Reservation till meddelandet om utvecklings- och hållbarhetsagendan

 

Reservation till finans- och näringsutskottets betänkande angående

Meddelande angående Utvecklings- och hållbarhetsagendan

Jag delar uppfattningen att hållbar utveckling är en viktig och nödvändig del av Ålands framtida samhällsutveckling. Ett hållbart samhälle förutsätter dock balans mellan ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Det offentliga Ålands hållbarhetsarbete måste vila på realism, effektiv resursanvändning, personligt ansvarstagande och goda förutsättningar för företagande, arbete och tillväxt.

Konstaterar även att utvecklings- och hållbarhetsagendan efter mer än ett decennium i alltför hög grad präglas av övergripande visioner, internationell profilering och processarbete, samtidigt som kopplingen till konkreta och mätbara resultat för det åländska samhället framstår som otillräcklig.

Konkreta resultat

Tiderna är kärva, landskapets ekonomi är utmanande och medborgarna förtjänar efter 12 år att se konkreta resultat. Jag anser att fokus utan dröjsmål måste läggas på konkreta, påvisbara resultat.

Beaktat det som framkommit i utskottsbehandlingen anser jag att det inte räcker med någon liten översyn av Utvecklings- och hållbarhetsagendans målantal. Jag förespråkar i första hand en radikal omstöpning av Ålands hållbarhetsarbete. I andra hand en nedläggning av Utvecklings- och hållbarhetsagendan i dess nuvarande form.

Nuvarande hållbarhetsarbete fokuserar oskäligt mycket på ”story telling” om Åland internationellt sett, vilket i sig är ett högriskprojekt då varje berättelse om Åland måste ha täckning i konkreta och tydliga resultat.

Det finns tydliga tecken på att delar av näringslivets engagemang är i avtagande, vilket bör sporra till att utan dröjsmål göra hållbarhetsarbetet mera konkret och relevant för det åländska näringslivet.

För att nå konkreta resultat måste fokus läggas på att stödja det åländska näringslivets hållbarhetssatsningar. När åländska företag lyckas med hållbarhetsarbetet skapar det framgångssagor om Åland, mervärde och konkreta exempel som engagerar och kan marknadsföras. Jag föreslår därför att utvecklings- och hållbarhetsagendan flyttas till näringsavdelningen med det uttalade målet främja företagens hållbarhetssatsningar.

Tillväxt och bibehållande av näringsgrenarnas konkurrenskraft

Ett enhälligt Finans- och näringsutskott slog i sitt betänkande (14/2013-2014) den 4:e september 2014 fast att:

”Vidare är det viktigt att landskapsregeringen utarbetar en femte hållbarhetsprincip som beaktar behovet av BNP tillväxt i samhället samt vikten av att alla näringsgrenars konkurrenskraft bibehålls i jämförelse med motsvarande näringsgrenar i våra närområden.”

Ovanstående godkändes av ett enhälligt lagting, vilket gör att detta måste ses som det politiska fundamentet för hela hållbarhetsarbetet. Det som då kallades den femte hållbarhetsprincipen är alltså en entydig politisk beställning från ett enigt lagting, rentav en förutsättning för Ålands hållbarhets- och utvecklingsarbete. En politisk beställning av ett enigt lagting och en grundförutsättning, sprungen ur insikten att vi bor på en ö och måste kunna hävda oss i konkurrensen med andra omkringliggande områden.

Fokus på tillväxt och bibehållande av näringsgrenarnas konkurrenskraft utgör därtill en förutsättning för det fortsatta hållbarhetsarbetet, inte minst den vision om en ”krokodilekonomi” som beskrivs i meddelandet.

Betydelsen av arbetsplatser, en ekonomiskt välmående befolkning och åländska företags möjligheter att konkurrera ska inte underskattas. Tillväxtfrågor bör därför integreras tydligt i det fortsatta utvecklings- och hållbarhetsarbetet Jag föreslår att lagtinget sätter ett mål om ekonomisk tillväxt på 2,5 procent per år till år 2035.

En hållbarhetsagenda som lever sitt eget liv

Hållbarhetsagendan har pågått i över ett decennium, det är inte ett gott tecken att aktörerna fortfarande funderar på hur man ska skapa engagemang kring hållbarhetsagendan. 

Dagens hållbarhetsarbete har börjat leva sitt eget liv i förhållande till landskapsregeringen, vilket blivit tydligt i diskussionerna om ö-undantaget. Landskapsregeringens storsatsningar på konkurrenskraft (ex. 40 miljoner till Kraftnät Åland) nämns inte som något med relevans i meddelandet. 

Dagens modell bygger också på en icke överskådlig organisationsstruktur där ansvarsutkrävande är komplicerat, budskap ofta saknar en tydlig avsändare och anmärkningsvärt många involverade saknar överblick över den totala projektbudgeten. I revisionssammanhang brukar frågan ställas om medlen används i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. Beaktat vad som framkommit i utskottsbehandlingen anser jag att Finans- och näringsutskottet bör sätta ett stort frågetecken kring ändamålsenligheten.

Hållbarhetsarbetet ska vara ett verktyg för att stärka Åland, inte ett självändamål.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

• Att landskapsregeringen hörsammar det enhälliga betänkandet från (14/2013-2014) och härefter utgår ifrån det åländska näringslivets konkurrenskraft samt behovet av tillväxt i Utvecklings- och hållbarhetsagendan.
• Att utvecklings- och hållbarhetsagendan flyttas till näringsavdelningen med det uttalade målet främja hållbar tillväxt och företagens hållbarhetssatsningar.
• Att Ålands lagting sätter ett mål om ekonomisk tillväxt på 2,5% procent per år till år 2035.
• att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande nr 3/2025-2026 för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

 

Wille Valve