I förrgår fattade jag, på enskild föredragning, beslutet om fördelning av 3,1 miljoner euro i PAF-medel till föreningslivet på Åland. Det handlar konkret om 56 ansökningar av olika storlek och olika syften. Före ärendet kom till mitt bord hade det beretts av ansvarig tjänsteman som gjort ett förslag och av fördelningsrådet som gjorde ett nytt förslag. Eftersom jag ansåg att det var fråga om ett så pass stort beslut förde jag dessutom ärendet till en överläggning i landskapsregeringen, för att diskutera principerna. Från och mer 2016 börjar landskapsregeringen mer och mer understödja friskvård och nya samverkansformer med tredje sektorn, som kan avlasta landskapsbudgeten.
Ålandstidningen 10.2.2016
PAF-medlen till tredje sektorn kommer att bli viktigare än någonsin under de närmaste 4 åren, av följande skäl:
* Den offentliga ekonomin ska spara 20 miljoner och då blir det än viktigare vad för verksamhet som stöds med dessa 20 miljoner.
* Detta är medel som "Sätter Åland i rörelse". Medlen bekostar ombud, verksamhetsledare och hyror.
* PAF-medlen skapar meningsfullhet, känsla av samhörighet, glädje och livskvalitet för hela Åland. En robust tredje sektor är en av de viktigaste orsakerna till varför medellivslängden på Åland hör till de högsta i världen. Samtidigt är det viktigt att det hela tiden finns en diskussion om det finns befolkningsgrupper som inte nås av PAF-medlen, vilka är i sådana fall de?Det mest märkliga med fördelningen av PAF-medlen är den stora prövningsrätten som en enskild minister har i själva beslutsögonblicket. I princip kan ministern strunta i fördelningsrådets förslag och ta bort en siffra, och motivera detta med t.ex. att verksamhetens mål inte har uppfyllts. Detta är dock oerhört sällsynt i praktiken och det förtjänar att understrykas att många timmar av beredning, uppföljning och förankring ligger till grund för varje beslutsförslaget.
Tillgången till PAF-medel är något unikt för Åland och vi har all anledning att vara glada över den styrka de tillför Ålands civilsamhälle.
