fredag 10 december 2021

Insändare: En budget som gör rätt saker


En budget som gör rätt saker

Finans- och näringsutskottet har nu fastställt sitt betänkande om Ålands budget för 2022, vilket betyder att Åland nu får en budget med mycket moderat politik. Här är ett axplock av vad som kommer under 2022:

-          Slopat inkomsttak för heltidsstudiestödet. En av Moderats Samlings paradfrågor i senaste val: Du som sköter dina studier och vill jobba ska inte bestraffas. Reformen innebär ökad frihet och avskaffande av onödig byråkrati, då myndigheten AMS framledes slipper följa upp vad studeranden förtjänat och inte förtjänat.

-          Långsiktigt ansvarstagande ekonomisk politik som dämpar kostnadsutvecklingen. Budgeten är i stort återhållsam och präglas av eftertanke, vilket är viktigt med tanke på det ekonomiska läge vi har här och nu. Viktigast i betänkandet är stödet för en parlamentarisk grupp som ska hitta långsiktig samsyn för reform av Ålands offentliga ekonomi. Detta är något Moderat Samling specifikt efterfrågade i remissdebatten. Målet måste vara att hitta en samsyn i ekonomiska frågor, som sträcker sig över flera mandatperioder. Utskottet betonar vikten av att arbetsgruppen tillsätts i skyndsam ordning med ett mandat som sträcker sig fram till sommaren 2022.

-          Inrättande av lågtröskelmottagning på ÅHS för att stöda ungas välmående. Ett första steg för att stärka våra ungdomars välmående, dessutom en långsiktig storsatsning på ungas välmående (200.000 i år, 800.000 under år 3). Moderat Samling anser det är synnerligen viktigt att vi snabbt agerar utgående från Hälsa i skolan-undersökningen, för att stärka våra ungas välmående.  

-          Utökad screening för mammografi under 2022. Detta minskar lidande och sparar på sikt pengar. Också detta var en av frågorna som Moderat Samling sökte förtroende att driva i valet för 2 år sedan

-          Äldrepolitiskt program och uppstart av seniormottagning för att ge våra äldre exakt rätt stöd för att leva ett så gott och långt liv som möjligt.

-          Ändring av landskapslagen (1999:40) om bostadsproduktion, som innebär att de låntagare som lyft landskapets bostadslån för byggande av hyresbostäder kan betala bort sina lån i förtid och då också bli befriade från de restriktioner gällande uthyrning och användning. Mera frihet, mera pengar till landskapsregeringen ( = mindre behov av att låna) och bankverksamheten flyttar dit den hör hemma, till finansvärlden.

-          Satsning för att underlätta gränsöverskridande handel och göra skattegränsen så osynlig som möjligt.

-          Satsningen GritLab för att knyta mer IT-kompetens till Åland. Helt rätt satsning just exakt nu.

-          Byggandet av gång- och cykelbana till Järsö fortsätter. En hjärtefråga för oss moderater: En långsiktig förbättring av livskvaliteten Söder om Mariehamn, men också en strategisk satsning för att stärka Åland som destination, också i pandemitider.

-          Bättre möjligheter för exilålänningar att rösta i kommande val.

-          Digitaliseringsmeddelande för kommande mandatperioder.

-          Vi har efterlyst fler reformer med tanke på Ålands kommuner. Dessa finns nu i Finans- och näringsutskottets betänkande i form av en översyn av kommunallagens 85§ som möjliggör en smidigare ändring av kommunalförbundens grundavtal: ”För att ge mer frihet och i större utsträckning beakta kommunernas självstyrelse bör det ske ändringar i lagstiftningen gällande kommunalförbunden och speciellt reglerna gällande grundavtalen måste ändras”. Detta är en politisk kursändring som Moderat Samling understöder, då den kan innebära en tydligare styrning av kommunförbunden utgående från dem som äger och finansierar. Utskottet förutsätter också en översyn av landskapsandelssystemet som medför ett system där Åland återgår till en regionalpolitik finansierad av landskapsandelar och inte genom omfördelningar.

-          Sist men inte minst: För att Åland ska fortsätta klara pandemin är det viktigt att vårt sjukhus har goda isoleringsutrymmen för hantering av luftburen smitta. För fortsatt, framgångsrik pandemihantering är det därför viktigt att budgeten innehåller fullmakt och direktiv till ÅHS & Fastighetsverket att under 2022 inleda planering av isoleringsutrymmen för patienter med luftburen smitta.

Som ordförande för Moderat Samling vill jag tacka för gott samarbete i framtagandet av budget 2022. Vi moderater ser att den till stora delar kommer att bygga ett bättre Åland, i enlighet med den politik som vi moderater sökta ålänningarnas förtroende för i senaste val.

