tisdag 30 april 2024

EU-valet: Dags att syna korten


Europavalet den 9 juni blir ett av de mera spännande valen, inte minst för Åland. På Åland stöder liberaler, centern, moderat samling, Ålands framtid, Pro Åland och några Obundna Anton Nilsson till Europaparlamentet.

Anton ställde upp år 2019 och gjorde ett starkt val, placerade sig på plats 2 av 20 på den svenskspråkiga listan. Han kan Bryssels korridorer och är idag Ålands högste representant i Bryssel, ministerråd. Särskilt skickligt hanterade han NATO-anslutningen då Åland, med bibehållen demilitarisering och neutralisering, tog steget in i försvarsalliansen. Samarbetet med Sfp ger också de åländska partierna rätten att själva utse en åländsk specialmedarbetare efter valet. Flera sådana EU-medarbetare har utsetts under åren och den nuvarande heter Celinda Nordquist. Samtliga kandidater på den svenskspråkiga listan har skrivit under på att Åland har rätten att utse en specialmedarbetare.

Alla partier har inbjudits till koalitionen som stöder att Anton, också socialdemokrater och HI då bredaste möjliga samling är enda chansen att nå ett inflytande för Åland. Socialdemokraterna har – "som traditionen bjuder" - tackat nej och stöder en egen kandidat. Detta är förstås olyckligt då det riskerar splittra rösterna, men sossarna har tyvärr också en historia av att lova runt och hålla tunt i EU-val. I en pompös insändare från valet 2014 skrev Camilla Gunell (s): 

”Därför ser vi med tillfredsställelse på den överenskommelse vi uppnått med SDP om att en av medarbetarna i den finländska delegationen i EU-parlamentet ges ett särskilt uppdrag att bevaka åländska frågor. Vi har utlyst en intresseanmälan för medarbetartjänsten i tidningarna och glädjande är att flera kvalificerade ålänningar redan anmält sitt intresse för jobbet.”

Detta visade sig tyvärr vara struntprat. SDP:s dåvarande partisekreterare Paananen kommenterade samma överenskommelse med orden: "Inget beslut är fattat. Vi kan inte binda EU-parlamentarikernas händer i förväg. Först ska valet hållas"

De finska, socialdemokratiska MEParna (!) bestämde sen efter valet att Marina Lampinen från Kuopio får uppdraget att bevaka åländska frågor inom den socialdemokratiska delegationen i Europaparlamentet. Lampinen jobbade ca ett år i Europaparlamentet, innan hon gick vidare och blev lobbyist. Någon ny "intresseanmälan för medarbetartjänsten" var tydligen inte aktuell. 

Eftersom socialdemokraterna har denna historia av att bygga rangliga luftslott i samband med EU-val så vore det klädsamt att man – med en månad kvar till valet – rakryggat lägger fram överenskommelsen för allas beskådan, denna överenskommelse som (”tredje gången gillt”? ) tryggar de åländska socialdemokraternas rätt att utse sin specialmedarbetare efter valet. Om inte socialdemokraterna klarar av att göra detta, så är det minst sagt anmärkningsvärt. 

Till sist: Vad gäller HI så behöver korten inte ens synas. De uppmanar nu ålänningarna att stödja en finsk kandidat som både tagit ställning emot och röstat ner Ålands plats i Europaparlamentet. En ganska stark kontrast till Sfp:s valprogram där det står ”Sfp vill att Åland ges en plats i Europaparlamentet”.

Krångligare än så behöver det inte vara. 

måndag 11 mars 2024

Förhoppningar på den nye talmannen

Idag valdes Jörgen Pettersson (c) till talman efter en rysare till talmansval. Efter att lotten avgjort så är nu Jörgen Pettersson lagtingets talman, tills ordinarie talmansval förrättas. 

Jag gratulerade Jörgen Pettersson efter plenum. För även om talmansvalet röjde en mycket skakig regeringsbas så är han nu vår talman och har en viktig uppgift framför sig. Den han har framför sig nu är externpolitisk. Det är i Ålands externa relationer vi finner självstyrelselagsrevisionen, relationerna till den nya presidenten, relationerna till andra parlament. Min förhoppning på den nya talmannen är att ett aktivt grepp kopplas om dessa frågor. Det är också i externpolitiken det finns möjligheter, inte minns genom Ålands ordförandeskap i BSPC. 

Inför det ordinarie talmansvalet i november vill jag vara tydlig på några punkter: 

- Det är inte acceptabelt att tre av tre i talmanstrion nu är män. Det har inte hänt sedan nån gång på 90-talet. Det vore ytterligare ett svaghetstecken från regeringsblocket om man inte klarar av att prestera en enda  kvinnlig talman eller vicetalman i november, då du sannolikt kan välja mellan t.ex. Liz Mattsson (c), Sandra Listherby (lib) eller Pernilla Söderlund (lib). Jämställdhet är viktigt! Om inte regeringsblocket hittar en enda kvinna så finns också Annette Holmberg-Jansson (MSÅ), med 4 års ministerfarenhe och ordförandeerfarenhet. Vi moderater anser att det är ett absolut krav att jämställdheten syns i lagtingets högsta ledning. 

- Före talmansvalet förekom en samhällsdebatt där talmannens lämplighet ifrågasattes på flera punkter. Om den nye talmannen siktar på att bli omvald med bättre understöd, så finns det skäl att ta till sig en del av en debatten. Och särskilt att talmansposten är arvoderad för att vara heltid. 

- Inför nästa talmansval behöver ske en gedigen förankring i lagtinget. Den kan ske så att gruppordförande Simon Påvals (lib) sammankallar alla lagtingsgruppers ordföranden som sätter sig ner ansikte mot ansikte för att diskutera talmanstrions nya sammansättning. Inte svårare än så. Mycket kan sägas om dagens talmansval, men väl förankrat var det inte. 

Till sist uppmanar jag regeringen att se sig själv i spegeln. Det är ni som har valt denna regeringsbas som ramlar sönder inför allas ögon. Resan kommer inte att bli bättre eller mera angenäm. Om ni vill att det ska bli bättre så behöver ni byta regeringsbas. 


fredag 12 januari 2024

Anförande om nya regeringsprogrammet den 18 december 2023

Ledamot Wille Valve, gruppanförande

Talman! Vi har i Moderat Samlings lagtingsgrupp samlats några gånger och resonerat kring hur vi skulle förhålla oss till regeringsprogrammet. Vi har landat i att vi inte kan stöda detta. Det här är tyvärr ett motsägelsefullt regeringsprogram som sakpolitiskt inte hänger ihop. Det är ett regeringsprogram som nästan inte innehåller någon konkreti, i skarp kontrast både till de tre senaste åländska regeringsprogrammen, men också, talman, till regeringsprogrammen i vår omvärld. Man får lite intrycket av att tre eller möjligen flera parter har suttit och blockerat varandras konkreta åtgärder och därför fastnat i allmänna svävande formuleringar.

I delar av regeringsprogrammet skymtar rentav avsaknad av politisk vilja. Jag återkommer till det, tyvärr - och jag säger tyvärr - för det hade inte behövt bli så här.

Jag ska nu peka på några övergripande svagheter innan jag kommer till några specifika delområden i regeringsprogrammet. Det kommer flera moderata anföranden idag med fokus på de olika delområdena. Jag vill vara tydlig med att det också finns saker som är bra i regeringsprogrammet, riktigt bra och de kommer vi också att lyfta. Det är helheten som inte övertygar. Vårt mål är att föra ett förhoppningsvis konstruktivt resonemang kring hur den här helheten hade kunnat bli bättre och mer övertygande.

Men låt oss ta det trista först. Det är häpnadsväckande lite konkreti i regeringsprogrammet, förutom flera båtar och vindkraft. Det är mycket stor brist på politisk riktning och mätbara mål. Och det är allvarligt. 

Jag nämnde i min första replik våtmarkerna. Det finns ett konstaterande om att våtmarker är viktiga i största allmänhet, men inget om hur näringsutsläppen bör minska, hur mycket eller hur mycket mikroplaster som ska samlas upp. Och avsaknaden av mätbara mål, talman, väcker frågorna; är detta ett meningsfullt redskap för förvaltningen, och hur ska media kunna bocka av och bedöma genomförandet av detta program?

