måndag 25 maj 2020

Skapa möjligheter, inte omöjligheter.


Talman,

Inledningsvis vill jag säga att Ålands kamp mot tobaken har varit framgångsrik. Knappt 8% av ålänningarna rökte regelbundet år 2018! Jämfört med t.ex. 13% i Finland. Det är bra! Flera landskapsregeringar har haft som mål att minska rökandet och de har lyckats med det, bättre än både Sverige och Finland.

Förslaget till ändring av tobakslagen innebär 2 saker:
-        -  En EU-harmonisering för att förhindra handel med illegala tobaksprodukter, genom att ta i bruk ett system för spårbarhet och säkerhetsmärkning. Det här en väl övervägd, riktad åtgärd som ska förhindra handel med illegala tobaksprodukter.
-         - Den andra saken är en strängering av tobakssäljarnas ålder. I ett slag går vi ifrån att inte rha någon reglering alls, till att ha strängare regler än både Sverige och Finland, vilket utskottet också uppmärksammat.

Talman, på bordet ligger också en reservation som jag finner anmärkningsvärd på flera sätt. Den innebär att vi på Åland inte nöjer oss med att vara strängare än både Finland och Sverige – vi går in för ännu mer förbud. Vi skippar den mesiga hammaren och tar fram storsläggan.

I utskottsbehandlingen var vi förstås intresserade av att veta vad en tobaksförsäljningsgräns på 18 år skulle ha inneburit rent praktiskt, för handlarna och våra ungdomar. Vi fick lära oss att en sådan strängering skulle leda till att matvarubutikerna slutar att anställa ungdomar, i åldern 15-18. Det blir för komplicerat och omständligt, du kan inte ha anställda som har ”klausul”. 

Sveriges regering landade i exakt samma slutsats 2010 efter den s.k. Tobaksutredningen. Jag citerar:

– Regeringen anser att en 18-årsgräns skulle skapa problem för små butiker och försvåra för ungdomar att få jobb, säger Ulrik Lindgren, politiskt sakkunnig på socialdepartementet.”
(Källa: Handelsnytt, artikel den 12 mars 2010.

Det är värt att notera detta: Den reservation som liberalerna nu förfäktar stänger alltså dörren för arbetssökande 15-18-åringar, i den åländska detaljhandeln. Det är i och för sig i linje med vad som verkar ha blivit liberal politik, dvs. mera förbud och begränsningar. Liberal linje är tydligen också att göra det svårare att anställa 16-18-åringar inom restaurangbranschen.

Jag måste säga att jag inte får ihop detta. Vi har de senaste veckorna sett en störtflod av högtravande, liberala åtgärdsmotioner och skriftliga frågor om vikten av att få hjulen i rullning, se till att det finns jobb.

Här är ett axplock:
SF 2/2019-2020                        Nu behövs ett modernt fungerande riskkapitalbolag
MOT 4/2019-2020                   Ekonomiskt råd
MOT 11/2019-2020                 Näringsliv i akut ekonomisk kris

Och så lägger ni fram flera förslag som stoppar hjulen, som STOPPAR åländska ungdomars möjlighet att få jobb, i ett läge då vi har en ungdomsarbetslöshet på 18%. När vi hade en ungdomsarbetslöshet på 8% talades om ”en förlorad generation”, vad ska vi då säga om 18%?

Och  exakt vad ska våra ungdomar jobba med, efter att vi stängt dörrarna för dem? Är det landskapsfinansierade låtsasjobb som är morgondagens melodi? När vi har torpederat ungdomarnas möjligheter att att jobba i detaljhandeln och försvårat arbete i restaurangbranschen, vad är då nästa steg? Ska vi också förbjuda åländska ungdomar att gå till sjöss? Det skulle ju faktiskt gå, om landskapsregeringen aktivt arbetar för att försämra tilglången på sjömansläkarintyg för unga. Det går ju att motivera med att havet är djupt, farligt, att det finnas alkohol och framför allt tobak till sjöss.

En till orsak till att jag är förvånad, är att liberalerna så synligt bjudit in hela näringslivet till diskussion om vad som konkret kan göras. Men börjar undra vad som hände? 