Wille Valve

Ordförande, Moderat Samling för Åland

måndag 22 november 2021

Budgetanförande om budget 2022

Talman,

Budgeten för år 2022 är en budget med moderat politik och jag kommer att koncentrera detta anförande till den moderata politiken hos andra ministrar än de moderata. Dvs. i detta anförande kommer inget om i sig förtjänstfulla initiativ som GritLab, äldrepolitiskt program eller utökad canscerscreening, det kommer i andra anföranden.

Det finns mycket gott i denna budget som förtjänar att lyftas fram, flera saker som vi moderater sökte mandat för i senaste val och som blir verklighet i denna budget. Det kommer dock inte bara lovord i detta anförande. Från vårt partis sida kommer också att framföras en del ”förbättringspotential” som färdkost till landskapsregeringens och utskottets fortsatta arbete.

Den stora bilden är hoppfull: Ett Åland på väg ut ur pandemin, med framtidstro och stadigt sjunkande arbetslöshetssiffror mycket tack vare en aktiv näringspolitik och synnerligen snabbfotad hälsovårdspolitik. Inga dödsfall i corona, inga konkurser, stark återhämtning, högsta vaccinationsgraden i landet och stark inflyttning.

Men vi har också ett offentligt Åland med betydande ekonomiska utmaningar och sparbeting. ”beloppet av tidigare upptagna och nya finansieringslån vid utgången av år 2022 högst uppgår till 20 miljoner euro.” konstateras. Förvisso bättre med 20M för år 2022, till skillnad från 77M som stod år 2021, visst har vi en väg att vandra till en ekonomi i balans. Jag återkommer till detta tema.

Låt oss först zooma in lite på ansvarsområdena:

Vi börjar med minister Hambrudds ansvarsområden, utbildning och kultur. En eloge till landskapsregeringen för att man så tydligt sätter ner foten: inkomstgränsen för studiestödet tas bort under 2022. Sånt går att göra med en borgerlig regering. En viktig fråga, som påverkar många ålänningars vardag. Det ska löna sig att anstränga sig och det är fel använda resurser - att tjänstemän på AMS måste nagelfara studerandes inkomstnivåer och ta ställning till ev. återkrav. STOR tumme upp för detta.

Sen blir det några mindre ”tummar upp” under utbildning & kultur:

  • Klokt att vi gör en egen, åländsk analys kring avhopp och utanförskap istället för att kritiklöst kopiera förlängd läroplikt från fastlandet.
  •  BRA kulturpolitik är att formalisera arbetet med Ålands associerade medlemskap i UNESCO.
  • En annan positiv målsättning är att kulturmiljön tas tillvara i samhällsutvecklingen och är en gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser. Och varför spelar detta nån roll? Jo, den som kommer till Åland efter coronan förväntar sig givetvis genuina, åländska upplevelser! De ska finnas där.

Låt oss gå till minister Röbloms ansvarsområden:

  • Att vi i budgeten 2022 ger fler möjlighet till marknadshyror på ett tidigare helt reglerat område är positivt. De låntagare som lyft lån för byggande av hyresbostäder ges nu möjlighet att betala tillbaka lånen i förtid och befrias då också från restriktioner vad gäller uthyrning: Mera frihet, mera pengar till landskapsregeringen och bankverksamheten flyttar dit den hör hemma, till privat sektor. Bra och borgerlig politik.
  • Bra att reformambitionerna för Högskolan finns och är tydliga, särskilt den målsättning som beskrivs på s. 77 är att ”ta ytterligare steg mot en bolagisering av Högskolan på Åland”.
  • MILJÖ, s. 11 : ” Samtidigt fortsätter arbetet med att skapa förutsättningar för etablering av storskalig havsbaserad vindkraft på åländska vatten.” BRA, men låt oss ha is i magen och inte överskatta eventuella vinster. Vi ska trots allt tävla med Baltikum om förmånliga arrendeavtal för vindkraftsparken.

Under minister Wikströms ansvarsområden finns mycket att säga:

  • Det mest positiva här är investeringsmedlen för gång- och cykelbana till Järsö och broutbytesprogrammet. En annan sak vi moderater gick till val på. Det är en klok satsning,  med tanke på trafiksäkerhet, ett hållbarare samhälle och coronasäker turism. Det är dessutom en klockren stärkning av Ålands attraktionskraft. Fortsätt arbeta med oförminskad styrka med gc-väg till Järsö, vi kommer inte att ångra det.
  • En positiv överraskning på infrastruktursidan är den starka medvetenheten om verksamhetens klimatavtryck som finns på flera sidor i budgeten. Det är tydligt att denna utmaning tas på allvar och att flera pannor suttit i djupa veck. Se t.ex. s. 116: (” Arbetet med att minska Ålands klimatavtryck intensifieras. Åtgärder behöver vidtas inom alla samhällets sektorer. Uppvärmning av byggnader, trafik och energiproduktion står för en betydande del av de fossila utsläppen. Arbetet med att öka andelen förnyelsebar energi och gynna energieffektiveringsåtgärder inom olika sektorer fortsätter därför med riktade insatser”)
  • Nu kommer vi till en tuff bit, nämligen omställningsmeddelandet om skärgårdstrafiken, det meddelande som landskapsregeringen ska återkomma till lagtinget med. Jag lyfter på hatten för denna ambition i sig själv, den är viktig för Åland – hur kan vi skapa kortare rutter, kanske bygga bort någon rutt, elektrifiera och ställa om. På den här punkten räcker det inte med att vi regeringspartier tar i hand. Vi behöver en långsiktig förankring i partierna och i vårt samhälle, i hur vi tar skärgårdstrafiken från Evald Häggbloms dagar in till framtiden. Jag vill höja ett varningens finger här: Om vi vill komma ens en liten bit framåt så ska vi INTE börja med att ”dra hemåt”, utan utgå från kalla fakta: Vad är helheten och var gör investeringarna mest nytta för helheten, ekonomiskt, miljömässigt och socialt? Förstå mig rätt: Jag förväntar mig nu ingen enighet från Finans- och näringsutskottet på denna punkt, men det är otroligt viktigt att ni – medlemmar i FNU – stöder principen om ett långsiktigt, brett förankrat arbete. Åland behöver det.

 

Vi går över till vicelantråd Harry Janssons ansvarsområden :

  • Inriktningen på EU-arbetet är fortsättningsvis god – uppgraderingen till ministerråd var lyckad och ambitionerna klara. Detta är bra, men kopplingen till budget 2022 svag. Återkommer därför till detta i samband med externpolitiska redogörelsen.
  • Meningen om Ålandskontoret i Helsingfors stämmer till eftertanke, ”dvs. Ålandskontoret i Helsingfors namn till Ålands representation i Finland. Ett nytt uppdrag för verksamheten fastslås även till 1.1.2022 för att konkretisera detta.” Enligt mitt synsätt borde den person som tillvaratar våra intressen i Helsingfors ha ett starkt, permanent mandat, närmast en form av statssekreterare med tillträde till ministrarnas statssekreterare & specialmedarbetare. (Ta gärna lite lämplig inspiration av hur grönlänningarna arbetar gentemot Köpenhamn!)
  • Sen får minister Harry Jansson en stor tumme upp för detta:

” DEMOKRATI, s. 37: ” Landskapsregeringen har inlett en dialog med utrikesministeriet i syfte att möjliggöra röstning på finska beskickningar och deras verksamhetsställen för ålänningar utomlands. Den övergripande målsättningen är att stärka demokratin genom ökat valdeltagande.” Detta är MYCKET BRA, tappa inte bort den dialogen, den har betydelse och kommer att förenkla många exilålänningarnas liv inför kommande val.

Låt oss zooma ut och ta några kommentarer till budgeten som sådan:

Det är bra landskapsregeringen dämpar kostnadsutvecklingen med sparbetinget, jag har svårt att tro att någon annan regering skulle ha klarat av att genomföra detta sparbeting.

Det sparbeting som för ÅHS innebär 1 miljon euro under 2022. 2 miljoner euro under 2023 och 1 miljon under 2024. Om man skulle önska något från finans- och näringsutskottets fortsatta behandling så är det att stödja åtminstone detta sparbeting. I ÅHS-styrelsen är bägge större oppositionspartier representerade, vi godkände nyligen sparbudgeten enhälligt (fotnot: ÅHS godkände alltså enhälligt det sparbeting som finns budgeten för år 2022). Det bör inte vara raketvetenskap att nå enhällighet kring större, ett fåtal strategiska frågor.

Nu några ord om ÅHS, där vi på budgetens sista sida kan notera att antalet årsverken minskar från 2021 till 2022.

I den här budgeten har ÅHS uppfyllt det krav landskapsregeringen lade om 1% inbesparing. ÅHS-delen av budgeten innehåller både en kostnadssänkning med 1 miljon (det s.k. sparbetinget) och 0,7 miljoner kostnadsökning som har hanterats inom ram, genom nerdragningar på annat håll i organisationen. Sedan finns också ökningar pga kollektivavtalsmässiga löneökningar på 839.000 och indexjusterade avtal för 188.000 som ÅHS inte bestämmer över.