Det som också slår en är avsaknaden av vanlig politisk vilja. Några konkreta exempel, stycket om demens och minnessjukdomar. Alla kan ju hålla med om att dessa sjukdomar drabbar allt fler, precis jo som det står i regeringsprogrammet. Det är sant. Men vad vill ni?

Det konstateras att övergången till elfordon pågår och landskapet kan medverka i omställningen. Jo, men VILL ni medverka i omställningen? 

På sida åtta kan vi läsa att Åland är en del av världen. Jo jo, Åland är en del av världen. Men i vilka internationella organ borde Åland då få representation i? Ska vi vara riktigt rättvisa så finns det faktiskt ett halvt svar på det i slutet av regeringsprogrammet, där det står "landskapsregeringen överväger associerat medlemskap i IMO för att påverka internationell sjötrafik." Mera sånt tack!

Sen "Åland behöver en framtidssäkrad samhällsmodell." Vad är ens det?

"Studiestödssystemet är avgörande för vuxna och unga då" jo, och därför vill ni. Vad? Vi moderater vill stärka arbetslinjen genom att avskaffa inkomstgränsen för studiestöd. Men vad vill ni? Förutom att konstatera att det ena eller andra är viktigt och att saker möjligen kan göras? Det är tyvärr osäkert vad ni vill, förutom kanske när det gäller meningen "beredskap att närmare utreda fasta förbindelser kvarstår". Där tryckte ni nyligen på grönt och visade minsann att ni måste ha medel till en tilläggsutredning av den färdigt utredda Prästösundsbron. Vad vill ni förresten med Prästösund? Jag frågade rakt ut förra veckan om Prästösund var ett av de sunden som ska få en ny linfärja? Det kom inget svar, men ni får väl återkomma.

Finns det då något som skulle kunna ändra vårt röda knapptryck till ett gult eller rentav grönt? Jo, det finns det. Det är ekonomin som kommer väldigt långt ner i detta regeringsprogram, på plats åtta faktiskt efter kommunalpolitiken. Om ni dammar av förra regeringen Sjögrens program så var ekonomin på plats tre. Regeringen Thörnroos hade också ekonomin på plats tre. I regeringsprogrammet kan vi läsa att resultatförbättringsbehovet bedöms vara mer än 30 miljoner euro. Sedan när regeringsprogrammet har presenterats så har det här delats upp på sex år, ett anpassningsbehov på ungefär 4,1 miljoner fördelat på sex år. Den stora frågan är förstås, hur ska detta göras? Den är obesvarad och den lär inte få ett svar förrän i april i samband med rambudgetarna.

Men vi kan notera att regeringsprogrammet har flexibla skrivningar som faktiskt möjliggör att man i det här anpassningsarbetet kan ta i beaktande både landskapets interna och externa intäkter.

Förstås är det frestande att totalsåga när man är i opposition. Men vi ska inte falla för den frestelsen riktigt ännu, för vi bör försöka vara rättvisa och om vi försöker vara rättvisa så ser vi detta: Att rakt av spara fyra miljoner per år kommer den här regeringen och det här regeringsunderlaget inte att klara. Med finansminister Perämaas årligen återkommande cocktail på fyra miljoners resultatförbättring med både intäkter och inbesparingar blandat och skakat, ja, vi måste väl se på det i april hur fördelningen ser ut och om detta går att tro på. Men om ni själva tror på detta så borde det väl stå; undvika skuldsättning i regeringsprogrammet, inte minimera skuldsättning.

Två uppenbara svagheter finns dock när vi bedömer de ekonomiska målsättningarna. För det första så är det så här, talman, att resten av regeringsprogrammet marscherar åt motsatt håll; mera tandvård för en halv miljon, vattenrening för 50 miljoner, 200-300 miljoner för skärgårdsflottan, 50 miljoner för nya färjfästen och några utredningar av potentiella fasta förbindelser. Vi ser tyvärr inte mycket av att våga prioritera, som lantrådet nämnde i sitt anförande.

Den andra svagheten är att landskapsregeringen bygger programmet på att en djärv omställning "i sin helhet" finansieras med extra anslag av Finland, skärgårdstrafik och digitalisering. I sin helhet! Vi återkommer till det här i ett separat anförande. Men handen på hjärtat, minns ni hur det gick med extra anslag till broutbytesprojektet? Minns ni motiveringarna?

När man kommer till kapitlet om vindkraften hajar man till. Det här är ju bra. Vindkraftsdelen är på sätt och vis ett föredöme för hela det övriga regeringsprogrammet. Här finns det som Åland och berörda aktörer behöver; tydlighet, förutsägbarhet, tidtabell och dessutom mål som går att följa upp. Som färdkost, här vill vi egentligen bara understryka vikten av förutsägbarhet, att alla vet vad som gäller. Nu när ni har fått ihop det, håll linjen! Om vi håller linjen kan vi ta tillvara de stora möjligheterna som vindkraften erbjuder Åland.

Vi behöver, talman, grön tillväxt, affärsmöjligheter, intäkter, arbetsplatser och allt detta kan vindkraftsetablering erbjuda Åland. Ni har jobbat bra här, fortsätt så!

Företagarna. Regeringsprogrammet har starka skrivningar om jordbruk och fiskodling och gott och väl så. Men var är de starka skrivningarna för andra företagare? Var finns till exempel målet att sänka vatten- och elkostnader för åländska företag och medborgare? Det undrar vi i företagarnas parti.

Ålands Vatten har i uppdrag att tillgodose vattenförsörjningen över tid. Tänk om Ålands Vatten i stället skulle ha i uppdrag att tillsammans med de tio största vattenförbrukarna investera bort en del av förbrukningen och därmed minska det ökande behovet och minska trycket på avloppsnätet. Jag hoppas att det är så som meningen och samarbetet för minskning av vattenförbrukningen ska tolkas.

Ni vet att den åländska arbetsmarknaden lider av matchningsproblematik. ÅSUB har flera gånger understrukit det här. Därför är det häpnadsväckande att just den problematiken förbigås med tystnad i regeringsprogrammet. Om AMS står det att behovet av lagstiftningsåtgärder övervägs. Här kunde man bara skriva; ändra lagen, upphandla den del av AMS som står för arbetskraftsmatchning till exempel av Ålands näringsliv och låt den resterande delen administrera bidragen.

Sedan ska sägas att näringspolitiken till 70 % är helt okej. Den innehåller en dörr in, satsning på bevattning, det är jättebra och något vi har efterfrågat. Det finns i CAP-strategin tack vare näringsminister Karlström. Det är jättebra att ni fortsätter med det. Högskolans inkubatorverksamhet nämns, det är bra. Komplettera gärna med Business Lab på engelska vid tillfälle!

Stycket om skattegränsen förtjänar ett omnämnande. Det är en saklig och realistisk beskrivning och jag läser det stycke som att landskapsregeringen tillsammans med oppositionen vill jobba för att lindra skattegränsens effekter för företagare. Det här är en stor och viktig fråga för Åland så självklart fattar vi en utsträckt hand om den kommer och gör oss redo att använda våra goda tjänster tillsammans med regeringen för Ålands företagares skull.

Projekt som ökar användningen av axgansk mat är bra. Flygplikt till Helsingfors, bra. Elflygssatsning, bra. Det är också ett mycket gott betyg till den näringspolitik som vi moderater har fört, att ni vill föra den vidare. Tack för det!

Självstyrelsen, stycket om utveckling av självstyrelsen är häpnadsväckande svag. Får jag förresten 2 tilläggsminuter? Är det möjligt? Tack!

Det som regeringen verkar vilja är att få självstyrelselagen klar, inget om vad den bör innehålla, och det är i och för sig ett mätbart mål. Men den som tar fram sitt förstoringsglas hittar faktiskt lite självstyrelseutveckling. Under kapitlet Ägarstyrning står: "I den kommande självstyrelselagen klargörs att licensavgifter och skatter utgör en grund för återbetalning till Ålands budget på samma sätt som lotteriskatten." Bra! Det här kan ju också öppna dörren för att överföra Ålands intäkter från arvs- och gåvoskatten till avräkningsgrunden. Enligt skattebyrån handlar det alltså om en kassaförstärkning på 8,1 miljoner euro per år.

