Bästa polismästare Ristola,
Du har länge arbetat på Åland och för Åland. Först vid
centralkriminalpolisen, sedan som polismästare. När jag tittar på din cv slås
jag av två tankar: -Vilken enorm kunskap om människans - och särskilt ålänningarnas - natur du måste ha
genererat genom dessa år. Och vad bra att du kom till Åland.
Varför? Vi ålänningar blir lätt lite hemmablinda. Vi ser
liksom inte riktigt potentialen i dom där gamla slottsruinerna som står där på
backen. Ett slott som är unikt i sitt slag och som bara behöver fixas upp lite
för att bli en tillgång för hela landskapet, idag och i framtiden.
Landsprosten Valdemar Nyman var en människa som kom utifrån
till Åland. Han såg saker som ålänningarna hittills inte hade sett. Han pekade
på att det hade funnits en synnerligen begåvad konstnär och författare vid namn Joel Pettersson, som annars kanske hade förblivit oupptäckt.
Och du måste ha sett extremt mycket av det åländska
samhället under denna tid. Sidor som ingen annan sett. Och en av dina styrkor
är just att du har sett och pekat på saker som vi har blivit ”hemmablinda” för:
”Det måste inte vara så här, det kan vara annorlunda också!”
Bäste polismästare Ristola, jag är övertygad om att du
flyttat in för alltid, i många ålänningars hjärnor – och hjärtan. Jag ser inte
detta som ett avslut, utan som ett nytt kapitel i ditt umgänge med Åland. Jag
är övertygad om att vi kommer att samarbeta också i framtiden och jag säger
därför inte ”farväl”, utan ”tack för vad som varit och tack för vad som kommer".