Om man bara tittar snabbt i landskapsbudgeten blir bilden missvisande det ser ut som att ÅHS-kostnaderna ökar med 1,3 miljoner från budget 2021 till budget 2022. Då gäller det att minnas en stor sak: coronahanteringens andel av ÅHS-budget. Coronans andel är 1,6 miljoner. Coronahanteringen måste hållas skild från ordinarie ÅHS-budget för att sedan kunna ersättas av statliga medel. Den särskiljs dock inte i landskapsbudgeten.

Om vi skulle plocka ut coronahanteringen ur budgeten (vilket jag politiskt inte rekommenderar riktigt ännu :) ), så är nettoförändringen mellan budget 2021 och 2022 en minskning av verksamhetskostnaderna på 360.000. Denna minskning är resultatet av ett stenhårt arbete. I enlighet med instruktionerna från finans har engångskostnader från budget 2021 eliminerats, intäktsförändringar får inte beaktas.

Som jag nämnde finns det kostnadsökningar på ungefär 700.000 som de facto ÅHS rår över, som måste beaktas och som har hanterat internt, genom nerdragningar på annat håll i organisationen. Det kan finnas skäl för finans- och näringsutskottet att särskilt notera detta.

Det är vid hela Ålands offentliga ekonomi som detta anförande avslutas: Vi går – tyvärr - miste om många möjligheter till kostnadseffektivitet om vi fortsätter betrakta det offentliga Åland som åtskilda stuprör. ”Vi måste bryta våra silotänk” som ledamoten Holmström träffsäkert sa i sitt gruppordförande.

I verkligheten är det offentliga ett och samma: Landskapet, kommunerna, myndigheterna. Att flytta tillnyktringen från polisen till ÅHS kan ge en kostnad på 50.000, men en inbesparing på 150.000 på Polisen – en nettoinbesparing på 100.000, för att ge ett banalt exempel.

Jag vill avsluta med att kasta in en brandfackla i FNU-rummet: Fundera gärna på reformer som kan spara pengar. Gör det inte krångligare än så. Fundera över reformer som kan ger en nettoinbesparing  för hela Åland.

Det kan vara vad som helst: handla om effektivare styrning av kommunförbund, överföring av verksamheter, sammanslagning av verksamheter. Men: Använd denna gång den tid ni har i Finans- och näringsutskottet till att fundera på det, för det är vad Åland behöver: Reformer som sparar pengar.

Tack för ordet.

onsdag 6 oktober 2021

Speech to Konrad-Adenauer-Stiftung, 6 october 2021

Dear Friends,

I am very happy to see so many of you here today, my name is Wille Valve and I am a member of parliament and the chairman of the Baltic Sea Parliamentary Committee in the Parliament of Åland.

My first name, Wille, is very easy if you speak German. It is both spelled and translated exactly as the German word ”Wille” and even carries the same meaning – ”Will” in English. Wille is actually the same name as Wilhelm in German and Willem in Dutch. My surname is a bit more confusing for the German thongue , it has two ”Faus” but is pronounced ”Valve”.

Germany is in many ways a model country for me. Maybe it is because I like things that actually work in practice. I have a strong belief that the world can be changed with things that actually work in practice. This is something that I have noticed that many of my German colleagues also value.

In the Baltic Sea Co-operation, the best friend of the Åland Islands is really the German Bundestag Delegation, which consists of very skilled parliamentarians with an extraordinary commitment for the Baltic Sea, for improving the environment, reducing nutrients and supporting sustainable innovation that actually works.

At the Åland Islands, we have a parliament that enacts its own laws. We take great pride in being able to form our own destiny. Åland has been a member of the EU since 1994. When Finland joined the EU, Finland negotiated a VAT exemption for Åland. In Germany, you have a similar agreement for the Island of Heligoland and in s Büsingen in the south of Baden-Württemberg.

This exemption is currently causing a lot of discussion at Åland, it does not quite work in practice. The only purpose of the arrangement in 1994 was to ensure the future of passenger shipping and communications. The drawback of this arrangement is that the local businesses & citizens are suffering from an overbureacratisation of customs procedures – most things tend to get stuck in the customs. I recently received a highly ordinary book as a gift from another parliamentary assembly, Folktinget. This celebration book got stucked in Customs, which is weird by most standards. You should not be surprised if Ålanders suddenly start to show up in Heligoland & Büsingen to study what it’s like to have the same arrangement in Germany, only without the application of Customs rules! It sounds like heaven to me.

Nevertheless, I sincerely hope that we will have a nice evening and that our coming days together might induce some practical things that actually work.