Sedan är det bra att ni fortsätter att bygga cykelvägar och prioritera broutbytesprogram. Fortsätt att förverkliga det, framförallt den förstärkta trafiksäkerheten i riktning Järsö. Den gång- och cykelvägen kommer att innebära en förstärkning av hela Ålands attraktionskraft.

Till sist i detta anförande: "En uppdatering av kommunallagen ska genomföras stegvis." Varför stegvis? Varför inte en ny kommunallag med en kommunreform? Kumlinges kassa sinar, vi har minus i Lumparland, vi har lån till drift och de är kraftigt underfinansierade. Ni vet. Var det inte så att hela idén med att ta med sossarna är att de har reformvilja? VAR syns denna reformvilja nu? Jag bara undrar. Tack för ordet!

torsdag 28 september 2023

Tal vid öppning av lågtröskelmottagningen för barn och unga, 28.9.2023


Varmt välkomna!

Jag tänkte prata lite om Snuffes pyramid, känner ni till den? Snuffes pyramid är ju en lite ovanlig pyramid. Pyramidens topp är stark och utgörs av BUPen, men basnivån är skör och bräcklig. I många år har vi därför diskuterat vikten av att stärka pyramidens bas, så att våra unga direkt får den hjälp de behöver, vid en tidpunkt då de behöver. Så att toppen av pyramiden (BUP) inte överbelastas och pressas ihop.

Ännu tydligare blev behovet av förebyggande åtgärder under pandemin, då Hälsa i skolan-undersökningarna tydligt visade att en alltför stor del av våra ungdomar befann sig i en alltför dyster verklighet.  

Och idag gör vi det äntligen! Idag stärker vi pyramidens bas, vi stärker det förebyggande arbetet genom att inrätta lågtröskelmottagning vid ÅHS. Det är fint och det är betydelsefullt att vi idag har kommit så här långt.

Från och med 2 oktober finns bokningsbara tider, de finns tillgängliga för dig som är ung på telefonnummer 533999. Du kan kontakta dygnet runt, också på kvällen och sen blir du uppringd. Vägledning utan pekpinnar är mottot. Ingen remiss behövs.

Frågan är förstås vad detta kostar, allt har ju som bekant en prislapp. Svaret är  70.000 mer per år i ÅHS-driften. Detta är en omorganisering av primärvården, med en förstärkning som – ungefär - motsvarar årskostnaden för en tjänst. Detta tål att upprepas: Förebyggande arbete kan ALLTID räknas hem. Detta kan vara ÅHS’ bäst investerade pengar – någonsin.

Vad är då viktigt med tanke på framtiden? Jo, några saker:

1)      Vi ska jobba tillsammans! Lågtröskelmottagningen, boost, polisen, kuratorer. Vi är inte separata boxar, vi arbetar tillsammans! Tillsammans lotsar vi våra unga på rätt, alldeles särskilt de som ”ramlat mellan stolarna”.

2)      Lågtröskelverksamheten ska utvärderas och utvecklas. Tröskeln ska vara låg att ta kontakt också per chat, håll tröskeln låg bör vara mottot när vi utvecklar denna viktiga verksamhet.

Till sist vill jag säga tack. Det är många människor som jobbat stenhårt med detta under lång tid. Många som har stått på sig. Och det var bra att ni gjorde det. Sträck på er, känn stolthet. Det ni gjort och det ni gör är viktigt.

Tack för ordet. Och håll tröskeln låg!



onsdag 13 september 2023

Insändare: Den som är satt i skuld är inte fri!

Den som är satt i skuld är inte fri!

Martin Bergman (s) kritiserar i en öppen insändare moderaternas politiska mål om ett skuldfritt Åland - vårt arv till nästa generation. 

