torsdag 16 juli 2015

Johan Ehn till lantråd!

Det finns ett mycket gott skäl att rösta på Moderat Samling i höstens lagtingsval. Det är att vår partiledare Johan Ehn (MSÅ) då blir lantråd. Låt oss utveckla tanken lite närmare:


Johan är det bästa lantråd Åland kan få. Han har som MSÅ:s ordförande visat att han är en ypperlig lagledare som "tar risken" att lita på sina kolleger och låta andra människor växa till dess fulla potential. Och det är just det som lantrådsämbetet handlar om. Han har fyra års ministererfarenhet och har lett lagtingets största regeringsparti under två år. Johan är en vän av självstyrelsen och har i sitt politiska arbete visat att han eftersträvar ett Åland där alla mår bra.

Johan är dessutom en person som lyssnar och ser människor. Han tar tydligt ställning mot alla former av diskriminering och för människans lika värde. Han är alltid påläst, insatt och håller det han lovar.

Efter förra valet gav centern bort lantrådsposten (efter lite inledande förvirring) till socialdemokraterna. Det kommer inte att ske om du röstar på Moderat Samling den 18.10. Ifall vi blir största lagtingsparti så kommer vi rakryggat att bära det ansvaret.

För det är vad politik handlar om: Om att ta ansvar i alla väder.

Wille Valve (MSÅ)
Daja Rothberg (MSÅ)
Danne Sundman (MSÅ)
Nina Lindfors (MSÅ)
Jesper Carlsson (MSÅ)
Annika Karlsson (MSÅ)
Krille Mattsson (MSÅ)
Tony Salminen (MSÅ)
Annelie Karlberg (MSÅ)
Fredrik JV Lindqvist (MSÅ)
Clas Öfverström (MSÅ)
Marika Alm (MSÅ)
Pia Karlsson (MSÅ)
Susanne Fagerström (MSÅ)
Kerstin Wikgren (MSÅ)
Christina von Hertzen (MSÅ)
Eva Dahlén (MSÅ)
Robert Liewendahl (MSÅ)
Lillan Holmberg (MSÅ)
Cecilia Jansson (MSÅ)
Susanne Guildford (MSÅ)
Roger Jansson (MSÅ)
Camilla Hägglund (MSÅ)
Annette Holmberg-Jansson (MSÅ)

fredag 10 juli 2015

Smakbyn: Ändra Plan- och bygglagens besvärsbestämmelser!

Varning: Det här blogginlägget är till stor del avfattat på "juridiska". Men ha förtröstan, lite politik finns i sista stycket! Kontentan är att det idag är för lätt att besvära sig för vem som helst (som inte är part) och äventyra storsatsningar och arbetsplatser.




Till Ålands förvaltningsdomstol har inkommit 2 stycken besvär gentemot detaljplanen för den s.k. Smakbyn i Sund. Bägge besvär är enligt Ålands förvaltningsdomstol offentliga handlingar och kan begäras ut här. Efter att ha läst besvären konstaterar jag att:

- Besvären är till sin argumentation lika som bär och bär dessutom stora likheter med museibyråns argumentation. I museibyråns argumentation kunde ansvariga tjänstemännen på infrastrukturavdelningen som bekant inte identifiera någon tydlig besvärsgrund.
- Det ena besväret är undertecknat 4 privatpersoner bosatta i Mariehamn och Jomala. Detta är anmärkningsvärt. De enda som har besvärsrätt som privatpersoner är nämligen kommunens egna medlemmar, alltså Sundsborna. Varken Jomalabor eller Mariehamnare göre sig besvär som privatpersoner, såvida de inte är parter. Besvärsställarna hänvisar till en HFD-dom som handlar om föreningars besvärsrätt. Rätt märkligt. Inte heller denna dom ger något som helst stöd för att någon "utomsocknes" (oberoende av hur mycket experter de påstår sig vara) skulle ha besvärsrätt. Jag kan inte se någon som helst grund till varför detta besvär ens skulle behandlas i Ålands förvaltningsdomstol och hoppas det förkastas mycket snabbt.
- Det andra besväret kommer från Byggnadsvårdssälskapet på Åland r.f. Denna förening kan faktiskt ha rätt att anföra besvär, i stöd av Plan- och bygglagen 98 §:

Besvärsrätt har, utöver vad som sägs i 113 § kommunallagen om kommunmedlemmars besvärsrätt, landskapsregeringen och, i ärenden som hör till dess verksamhetsområde, en i landskapet registrerad sammanslutning.

