Europavalet den 9 juni blir ett av de mera spännande valen, inte minst för Åland. På Åland stöder liberaler, centern, moderat samling, Ålands framtid, Pro Åland och några Obundna Anton Nilsson till Europaparlamentet.
Anton ställde upp år 2019 och gjorde ett starkt val, placerade sig på plats 2 av 20 på den svenskspråkiga listan. Han kan Bryssels korridorer och är idag Ålands högste representant i Bryssel, ministerråd. Särskilt skickligt hanterade han NATO-anslutningen då Åland, med bibehållen demilitarisering och neutralisering, tog steget in i försvarsalliansen. Samarbetet med Sfp ger också de åländska partierna rätten att själva utse en åländsk specialmedarbetare efter valet. Flera sådana EU-medarbetare har utsetts under åren och den nuvarande heter Celinda Nordquist. Samtliga kandidater på den svenskspråkiga listan har skrivit under på att Åland har rätten att utse en specialmedarbetare.
Alla partier har inbjudits till koalitionen som stöder att Anton, också socialdemokrater och HI då bredaste möjliga samling är enda chansen att nå ett inflytande för Åland. Socialdemokraterna har – "som traditionen bjuder" - tackat nej och stöder en egen kandidat. Detta är förstås olyckligt då det riskerar splittra rösterna, men sossarna har tyvärr också en historia av att lova runt och hålla tunt i EU-val. I en pompös insändare från valet 2014 skrev Camilla Gunell (s):
”Därför ser vi med tillfredsställelse på den
överenskommelse vi uppnått med SDP om att en av medarbetarna i den finländska
delegationen i EU-parlamentet ges ett särskilt uppdrag att bevaka åländska
frågor. Vi har utlyst en intresseanmälan för medarbetartjänsten i tidningarna
och glädjande är att flera kvalificerade ålänningar redan anmält sitt intresse
för jobbet.”
Detta visade sig tyvärr vara struntprat. SDP:s dåvarande partisekreterare Paananen kommenterade samma överenskommelse med orden: "Inget beslut är fattat. Vi kan inte binda EU-parlamentarikernas händer i förväg. Först ska valet hållas"
De finska, socialdemokratiska MEParna (!) bestämde sen efter valet att Marina Lampinen från
Kuopio får uppdraget att bevaka åländska frågor inom den socialdemokratiska
delegationen i Europaparlamentet. Lampinen jobbade ca ett år i Europaparlamentet, innan hon gick vidare och blev lobbyist. Någon ny "intresseanmälan för medarbetartjänsten" var tydligen inte aktuell.
Eftersom socialdemokraterna har denna historia av att bygga rangliga luftslott i samband med EU-val så vore det klädsamt att man – med en månad kvar till valet – rakryggat lägger fram överenskommelsen för allas beskådan,
denna överenskommelse som (”tredje gången gillt”? ) tryggar de åländska
socialdemokraternas rätt att utse sin specialmedarbetare efter valet. Om inte
socialdemokraterna klarar av att göra detta, så är det minst sagt
anmärkningsvärt.
Till sist: Vad gäller HI så behöver korten inte ens
synas. De uppmanar nu ålänningarna att stödja en finsk kandidat som både tagit
ställning emot och röstat ner Ålands plats i Europaparlamentet. En ganska stark kontrast till Sfp:s valprogram där det står ”Sfp vill att Åland ges en plats i
Europaparlamentet”.
Krångligare än så behöver det inte vara.