Vi moderater ser överlag optimistiskt på Ålands möjligheter, om vi förstår att ta tillvara dem. Att landskapet idag är skuldfritt är en stor möjligheter jämfört med t.ex. finska staten som sitter med 143 miljarder i skuld. År 2021 betalade finska staten ”bara” 776 miljoner euro i ränta, i år kostar räntorna 2,6 miljarder euro. Ur finansminister Purras färska budget framgår att för nästa år blir räntenotan 3,2 miljarder euro. Det får förstås konsekvenser på annat håll: Vården i Österbotten ska t.ex. spara nästan hundra miljoner på tre år vilket motsvarar en hel ÅHS-budget.

Detta är 3,2 miljarder i ränta som hade kunnat användas till att beta av ”de andra skulderna” som Bergman beskriver i sin insändare, miljöskuld, social skuld och så vidare. I stället går 3,2 miljarder euro till bankränta och Finland lyfter ännu mera lån för att kunna betala. Ohållbart var bara förnamnet.

På Åland har vi ett bättre utgångsläge. Vi har ett underskott, men vi är skuldfria och har en likviditet på 55 miljoner euro tack vare engångsintäkter. Dessa pengar kommer dock att smälta bort om vi inte långsamt och kontrollerat börjar styra in skutan i en lite mera hållbar riktning. Vi behöver undvika kostnadsdrivande reformer och vi ska inte kopiera finländska reformer rakt av, vi behöver ha modet att ta fram lösningar som passar bäst för Åland. Vi måste undvika lån till drift. Lån till investeringar som minskar kostnader och miljöskuld kan accepteras.  

Det andra fokusområdet handlar om att få företagen att växa. Ju flera lönsamma företag vi har desto mer ekonomiskt utrymme har vi för att bygga ett tryggt Åland. För att stärka företagens lönsamhet vill vi arbeta för flera avgångar till & från Åland, hålla skattetrycket så lågt som möjligt, möjliggöra kontrollerad vindkraftsetablering som gynnar Åland, erbjuda BusinessLab på engelska och mycket mer som vi beskriver i programmet ”Vi tror på Åland!”

Wille Valve

tisdag 29 augusti 2023

Tal vid Östersjökonferensen i Berlin den 29.8.2023: Gör Östersjön rent igen!


Dear chairs, esteemed colleagues

I would like to thank the expert speakers för providing very useful information on the topic.

And especially thank to Mr. Christoph Humborg för his very clear message on the environmental state of the Baltic Sea, pointing out the necessity of continued nutrient reductions. This must not necessarily be a pessimistic debate – we, the legislative assemblys of the Baltic Sea region – have made tremendous success in reducing the outlet of nutrients since the 1980’s.

Unfortunately, there are stil lsome ”old sins” lurking in the depths of the Baltic, so change will be slow. But we CAN DO it! And if not we, then at least our children & grand children will be able to harvest the benefits of a healthy sea  

In the drafting committee, we had a discussion on what actually the words ”joint efforts” do mean. Do these words mean something or do they mean nothing? In this case they have clearly meant something. But let’s not relax, we still have a very important job to do. We need to step up for the Baltic Sea.

Let’s fill the words ”joint efforts” with even more content, resolve and economic muscles.

Let’s make the Baltic Sea great again.


Översättning till svenska: 

Ärade talmän, värderade kolleger, 

Jag vill tacka dagens experter för väldig nyttig information på ämnet. 

Ett särskilt tack går till Christoph Humborg för hans kristallklara budskap om Österjöns miljötillstånd och för att han underströk behovet av att fortsätta minska näringsutsläppen i Östersjön. Det här behöver dock inte nödvändigtvis vara en pessimistisk debatt. Vi, Östersjöns lagstiftande församlingar, har haft betydande framgångar i att minska näringsutsläppen sedan 80-talet. 

Tyvärr finns fortfarande en del gamla synder som lurar i Östersjöns djup så förändringen kommer att vara långsam. Men vi KAN göra det! Och om inte vi, så får åtminstone våra barn och barn skörda frukterna av dessa framgångar - ett friskt hav. 

I resolutionsutskottet hade vi en diskussion om vad orden "gemensamma ansträngningar" egentligen betyder. Betyder de något, eller betyder de inget? I det här fallet har orden helt klart betytt något. Men låt oss inte slappna av, vi är på rätt väg men vi har ett väldigt viktigt jobb att göra. Vi måste höja ambitionsnivån för Östersjöarbetet. 

