Talman,
Budgeten för 2017 ger anledning att se lite ljusare på framtiden. I
denna lunta visar vi med hela handen att den här regeringsbasen tar tag i Ålands långsiktiga problem. Det stärker åtminstone min framtidstro.
Och visst har vi fortfarande utmaningar framför oss, men vi kommer att
greja det här. Eller som förbundskansler Angel Merkel uttryckte det:
Wir schaffen das!
Vi har nyligen haft en spörsmålsdebatt om hälso- och sjukvården och i
den framfördes en hel del intressanta invinklingar, jag ska försöka att
inte förfalla till upprepningar. Men en lagtingsledamot undrade om vi hade gjort reformarbetet inom ÅHS, ifall vi INTE haft ett underskott?
Det är en bra fråga. Ett svar kunde vara att det oberoende är vettigt
att med några års mellanrum utvärdera och ställa dom stora frågorna
som: Hur ska framtidens vård se ut på Åland? Vad ska vi ha för vård på
våra holmar? Helt oberoende av det underskott vi har så finns en
utveckling där driftskostnaderna för ÅHS närmat sig 50% av den totala
budgeten. Är detta rimligt, med tanke på vårt övriga välfärdsuppdrag?
Hur mycket får vården kosta? Jag menar att de här frågorna hade behövt
ställas oberoende av underskottet. Det finns flera skäl till det: Den
tekniska utvecklingen, med sina möjligheter och utmaningar, ändrar
förutsättningarna för modern sjukvård , det är viktigt att vår utveckling
inte ska hämmas av t.ex. en onödigt stor IT-skuld. Den åländska
befolkningen förändras : De grupper som var utsatta 1996 är inte
nödvändigtvis samma grupper som är mest utsatta på Åland 2016. (Extra:
Idag är det framför allt barnfamiljer, ensamfrsörjare och barn- och
ungdomar som kan behöva få ett lite starkare skyddsnät.)
Den som läser budgeten från sida 155 och framåt kan notera att den här
landskapsregeringen investerar rejält i vården: 16,7 miljoner euro för
att vara exakt. Här ryms IT-satsningar, magnetresonanskamera och
geriatrisk klinik. Datortomograf och ett behövligt nödvattensystem för
ÅHS. Det är fråga om viktiga investeringar för en effektivare vård och
för kvalitetshöjning. Samtidigt kan vi notera att det s.k.
”hållbarhetsgapet” minskas med 2 miljoner euro, till en följd av nya
patientavgifter, effektiveringar och omstruktureringar. Det här är ett
jätteviktigt arbete som ÅHS’ styrelse – och hela ÅHS ska ha stor ”cred”
för.
Låt oss gå över till den sociala sidan: Här fortsätter arbetet med att
samordna socialtjänsten på Åland, tillsammans med Ålands kommunförbunds
koordinator. Samtidigt uppdaterar vi socialvårdslagstiftningen som
helhet där vi lägger grunden för ny äldreomsorgs- och
handikappservicelagstiftning. Att stärka vård- och servicekedjorna
mellan kommun och ÅHS kommer under 2017 att vara högprioriterat, genom
projektet ”Äldres psykiska ohälsa” som strävar till att höja
kunskapsnivån inom äldreomsorgen.
Inom området ”Tillgänglighet” har Åland nu lyckats säkra en permanent
plats i Finlands nationella delegation nämns i FN-konventionens 33
artikel. Det här bra nyheter, för det ger Åland bättre förutsättningar
att jobba än mer med tillgänglighetsfrågorna, när vi under 2017
reviderar det funktionshinderspolitiska åtgärdsprogrammet ”Ett
tillgängligt Åland”. Nästa steg blir att inrätta det i budgeten nämnda
”Råd för personer med funktionsnedsättning för landskapet Åland”
Talman, detta är en drogbudget. Kampen mot risk- och missbruk kommer
att trappas under 2017. Vi ser det i hela luntan: polisens
prioriteringar, kulturområdet, hälsoområdet. Polisen kommer den 1 juni
2017 att få utökade befogenheter vid offentliga tillställningar att
använda knarkhund, vilket landskapsregeringen välkomnar och avser
förverkliga också på Åland. ÅPM har dessutom initierat samarbeten med
Sydvästra Finlands polisdistrikt, uttryckligen med fokus på att bli
bättre på att identifiera drogmissbrukare.
Det viktigaste drogarbetet i social- och hälsovårdsområdet är att vi
lägger mer resurser på att revidera Ålands handlingsprogram mot risk-
och missbruk. Det är fråga om ett långsiktigt arbete där alla goda
idéer från alla parter måste nu upp på bordet. Landskapsregeringen
kommer under 2017 att satsa mycket på förebyggande åtgärder, vi inleder
ett sprututbytesprogram vid hälsovårdsbyrån. Missbruk
av narkotika är ett folkhälsoproblem på Åland och till de största
utmaningarna hör bl.a. liberala attityder mot framför allt cannabis.
Attitydarbetet behöver givetvis kompletteras med avskräckande
straffskalor för narkotikabrott och ökade befogenheter till polisen att
bedriva effektiv spaning.
Landskapsregeringen blir en rökfri myndighet vid årsskiftet. Den
långsiktiga betydelsen av att regeringen fimpar för gott ska inte
underskattas. Det är viktigt att vi i den verkställande makten kan vara
förebilder för att detta ska fortplanta sig till våra övriga,
underlydande myndigheter på att bra sätt.
Jag vill nämna reformerna av Åmhm. Landskapsregeringen avser under 2017
presentera ett nytt förslag till lag om Åmhm – en genuint åländsk
myndighet som egentligen saknar motsvarighet någon annanstans. Vi avser
att förverkliga ytterligare förändringar i hälsoskyddslagstiftningen,
fortsättningsvis med målet att uppnå inbesparingar och långsiktigt
minskad tillsynsbyråkrati. Myndigheten ÅMHM följer utvecklingen i
Finland och Sverige. Målsättningen är fortsättningsvis att införa en ny
taxa från 1.2. 2017. Den kommer i högre grad att utgå från
riskbedömningar och egenkontrollsystem.
Talman, avslutningsvis vill jag nämna förverkligandet av det s.k.
konkurrenskraftsavtalet. Det är av stor betydelse för hela det åländska
samhället att det kan förverkligas under 2017. Landskapsregeringen har
ända sedan den tillträdde förhållit sig positivt till att förverkliga
detta på Åland och det har stor betydelse för omfattningen av våra
kommande sparbeting. Vi har stora utmaningar, men om alla drar sitt
strå till stacken så grejar vi detta - Wir schaffen das!
Talman, jag utvecklar gärna tankegångarna kring de områden där det
finns ett särskilt intresse och jag ser fram emot den kommande
utskottsbehandlingen.
Tack för ordet