndare, kan tränas in i yrket. Enportionsregeln slopas, likaså de närmast absurt detaljerade bestämmelserna för vilken sorts mat som ska tillredas för att kunna servera alkohol.

Avregleringarna är alltså långt de samma som intagits i den finländska lagen, med ett fåtal strängare bestämmelser på Åland: ÅMHM kan t.ex. begränsa servering om den sker i anslutning till vissa idrottsevenemang, i syfte att dra en tydlig rågräns mellan barn & unga och alkohol. 

Som helhet betraktat är förslaget en kraftig avreglering som borde ingjuta framtidshopp i den åländska restaurangbranschen. Under kommande mandatperiod kommer vi att behöva flera avregleringar, för att ingjuta framtidstro i hela det åländska näringslivet: Plan- och bygglagen behöver revideras, näringsrätten måste moderniseras och den politiskt mest utmanande uppgiften kommer att vara att skapa en kvalificerad majoritet (2/3 av lagtinget) för en behövlig översyn av jordförvärvslagstiftningen.

Men finns det en vilja så finns det en väg!

Wille Valve (MSÅ)

Förkorta domstolarnas handläggningstider!

Den 14 april 2009 fälldes Finland i Europadomstolen för mänskliga rättigheter pga en överlång handläggningstid för en straffprocess vars behandling varade i över sju år och tio månader i tre olika rättsinstanser. Problemet har tyvärr inte försvunnit, de överlånga handläggningstiderna består och drabbar idag barn och unga, företagare som får besvär mot detaljplanering och rentav landskapsregeringen självt.

Problemet kan angripas från många håll. Under de senaste åren har, glädjande nog, några små förbättringar skett, bl.a. har polisen fått nya rutiner för förundersökning och prioriterar ärenden med barn och unga. Ändrade bötesförfaranden har snabbat på behandlingen, men problemet med överlånga domstolsbehandlingar består. Förra veckan diskuterade jag med en företagare som nu väntat i 2 år på förvaltningsdomstolens behandling av besvär mot detaljplan. Detta är oacceptabelt. Vi moderater vill revidera plan- och bygglagen (PBL) för att trygga äganderätten och därmed gallra bort de besvärligaste besvären, men vi måste också jobba med problemet på djupet.

Överlånga handläggningstider i domstolar urholkar barn och ungas tillit till samhället. Överlånga handläggningstider får samhällsutvecklingen att avstanna och får många företagare att ge upp. Kombinationen av överlånga handläggningstider och en PBL som inte skyddar äganderätten är inte hållbar: Den ger ett Åland som är oattraktivt för investerare. Nästa landskapsregering måste lyfta problemet med regeringen i Helsingfors så att domstolarnas resurser prioriteras.

Wille Valve (MSÅ)