Wo ein Wille ist, da findet sich auch ein Weg, nicht wahr?

Welcome to Åland!

måndag 4 oktober 2021

Om skattegränsen i Ålands externpolitik (anförande i lagtinget den 4.10)

Talman,

Jag tänkte tala lite om det ämne som nämnden ägnat mest uppmärksamhet åt i sitt betänkande: EU:s tullkodex och skattegränsen. Det är för mig uppenbart verkställigheten av de s.k. genomförandeförordningarna inte fungerar på Åland år 2021. Symptomen är helt uppenbara, själva ”sjukdomen” är för tidigt att säga något bergsfast om, det kan vara att vi har att göra med flera ”sjukdomar” på en och samma gång.

Jag kommer i detta anförande att fokusera på några av symptomen på en icke-fungerande skattegräns och sen föreslå några lösningar på hur vi kan komma tillrätta med det: Vi kunde i lokala media läsa en tullöverinspektör slå fast att brevförsändelser aldrig förtullas, sånt händer inte. Juridiskt omöjligt. Punkt! Jag har nu – som hobby - samlat in exempel på brevförsändelser som förtullats, både paket som kallas ”brevförsändelse” och så helt vanliga brev som måste förtullas. Den definition på ”brevförsändelse” jag tillämpar här är enkel: ett ihopvikt papper i ett kuvert.

Jag ska ge er en episod. En f.d. fotograf på Ålandstidningens fick ett rekommenderat brev, ett hopvikt papper i ett kuvert. Brevet fastnade i tullen och skulle deklareras. Han ringde, precis som jag själv, tullens nummer och också han fick rådet att falskeligen ange brevet som inköpt värde, men att det denna gång skulle tullas in med värdet noll euro. Denna episod slutade med att han tröttnade och i stället deklarerade sitt brev som en gåva, vilket förvånansvärt nog gick vägen. Här kanske tullen har en helt egen definition av ”brevförsändelse” som innebär att just rekommenderade brev inte är brev, även om de råkar vara ett ihopvikt papper i ett kuvert. Detta vore lite märkligt, men kanske en lösning då kunde vara att göra som tullöverinspektören säger i tidningen: Brev ska inte förtullas. Sluta alltså med det. Kanske vi också skulle slippa en del tandagnisslan med en något generösare definition av ”brevförsändelse”.

Jag ska ge er en episod till för att belysa symptomen. En åländsk författare har skrivit bra böcker och säljer riktigt bra utanför Åland. När en författare säljer riktigt bra så brukar författarna få några friexemplar av förlaget. Detta är branschpraxis i världen utanför Åland, du får 10 eller 20 exemplar av boken du själv skrev som du kan dela ut till släkt & vänner. Det enda du inte ”får” göra är att sälja dessa böcker, det anses omoraliskt i branschen för då konkurrerar du med bokhandlarna. Dessa friexemplar kommer till tullen med en nollfaktura. Olyckligtvis är ju avsändaren då ett förlag, inte en privatperson. Hittills har personen fått sina böcker efter mycket långa diskussioner. Som också omfattat uppmaningar att ljuga, dvs. uppge att detta är ett köp.

Det här andra ”symptomet” är värre. Här finns det också en tydlig sjukdomsbild. Det finns folk som har uppmanats att ljuga av tullen, t.ex. jag själv som fick det vänliga rådet att ljuga att jag köpt en bok av folktinget som jag fått i välkomstgåva. Vi kan nog alla vara överens om att det är rätt stor skillnad på att deklarera att du fått något eller köpt något.

Det finns idag på Åland en viss mentalitet att huka sig för dårskaperna och tänka att det blir nog bara värre om vi nojsar, tullen o finansministeriet skruvar tumskruvurna lite till, till ett ännu värre regelverk. Men ungefär här går en röd linje för mig: Jo, du kan få din bok, du behöver inte betala med något annat än sanningen. Ska vi ha det så här? På riktigt? 

Det här är så allvarligt att vi behöver begrunda det en stund: Tullen har två ”systermyndigheter”, polisen och gränsbevakningen som ofta samarbetar. Hur skulle vi reagera om polismyndigheten eller gränsbevakningen skulle ge rådet att ljuga? Nej det var inte en gåva, det var ett köp, eller hur? Jamen då så, då ordnar det sig. Skulle polisen bete sig så här i vår vardag, då skulle jag lämna ett tips till centralkriminalpolisen om att inleda en förundersökning. När medborgare ljuger försätts de också i en sårbar position gentemot myndigheter. Inget hindrar en ny tulltjänsteman från att ringa upp och fråga att vad är det här, varför påstår du att du köpt detta om det är en medlemsgåva? Vi måste ställa högre förväntningar på vårt samhälle än så här. Fortsätt berätta öppet om allt galet ni varit med om, om tumskruvarna sätts åt ska vi berätta också om det.