Dessutom förvånad, för min hyfsat positiva bild av liberal politik är att detta är ett parti som gillar fakta. Varför har ni inte gjort ett enkelt telefonsamtal till Ålands näringsliv? Eller till valfri detaljhandel? En annan princip jag (möjligen felaktigt) förknippar med liberal politik är principen om att ha ungefär samma regler som i Finland. Men inte ens det tycks vara nåt att lita på, den nya linjen ser ut att vara att vi ska använda vår självstyrelse för att förbjuda och försvåra mer än både Sverige och Finland. 

Det finns, kort sagt, inget liberalt i dessa tankegångar. Det finns garanterat väljare som googlat ordet ”Liberal”, röstat och förväntat sig en frihetlig politik i stället för irrationell förbudspolitik.
I det universum där detta är liberalt, så är också frihet slaveri och ignorans styrka. För att travestera George Orwell (1984)

Men värst av allt är att ni på riktigt har lagt det här förslaget och att det därmed har en faktisk möjlighet att gå igenom lagtinget. Vad säger ni sen till ungdomarna som inte fick jobb i år? Vad säger ni till väljarna? Att ni vill skapa möjligheter för unga? Att ni vill ha konkreta förslag för att få hjulen i rullning? Snälla ni, lägg ner det. 

Om vi på riktigt vill skapa framtidstro så måste vi skapa MÖJLIGHETER för våra ungdomar, inte omöjligheter genom klåfingrig regleringsiver. 

Tack för ordet.

måndag 20 april 2020

Vägen ur Coronan


Den s.k. Coronakrisen gör att vi ålänningar står inför en sällan skådad utmaning på flera områden, framförallt inom det sociala området och ekonomin, men också utbildning och miljö. Det är bra att minnas att vi inte är ensamma i världen. Men också bra att minnas att Coronaviruset slår olika. Det slår olika på olika patientgrupper. Också de förebyggande åtgärderna slår olika:
Isolering hemma kan rentav vara trevligt om du har en stor gård att röra dig i, men ett inferno om du måste tillbringa all tid ensam i en liten etta. Distansundervisning kan funka utmärkt i stabila familjeförhållanden, men ökar kunskapsklyftorna utan stöd. Att barnskyddsanmälningarna minskar är djupt oroande. Det betyder att ”det sociala skyddsnätet” i form av släkt, grannar eller berörd myndighet har glesats ut. I rådande förhållanden är det vi själva, du och jag, som måste ta ansvar och ytterligare ett steg bortom vår bekvämlighetszon, våga bry oss om grannar och bekanta, våga ställa frågor om hur det går och hur vi kan hjälpa. Det kan vi alla göra. Barnskyddet kommer att bli bättre i och med socialvårdslagarna där alla myndigheter förpliktas att styra den som är i uppenbart behov av socialvård till socialvården. Men just nu räcker inte detta. Vi behöver alla dra ett strå till stacken och skärpa förmågan att se varandra, för Ålands barns skull.

Det andra är våra företagare där många redan att drabbats hårt och det börjar synas i arbetslöshetsstatistiken. En kombination av minskande klumpsumma, global ekonomisk nedgång, förbud mot vissa näringsverksamheter, förbud mot arbetskraftspendling skapar riktigt dåliga förutsättningar för våra företagare under det kommande halvåret. Det gör att vi nu behöver stötta dem mer än någonsin. Det behöver inte vara fråga om något märkvärdigt, bara en eftertanke om hur du använder dina pengar. Har du sparat för renovering är det rätt ögonblick att göra dem nu. Om du har möjlighet, ”hemestra” gärna på Åland eftersom årets turistsäsong ser ut att gå förlorad, helt eller delvis.