Föreningen kan alltså ha besvärsrätt ifall förvaltningsdomstolen gör bedömningen att "ärendet hör till dess verksamhetsområde", vilket ska bli intressant att se. Om detta sker, så ska föreningen dessutom leda i bevis att någon av dessa besvärsgrunder i 111§ Kommunallagen har uppfyllts:

1) beslutet tillkommit i felaktig ordning,
2) den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter eller
3) beslutet annars strider mot lag

Detta är givetvis samma grunder som landskapsregeringens jurister tittat på när de lade fram det (rimliga) förslaget att lr inte skulle besvära sig mot detaljplanen.

Den mera politiska frågan inställer sig: Ska vi verkligen ha det så här? Ska vilken som helst förening på Åland kunna besvära sig mot en detaljplan för att "ärendet hör till dess verksamhetsområde"? Konsekvensen av detta blir att satsningen i Smakbyn fördröjs med ca. 1 år tills förvaltningsdomstolen behandlat besvären, kanske att Smakbyn flyttar någon annanstans. Vi ska dessutom minnas att detta är kulmen på en mycket lång och konstruktiv process där landskapsregeringen (och museibyrån) två gånger lämnat omfattande synpunkter och kommentarer till detaljplanen - och kommunen har beaktat flera av synpunkterna.

Jag anser inte att detta är OK och jag kommer att arbeta för att nästa landskapsregering inskränker besvärsrätten för "föreningar i landskapet" och eventuellt också så att kommunmedlemmar enbart kan besvära sig på laglighetsgrund (ifall det står i strid med lagen). Den som är part i ärendet ska givetvis alltid kunna besvära sig fritt. Såsom föreningarnas besvärsrätt ser ut idag kan det missbrukas. Och det missbrukas.

Inte är det heller rimligt att kommunmedlemmarnas besvärsrätt är så omfattande att den liknar den roll som landskapsregeringen har i stöd av 12 § Plan- och bygglagen: "Övervaka att beslut om planläggning och byggnadsväsendet beaktas vid planläggning, byggande och annan markanvändning i kommunerna".

Efter den här mandatperiodens erfarenheter med både naturbruksskolan och nu Smakbyn står det helt klart att vi behöver se över besvärsinstrumenten som finns i Plan- och bygglagen. Åland går miste om mångmiljonsatsningar och arbetsplatser om vi får ryktet som ett "besvärens Mekka" och framför allt Norra Åland får nu lida av att Smakby-satsningen äventyras.

P.S: En klen tröst för Sunds kommun är 101§ i Plan- och bygglagen om att kommunstyrelsen kan fatta beslut om att detaljplanen ÄNDÅ träder i kraft, till den delen det inte berörs av inlämnade besvär. Men om du som besvärsskrivare är ute efter att kasta så mycket grus i maskineriet som möjligt, så är det bara att utforma besväret så att det berör hela detaljplanen. Då är kommunstyrelsen maktlös och måste invänta 1 års behandlingstid hos förvaltningsdomstolen. Inte heller detta är rimligt.





onsdag 8 juli 2015

Till val på Åva

Nu är det dags. På söndag startar valkampanjen inför lagtingsvalet. På Brändö. Jag går till val med fokus på hållbarhet, ekonomi och enklare regler. 

Varför Brändö? 
Platsen är en viktig markering. Trots att Åland har medvind just nu så finns det kommuner som stampar på stället. Jag vill veta hur vi landskapspolitiker kan hjälpa till att locka fler inflyttare till skärgården. Därför inleds kvällen med en rundabordsdiskussion om hur Brändö kan locka fler inflyttare och hur landskapet kan bistå i det arbetet. Kommundirektör John Wrede och predikobiträde Ewert Gustafsson medverkar. Därefter är det fritt fram att diskutera, argumentera och ge färdkost inför de kommande fyra åren. 

Vilka är dom viktigaste valfrågorna?
Hållbarhet, ekonomin och att Åland behöver en ”normtalka” av samma slag som regeringen Sipilä dragit igång i Finland. Ett konkret exempel på normtalka: Under mandatperioden har det visat sig att Plan- och bygglagen (PBL) behöver ses över. Besvärsbestämmelserna i PBL är idag så breda att i princip vem som helst kan besvära sig över vad som helst. Vilket leder till att folk som varken är rågrannar eller sakägare idag kan besvära sig mot en SmartPark-etablering i naturbrukskolan eller Smakbyn i Sund. Så här kan vi inte ha det, om vi på Åland ska kunna bygga välfärd genom att locka entreprenörer som skapar jobb och framtidstro.  

Vad: Träffa och diskutera med kansliminister Wille Valve.

När: Söndagen den 12 juli kl. 17.30. 

Var: Café Röda gården i Åva byagård. 

För mer information, kontakta Wille Valve 040-596 2929