Låt oss göra tillsammans göra Östersjön rent igen!



måndag 24 juli 2023

Vad vinner vi på att lämna EU?

I tre insändare har företrädare för Obunden Samling framhållit EU-utträde som vägen framåt för Åland. En naturlig fråga blir förstås: Vad vinner Åland på ett EU-utträde? Finns det något alls att vinna för Åland?

Vi börjar med det uppenbara: Åland ligger geografiskt mitt i EU. Vi är beroende av handel till EU, samtliga båt- och flygförbindelser går till EU-hamnar och EU-flygfält. Färöarna, Grönland och de brittiska öarna ligger en bra bit ut i EU:s utkant, det gör inte vi. Norge anses vara så beroende av all handel med EU att landet frivilligt satt ikraft EU-reglering, utan att ha något inflytande över det. För Ålands del kan vi kallt räkna med att all (!) EU-lagstiftning kvarstår vid ett EU-utträde, till de delar det rör sig om riksbehörighet. Övrig EU-lagstiftning lär vi vilja behålla för att fortsätta kunna fortsätta handla med Finland och Sverige. ”Vinsten” består alltså inte i att vi slipper EU-lagstiftning, den kvarstår då vi kommer att vara mer EU-beroende än Norge. Så vad är vinsten för Åland med ett EU-utträde?

Blir det mindre byråkrati för företagen av att lämna EU? Här är det värt att studera handeln med de områden som idag är helt utanför EU. Ett EU-utträde innebär med säkerhet att gränsen både österut och västerut blir ”hårdare”. Det skatteundantag vi har idag betyder att Åland står utanför EU:s skatteunion. Vid ett EU-utträde kompletteras detta med att vi dessutom står utanför EU:s tullunion. Räkna med hård gräns öster- och västerut. Och mera byråkrati för åländska företag, troligen bom i Grisslehamn.  

Skulle ett EU-utträde öka ålänningarnas frihet att t.ex. resa? Jag ser ärligt talat inte hur. En färisk vän berättade att många färingar idag har två pass, ett färiskt och ett danskt. Dubbla pass är inget tecken på smidighet, minskad byråkrati eller ökad frihet. Man kan också ta ett annat exempel: jämför avgifterna vid universiteten för studeranden från EU och utanför EU. Det är en radikal nackdel för områden som står utanför EU och särskilt för områden utan egna universitet. I en av de obundna insändarna nämns djurskyddsregler. Ska vi alltså gå ut ur EU för att kunna införa slappare djurskyddsregler?Verkligen?  

Då har jag inte ens nämnt den åländska förlusten av inflytande. Vid ett EU-utträde kan Åland självfallet inte längre ha ett ministerråd anställt inne i Finlands EU-representation. Den åländska flaggan avlägsnas från ”Finreppen” och hissas (kanske) vid egna, dyrare lokaler med fler anställda. Vi kan inte längre ta tillvara Ålands intressen såsom i samband med NATO-anslutningen. En till nackdel är att vi blir avskurna från informationsflödet om kommande lagstiftning och måste lägga mer resurser på att bevaka vad som kommer, vilket också färingarna, grönlänningarna och andra externa aktörer gör idag.

Vi bör gå i motsatt riktning! Komplettera det åländska EU-medlemsskapet med den sista ”pusselbiten” som saknas: En egen åländsk europaparlamentariker och fler möjligheter att påverka vår vardag. En mera osynlig skattegräns, inte en till tullgräns.  

Frihet är det bästa ting. Vi äger enligt grundlagsutskottet vår frihet att utträda ur EU. Det är inte nödvändigtvis bra att göra det.  

Wille Valve (MSÅ)

P.S: De Obundnas partisekreterare bjöd för ett tag sen in till poddebatt om politiska frågor. Jag kommer gärna och debatterar konsekvenserna av ett EU-utträde för åländska småbarnsfamiljer, t.ex. i form av färre arbetsplatser, mer byråkrati i vardagen och mycket mer.