Så till den verkligt brännande frågan: Varför är det då så här? Det är för att regelverket är undermåligt. Du behöver inte ens en måttstock från Kanarieöarna för att se det. Ska också sägas att en intern uppsträckning inom tullen knappast löser problemet.Enda sättet att komma tillrätta med detta är att få till stånd en ändring av regelverket. Gåvor kan idag bara existera mellan privatpersoner, men verkligheten motsvaras inte av denna definition. 

Vi behöver varken känna skuld, skam eller tacksamhet för skattegränsen. Skattegränsen är inte raketvetenskap, den är i grunden ett vanligt europeiskt regelverk som finns också på annat håll i unionen! Vi måste kunna lita på att det funkar och vi måste ställa samma grundläggande krav på rättssäkerhet som vi ställer också på andra regelverk.

Talman, det jag har sagt så här långt behövs för att förstå det förslag om ändring av tullfrihetsförordningen som jag kommer att lägga. Tullfrihetsförordningen behöver ändras så att där står ”fysiska och juridiska personer”. Då slipper vi rimligtvis en del av det institutionaliserade ljugandet. Tullen slipper lägga system och energi på att förtulla Radio X3M-muggar, en handduk från Bamse, broschyrer till Handicampen och statistikpamfletten från Eurostat som jag helst skulle vilja glömma. Det är också så, talman, att det i näringslivet i övriga världen, utanför Åland, händer att företag ger varandra helt vanliga gåvor. Fenomenet har olika benämningar: ”giveaways”, julhälsning, varuprov, oftast till ett värde av under 45 euro (150 på Kanarieöarna!) för att väcka intresse för framtida samarbete. Jag konstaterar bara att detta är en företeelse som tullen inte ska behöva jaga, till skillnad från droger och vapen.

Att lägga till ”juridiska personer” i tullfrihetsförordningen skulle inte lösa alla problem, men en del av dem. Utan hinder av denna ändring kan tullen fortsättningsvis jaga brottslingar, göra hur mycket stickprov som helst i stöd av Tullagen paragraf 8.

Jag vill be landskapsregeringen att undersöka om denna förändring kan göras rationellt, på nationellt plan. Om den behöver göras på EU-plan ska vi inte heller rädas det. Europaparlamentariker Henrik Lax fick till stånd goda förändringar i EU:s tullkodex till förmån för Åland, i dag har vi ännu fler åländska krafter i EU än vad vi hade då.

Viktigast av allt är att landskapsregeringen får till stånd en meningsfull diskussion med finansministeriet och tullen. Tullens deltagande är viktig, för tullen har värdefull kompetens om verkställigheten som de två andra myndigheterna saknar.

Låt oss alltså inte förtröttas av dårskaperna, låt oss kavla upp ärmarna ett snäpp till.

Tack för ordet.

lördag 2 oktober 2021

Kommentarer till tullöverinspektör Sture Skinnars uttalanden i Nya Åland den 2.10.

Det är tyvärr så att jag inte är ensam om att ha fått tullinstruktionen att ljuga. Jag har samlat på mig exempel på detta institutionaliserade ljugande, det kanske mest tydliga exemplet är ex-idrottsminister Asumaa som fick en gåva (vattenflaska) från fotbollsklubben Liverpool. Hans ”deklarationsresa” blev längre än min eftersom han först valde det mindre lögnaktiga alternativet ”gåva från en privatperson”. Den deklarationen gick inte igenom, Tullen meddelade då att deklarationen måste korrigeras och kompletteras med icke-existerande faktura/forsedel. Detta slutade med att tullen makulerade deklarationen och bad Asumaa göra en ny där han skulle ljuga att han köpt varan, uppskatta värdet och betala moms. Först då fick han ut vattenflaskan. Tidsmässigt kostade det honom två turer till posten och några mejl till tullen. Om tullöverinspektör Skinnar är intresserad av fler konkreta exempel på detta är han välkommen att kontakta mig, mitt telefonnummer och min e-postadress är offentliga.

Skinnar slår vidare fast att ”brevförsändelser har ett eget regelverk, de förtullas inte”. Jag har också samlat praktiska exempel på när förtullningar av brevförsändelser avkrävts. Bland annat stod det i det avi jag fick hemsänt från Folktinget att jag måste förtulla en ”brevförsändelse”. Detta kan förstås vara en enskild miss i kommunikation, min huvudpoäng här är att det finns många ålänningar som kan intyga att de råkat ut för det som Skinnar säger att är omöjligt: De har i skrift fått kravet att förtulla en ”brevförsändelse”. Min uppmaning till alla ålänningar att inte kasta dessa avi:n, utan spara dem inför kommande prövningar.

