Den s.k. Coronakrisen gör att vi ålänningar står inför en
sällan skådad utmaning på flera områden, framförallt inom det sociala området
och ekonomin, men också utbildning och miljö. Det är bra att minnas att vi inte
är ensamma i världen. Men också bra att minnas att Coronaviruset slår olika.
Det slår olika på olika patientgrupper. Också de förebyggande åtgärderna slår
olika:
Isolering hemma kan rentav vara trevligt om du har en stor
gård att röra dig i, men ett inferno om du måste tillbringa all tid ensam i en
liten etta. Distansundervisning kan funka utmärkt i stabila
familjeförhållanden, men ökar kunskapsklyftorna utan stöd. Att
barnskyddsanmälningarna minskar är djupt oroande. Det betyder att ”det sociala
skyddsnätet” i form av släkt, grannar eller berörd myndighet har glesats ut. I
rådande förhållanden är det vi själva, du och jag, som måste ta ansvar och
ytterligare ett steg bortom vår bekvämlighetszon, våga bry oss om grannar och
bekanta, våga ställa frågor om hur det går och hur vi kan hjälpa. Det kan vi
alla göra. Barnskyddet kommer att bli bättre i och med socialvårdslagarna där
alla myndigheter förpliktas att styra den som är i uppenbart behov av socialvård
till socialvården. Men just nu räcker inte detta. Vi behöver alla dra ett strå
till stacken och skärpa förmågan att se varandra, för Ålands barns skull.
Det andra är våra företagare där många redan att drabbats
hårt och det börjar synas i arbetslöshetsstatistiken. En kombination av
minskande klumpsumma, global ekonomisk nedgång, förbud mot vissa
näringsverksamheter, förbud mot arbetskraftspendling skapar riktigt dåliga
förutsättningar för våra företagare under det kommande halvåret. Det gör att vi
nu behöver stötta dem mer än någonsin. Det behöver inte vara fråga om något
märkvärdigt, bara en eftertanke om hur du använder dina pengar. Har du sparat
för renovering är det rätt ögonblick att göra dem nu. Om du har möjlighet,
”hemestra” gärna på Åland eftersom årets turistsäsong ser ut att gå förlorad,
helt eller delvis.
Det tredje jag vill säga handlar om ekonomin efter Corona,
där skattegränsen kommer att vara hetare än någonsin. Sedan EU-inträdet har
varje diskussion om skattegränsen slutat i att den behövs för rederiernas
skull. Framför våra ögon ser vi nu en spelplan som radikalt förändras. Ja,
rederierna behöver fortsättningsvis skattegränsen. Men den ekonomi som
återuppstår efter Corona kommer att ha anpassat sig till näthandel, människor
som rör sig mindre och varor som rör sig mer. En utveckling som motsvarar den
vi såg efter den isländska vulkankrisen 2010 då inga plan kunde lyfta i Europa.
En värld där småföretagaren i ännu högre grad är beroende av att sälja sina
produkter globalt över nätet. Det kommer att vara livsavgörande för Ålands
företag att enkelt sälja över nätet, ut i världen. Vi behöver därför lägga än
mer krut på att näthandel ska vara möjlig och smidig, inte en
konkurrensnackdel. Jag är väl medveten om svårigheterna, men är beredd att driva
dessa frågor i de nätverk jag ingår i, bl.a. som medlem i Nordiska rådets
gräshindersgrupp. Vi behöver jobba tillsammans med ”de våra” i Bryssel med
målet att påverka tullkodexen och göra skattegränsen så osynlig som möjligt. Vi
kan inte acceptera att Åland blir en vit fläck i en värld av näthandel.
Det sista jag vill säga är: Håll modet uppe. En bra sak med
att bo på Åland är att vi alltid har nära till natur, gå gärna ut i naturen.
Hjälp varandra och låt oss försöka dela varandras svårigheter under. Jag är
optimist och tror vi, trots nedgång, har alla förutsättningar att återhämta
oss. Dessutom snabbt.
Wille Valve (MSÅ)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar