Vägen ur Coronan

Den s.k. Coronakrisen gör att vi ålänningar står inför en sällan skådad utmaning på flera områden, framförallt inom det sociala området och ekonomin, men också utbildning och miljö. Det är bra att minnas att vi inte är ensamma i världen. Men också bra att minnas att Coronaviruset slår olika. Det slår olika på olika patientgrupper. Också de förebyggande åtgärderna slår olika:

Isolering hemma kan rentav vara trevligt om du har en stor gård att röra dig i, men ett inferno om du måste tillbringa all tid ensam i en liten etta. Distansundervisning kan funka utmärkt i stabila familjeförhållanden, men ökar kunskapsklyftorna utan stöd. Att barnskyddsanmälningarna minskar är djupt oroande. Det betyder att ”det sociala skyddsnätet” i form av släkt, grannar eller berörd myndighet har glesats ut. I rådande förhållanden är det vi själva, du och jag, som måste ta ansvar och ytterligare ett steg bortom vår bekvämlighetszon, våga bry oss om grannar och bekanta, våga ställa frågor om hur det går och hur vi kan hjälpa. Det kan vi alla göra. Barnskyddet kommer att bli bättre i och med socialvårdslagarna där alla myndigheter förpliktas att styra den som är i uppenbart behov av socialvård till socialvården. Men just nu räcker inte detta. Vi behöver alla dra ett strå till stacken och skärpa förmågan att se varandra, för Ålands barns skull.

Det andra är våra företagare där många redan att drabbats hårt och det börjar synas i arbetslöshetsstatistiken. En kombination av minskande klumpsumma, global ekonomisk nedgång, förbud mot vissa näringsverksamheter, förbud mot arbetskraftspendling skapar riktigt dåliga förutsättningar för våra företagare under det kommande halvåret. Det gör att vi nu behöver stötta dem mer än någonsin. Det behöver inte vara fråga om något märkvärdigt, bara en eftertanke om hur du använder dina pengar. Har du sparat för renovering är det rätt ögonblick att göra dem nu. Om du har möjlighet, ”hemestra” gärna på Åland eftersom årets turistsäsong ser ut att gå förlorad, helt eller delvis.

Det tredje jag vill säga handlar om ekonomin efter Corona, där skattegränsen kommer att vara hetare än någonsin. Sedan EU-inträdet har varje diskussion om skattegränsen slutat i att den behövs för rederiernas skull. Framför våra ögon ser vi nu en spelplan som radikalt förändras. Ja, rederierna behöver fortsättningsvis skattegränsen. Men den ekonomi som återuppstår efter Corona kommer att ha anpassat sig till näthandel, människor som rör sig mindre och varor som rör sig mer. En utveckling som motsvarar den vi såg efter den isländska vulkankrisen 2010 då inga plan kunde lyfta i Europa. En värld där småföretagaren i ännu högre grad är beroende av att sälja sina produkter globalt över nätet. Det kommer att vara livsavgörande för Ålands företag att enkelt sälja över nätet, ut i världen. Vi behöver därför lägga än mer krut på att näthandel ska vara möjlig och smidig, inte en konkurrensnackdel. Jag är väl medveten om svårigheterna, men är beredd att driva dessa frågor i de nätverk jag ingår i, bl.a. som medlem i Nordiska rådets gräshindersgrupp. Vi behöver jobba tillsammans med ”de våra” i Bryssel med målet att påverka tullkodexen och göra skattegränsen så osynlig som möjligt. Vi kan inte acceptera att Åland blir en vit fläck i en värld av näthandel.

Det sista jag vill säga är: Håll modet uppe. En bra sak med att bo på Åland är att vi alltid har nära till natur, gå gärna ut i naturen. Hjälp varandra och låt oss försöka dela varandras svårigheter under. Jag är optimist och tror vi, trots nedgång, har alla förutsättningar att återhämta oss. Dessutom snabbt.

Wille Valve (MSÅ) 

Tobakskampen fortsätter

Talman,

För ganska exakt 2 år sedan, den 27 mars 2018 var rubriken på Nya Ålands ledarsida ” En framgångsrik kamp mot rökningen”. Statistik från Nordens Välfärdscenter hade då visat att ålänningarna är flitigast – i HELA NORDEN - med att fimpa jämfört med de andra nordiska länderna och regionerna. Knappt 8% rökte då regelbundet. Jämför detta med att 30% av ålänningarna rökte i början av 90 talet. 30%! Eller jämför med Sverige och Finland år 2018, där 13 respektive 12% rökte år 2018. Oppositionen kritiserar oss för "åtgärd och ambition" saknas, men missar att vi lyckats i det som räknas: Resultatet! Dit har vi inte nått med förbudsmentalitet, utan med väl avvägda, riktade åtgärder. 

Ledaren den 27 mars slog fast att det positiva resultatet beror på den förda politiken: Målmedvetna politiska satsningar som gjorts för att minska rökningen – satsningar som Tobaksfri Duo Tobakskampen. Det finns skäl att stanna upp och häpna lite över att vi faktiskt nått så här långt. Det råder nämligen ingen brist på tobaksprodukter i vårt landskap eller på de internationella vatten som omger oss.

Det är bra att denna framgångsrika kamp fortsätter, i form av riktade, väl övervägda åtgärder. I form av en uppdatering av tobakslagen som utgör en väl avvägd, riktad strängering av tobakslagen: Som en följd av förändringarna blir det mycket svårare att saluhålla icke-legala, icke-ursprungsmärkta tobaksprodukter och det införs en åldersgräns för försäljning, 18 år som dock undantagsvis kan vara 15 år om en myndig kollega utövar tillsyn. Detta är, i Moderat Samlings ögon, ett starkt inspel i den i samhället pågående ”Tobakskampen”.

Varför är då just kampen mot tobak så viktig? Jo, forskning efter forskning visar att tobak sänker tröskeln för andra former av rusmedel – sannolikheten att du prövar alkohol eller droger är rejält förhöjd i gruppen ”rökare”. Mot den bakgrunden är det kanske inte förvånande att vi parallellt ser en tydlig minskning i drickandet hos våra unga och ett ökat intresse för renlevnad. Ett tecken i tiden är möjligen också att risk- och missbruksarbetet i ökande grad intresserar sig för äldres rusmedelsbruk.  

Talman, detta är bra gjort. Vi ska fortsätta bygga på denna positiva och starka trenden. Personligen tror jag fortsättningsvis mycket på att bygga vidare på den ”renlevnadstrend” som vi kunnat se också hos våra åländska ungdomar – idrotten och inkluderande sport är här en mycket viktig nyckel.

Moderat Samling stödjer detta förlag till ny tobakslag.