Jag vill ta tillfället i akt och ge några fler bisarra exempel: Jag har under dagarna kontaktats av ålänningar som slutat delta i Radio X3M:s lyssnartävlingar eftersom de kan leda till att man oväntat får hem en Radio X3M-mugg, ibland som en överraskning för lyssnaren. Bäst för alla vore alltså att också YLE slutade skicka överraskningar till Åland.

Som medlem i EU:s Regionkommitté fick jag EUROSTAT:s urtråkiga statistikpamflett (utan att ha bett om den). Eller rättare sagt: jag fick ett avi om förtullning. Den fastnade också i tullen eftersom gåvor enligt tullfrihetsförordningen inte kan existera mellan offentliga samfund eller företag. Det här betyder också att riksdagens sporadiska försändelser (t.ex. årsberättelsen om nordiska rådets verksamhet) fastnar i tullen, likaså Europaparlamentets.

Det duger inte i rådande läge att säga att ”vi följer bara lag och förordning”. När grova missförhållanden upptäcks har tullen, precis som andra myndigheter, ett ansvar enligt grundlagen att påtala missförhållandena och utveckla sin verksamhet genom att föreslå lösningar för att avhjälpa dem. Det bästa för alla vore om tullen nu gjorde gemensam sak med Ålands landskapsregering och finansministeriet för att föreslå nya, fungerande skrivningar i tullfrihetsförordningen.

Alternativet vore att gilla läget och låta förtroendet för tullen sjunka som en sten. Tullen är en myndighet som jag mest har positiva erfarenheter av i egenskap av f.d. kansliminister och det gör mig beklämd att nu möta människor som misstror tullen så till den grad, att de aldrig skulle kontakta tullen. När medborgarna tappar förtroendet för en myndighet är det i regel hela det offentliga som drabbas av det.

Jag misstänker att också tullpersonalen är trötta på att ”bära hundhuvudet” för detta otympliga regelverk och förmodar att mycket resurser nu går åt till sådant som skulle kunna användas vettigare på t.ex. östgränsen för att stoppa sådant som medborgarna på riktigt förväntar sig att tullen ska stoppa.

Vänligen, Wille Valve (MSÅ) Lagtingsledamot.

fredag 1 oktober 2021

Skattegränsen fjärmar Åland från Finland (Insändare insänd till Hufvudstadsbladet 1.10.2021)

Skattegränsen fjärmar Åland från Finland

I somras valdes jag av Ålands lagting in i Finlands Svenska Folkting som 1 av Ålands 7 medlemmar, ett förtroende jag är hedrad över. En vacker dag dök ett brev från tullen upp i min brevlåda där jag anmodades förtulla en ”brevförsändelse” från Folktinget.

Det elektroniska tullformuläret innehöll inget alternativ, så jag ringde tullen och bad om råd. En vänlig tulltjänsteman uppmanade mig att ljuga och fylla i att detta är en vara jag köpt av Folktinget. Jag frågade vad jag skulle säga att denna okända vara var värd och fick instruktionen att lägga in ”0,01 euro”. I tullformuläret skulle jag ljuga en gång till och intyga att jag har en orderbekräftelse som intygar varans värde. Som avslutning fick jag rådet att om någon nitisk tulltjänsteman ringer så skulle jag säga att detta är en ”medlemsgåva”.

Detta är tyvärr vardagsmat på Åland nu: Allt förtullas. Gåvor, varor, tidningar, brev – allt. Äldre människor lägger timmar på att förtulla vanliga brev och varje tidning. Människor har nästan helt slutat handla på nätet, lokala förtagare har lagt ner sina webshopar.

Personligen tycker jag att det mest beklämmande är att jag som lagstiftare förväntas ljuga till en myndighet för att få en välkomsthälsning från Folktinget. Jag bad med anledning av detta folktingssekreterare Christina Gestrin att helt sluta sända postförsändelser till Åland. Samma råd skulle jag ge till alla som vill sända en vänskaplig hälsning till Åland i form av en chokladask: Gör inte det!

Den enda orsaken till att gränsen tillkom 1994 var att trygga sjöfartens förutsättningar på samma sätt som gjorts på andra håll i EU. Skattemässigt ska vi ålänningar behandlas som andra finländare, betala samma inkomstskatt och samma moms. Att kväva det lokala näringslivet eller strypa varuutbytet med övriga Finland kan aldrig ha varit målet. Det kan ej heller ha varit målet att tullen ska lägga så här mycket resurser på att kontrollera varenda försändelse till och från Åland.

