För några veckor sedan valde lagtinget in mig som en av Ålands 7 ledamöter i Folktinget. Ett förtroende jag är hedrad av och ett uppdrag jag är motiverad inför. Igår fick jag då ett brev om "försändelse som kräver förtullning". En "brevförsändelse" med okänt innehåll hade sänts från Folktinget som krävde förtullning.
Jag drog en djup suck, för här på Åland måste allt förtullas. Har t.ex. slutat näthandla nästan helt, bara för att slippa strul. Skulle aldrig få för mig att börja sälja något alls över nätet. Detta är normal vardag på Åland. Då jag satt i Regionkommittén gjorde sekretariatet det fatala misstaget att sända mig EUROSTAT:s årliga statistikbok, en hårt bunden violett bok som jag krasst sagt skulle värdera till 0 euro, dvs. jag skulle aldrig köpa den men fick den på samma vis som alla andra EU-kommittémedlemmar. Den gången ringde jag till en av Tullens högsta tjänstemän som hade mandat att "befria mig från momsen" på denna gåva som jag aldrig önskat.
Men tillbaka till Folktinget! Jag kunde först inte göra någon förtullning alls, för förtullning förutsätter att du vet vad du har i paketet / brevet. Genom informella kontakter fick jag reda på att försändelsen är Folktingets jubiléumsbok som delats ut till medlemmar och ersättare.
Jag tog mod till mig och började förtulla elektroniskt, sådär som man ska göra föra att bespara alla parter från onödigt jobb. Det var ca 20 rutor att gå igenom. Där kunde jag bara välja att ljuga, dvs. fylla i att detta är något jag köpt, alternativt att detta är en värdelös gåva från en privatperson. Inget av detta stämde, så jag ringde Tullens informationsnummer. En trevlig, serviceinriktad kvinna svarade och gav mig rådet... att ljuga! Fyll i att detta är något du köpt. Jag fick sen rådet att fastställa varans värde till 0,01 euro. Sagt och gjort, jag satt igång med att ljuga i enlighet med de officiella instruktioner: Detta har jag köpt från Folktinget joo joo! Det var värt 0,01 euro ,varken mer eller mindre. Och visst har jag en orderbekräftelse som bekräftar värdet på 0,01 euro! (obligatorisk uppgift).
Som brasklapp sa den vänliga tulltjänstekvinnan att om någon mindre vänlig tulltjänsteman ringer så skulle jag ljuga en gång till och säga att paketet är en "medlemsgåva", tvärt emot vad jag fyllt i deklarationen.
Efter att deklarationen var ihopljugen mejlade jag en person i Folktinget och bad dem att aldrig mer skicka vanlig post till Åland, enbart elektroniskt. Obs! Ingen skugga må falla över varken Folktinget eller ens Tullens tjänstemän. Det är systemet som är fullkomligt åt skogen, inte människorna.
Men så här kan vi inte ha det! Detta skulle jag ha tyckt att var helt normalt när jag bodde i Ryssland och försökte tulla in ett paket hos ryska posten. Också då var det en statistikpamflett från socialministeriet till Nordiska rådets informationskontor i S:t Petersburg. Det är inte för inte som det finns en lek som heter "ryska posten".
Men vi lever ju för tusan inte i Ryssland! Det kan inte vara rimligt att ha system som tvingar medborgare att ljuga. Det är ovärdigt! Verkställs verkligen detta regelverk på samma sätt också på Kanarieöarna? Det tror jag inte.
Avslutningsvis: Det jag har varit med om idag är bara en västanfläkt jämfört med vad våra företagare har att tampas med varje dag. Det här är rena giftet för vårt näringsliv och fullständigt omotiverat vardagsförtryck.
Tack för ordet.
P.S: Den som undrar varför vi alls har detta system kan läsa denna bloggpost av näringsminister Karlström.