Varför är det då så här? På den punkten kan jag bara spekulera. Att ta bort skattegränsen skulle få omfattande konsekvenser inte bara för Åland, utan för hela Finlands sjöfart. Sedan Finlands EU-inträde har skattegränsen tidvis varit knappt märkbar, men under de senaste 2 åren har gränsen blivit som en ny statsgräns som fjärmar Åland från Finland vilket är sorgligt.  Detta ”nya regelverk” har vuxit fram i någon slags växelverkan mellan tullen och finansministeriet. Det är rimligtvis också någonstans där som lösningen finns på hur vi kan få en normal vardag på Åland igen.

Wille Valve (M)   

Lagtingsledamot, Ålands lagting

torsdag 30 september 2021

Skattegränshelvete

För några veckor sedan valde lagtinget in mig som en av Ålands 7 ledamöter i Folktinget. Ett förtroende jag är hedrad av och ett uppdrag jag är motiverad inför. Igår fick jag då ett brev om "försändelse som kräver förtullning". En "brevförsändelse" med okänt innehåll hade sänts från Folktinget som krävde förtullning. 


 

Jag drog en djup suck, för här på Åland måste allt förtullas. Har t.ex. slutat näthandla nästan helt, bara för att slippa strul. Skulle aldrig få för mig att börja sälja något alls över nätet. Detta är normal vardag på Åland. Då jag satt i Regionkommittén gjorde sekretariatet det fatala misstaget att sända mig EUROSTAT:s årliga statistikbok, en hårt bunden violett bok som jag krasst sagt skulle värdera till 0 euro, dvs. jag skulle aldrig köpa den men fick den på samma vis som alla andra EU-kommittémedlemmar. Den gången ringde jag till en av Tullens högsta tjänstemän som hade mandat att "befria mig från momsen" på denna gåva som jag aldrig önskat. 

Men tillbaka till Folktinget! Jag kunde först inte göra någon förtullning alls, för förtullning förutsätter att du vet vad du har i paketet / brevet. Genom informella kontakter fick jag reda på att försändelsen är Folktingets jubiléumsbok som delats ut till medlemmar och ersättare. 

Jag tog mod till mig och började förtulla elektroniskt, sådär som man ska göra föra att bespara alla parter från onödigt jobb. Det var ca 20 rutor att gå igenom. Där kunde jag bara välja att ljuga, dvs. fylla i att detta är något jag köpt, alternativt att detta är en värdelös gåva från en privatperson. Inget av detta stämde, så jag ringde Tullens informationsnummer. En trevlig, serviceinriktad kvinna svarade och gav mig rådet... att ljuga! Fyll i att detta är något du köpt. Jag fick sen rådet att fastställa varans värde till 0,01 euro. Sagt och gjort, jag satt igång med att ljuga i enlighet med de officiella instruktioner: Detta har jag köpt från Folktinget joo joo! Det var värt 0,01 euro ,varken mer eller mindre. Och visst har jag en orderbekräftelse som bekräftar värdet på 0,01 euro! (obligatorisk uppgift). 

Som brasklapp sa den vänliga tulltjänstekvinnan att om någon mindre vänlig tulltjänsteman ringer så skulle jag ljuga en gång till och säga att paketet är en "medlemsgåva", tvärt emot vad jag fyllt i deklarationen. 

Efter att deklarationen var ihopljugen mejlade jag en person i Folktinget och bad dem att aldrig mer skicka vanlig post till Åland, enbart elektroniskt. Obs! Ingen skugga må falla över varken Folktinget eller ens Tullens tjänstemän. Det är systemet som är fullkomligt åt skogen, inte människorna.

Men så här kan vi inte ha det! Detta skulle jag ha tyckt att var helt normalt när jag bodde i Ryssland och försökte tulla in ett paket hos ryska posten. Också då var det en statistikpamflett från socialministeriet till Nordiska rådets informationskontor i S:t Petersburg.  Det är inte för inte som det finns en lek som heter "ryska posten". 

Men vi lever ju för tusan inte i Ryssland! Det kan inte vara rimligt att ha system som tvingar medborgare att ljuga. Det är ovärdigt! Verkställs verkligen detta regelverk på samma sätt också på Kanarieöarna? Det tror jag inte. 

Avslutningsvis: Det jag har varit med om idag är bara en västanfläkt jämfört med vad våra företagare har att tampas med varje dag. Det här är rena giftet för vårt näringsliv och fullständigt omotiverat vardagsförtryck.

Tack för ordet. 

P.S: Den som undrar varför vi alls har detta system kan läsa denna bloggpost av näringsminister Karlström.