Det tredje jag vill säga handlar om ekonomin efter Corona, där skattegränsen kommer att vara hetare än någonsin. Sedan EU-inträdet har varje diskussion om skattegränsen slutat i att den behövs för rederiernas skull. Framför våra ögon ser vi nu en spelplan som radikalt förändras. Ja, rederierna behöver fortsättningsvis skattegränsen. Men den ekonomi som återuppstår efter Corona kommer att ha anpassat sig till näthandel, människor som rör sig mindre och varor som rör sig mer. En utveckling som motsvarar den vi såg efter den isländska vulkankrisen 2010 då inga plan kunde lyfta i Europa. En värld där småföretagaren i ännu högre grad är beroende av att sälja sina produkter globalt över nätet. Det kommer att vara livsavgörande för Ålands företag att enkelt sälja över nätet, ut i världen. Vi behöver därför lägga än mer krut på att näthandel ska vara möjlig och smidig, inte en konkurrensnackdel. Jag är väl medveten om svårigheterna, men är beredd att driva dessa frågor i de nätverk jag ingår i, bl.a. som medlem i Nordiska rådets gräshindersgrupp. Vi behöver jobba tillsammans med ”de våra” i Bryssel med målet att påverka tullkodexen och göra skattegränsen så osynlig som möjligt. Vi kan inte acceptera att Åland blir en vit fläck i en värld av näthandel.

Det sista jag vill säga är: Håll modet uppe. En bra sak med att bo på Åland är att vi alltid har nära till natur, gå gärna ut i naturen. Hjälp varandra och låt oss försöka dela varandras svårigheter under. Jag är optimist och tror vi, trots nedgång, har alla förutsättningar att återhämta oss. Dessutom snabbt.

Wille Valve (MSÅ) 

torsdag 16 april 2020

Tobakskampen fortsätter



Talman,

För ganska exakt 2 år sedan, den 27 mars 2018 var rubriken på Nya Ålands ledarsida ” En framgångsrik kamp mot rökningen”. Statistik från Nordens Välfärdscenter hade då visat att ålänningarna är flitigast – i HELA NORDEN - med att fimpa jämfört med de andra nordiska länderna och regionerna. Knappt 8% rökte då regelbundet. Jämför detta med att 30% av ålänningarna rökte i början av 90 talet. 30%! Eller jämför med Sverige och Finland år 2018, där 13 respektive 12% rökte år 2018. Oppositionen kritiserar oss för "åtgärd och ambition" saknas, men missar att vi lyckats i det som räknas: Resultatet! Dit har vi inte nått med förbudsmentalitet, utan med väl avvägda, riktade åtgärder. 

Ledaren den 27 mars slog fast att det positiva resultatet beror på den förda politiken: Målmedvetna politiska satsningar som gjorts för att minska rökningen – satsningar som Tobaksfri Duo Tobakskampen. Det finns skäl att stanna upp och häpna lite över att vi faktiskt nått så här långt. Det råder nämligen ingen brist på tobaksprodukter i vårt landskap eller på de internationella vatten som omger oss.

Det är bra att denna framgångsrika kamp fortsätter, i form av riktade, väl övervägda åtgärder. I form av en uppdatering av tobakslagen som utgör en väl avvägd, riktad strängering av tobakslagen: Som en följd av förändringarna blir det mycket svårare att saluhålla icke-legala, icke-ursprungsmärkta tobaksprodukter och det införs en åldersgräns för försäljning, 18 år som dock undantagsvis kan vara 15 år om en myndig kollega utövar tillsyn. Detta är, i Moderat Samlings ögon, ett starkt inspel i den i samhället pågående ”Tobakskampen”.

Varför är då just kampen mot tobak så viktig? Jo, forskning efter forskning visar att tobak sänker tröskeln för andra former av rusmedel – sannolikheten att du prövar alkohol eller droger är rejält förhöjd i gruppen ”rökare”. Mot den bakgrunden är det kanske inte förvånande att vi parallellt ser en tydlig minskning i drickandet hos våra unga och ett ökat intresse för renlevnad. Ett tecken i tiden är möjligen också att risk- och missbruksarbetet i ökande grad intresserar sig för äldres rusmedelsbruk.  
Talman, detta är bra gjort. Vi ska fortsätta bygga på denna positiva och starka trenden. Personligen tror jag fortsättningsvis mycket på att bygga vidare på den ”renlevnadstrend” som vi kunnat se också hos våra åländska ungdomar – idrotten och inkluderande sport är här en mycket viktig nyckel.

Moderat Samling stödjer detta förlag till ny tobakslag.

onsdag 12 februari 2020

Slå in bollen!


Talman,

Detta är en viktig dag för självstyrelsen. Det finns idag skäl både till optimism och viss skepticism. Låt oss börja med det som är bra: Det är bra att vi äntligen nått en skälig höjning av klumpsumman till 0,47%. Första förändringen av avräkningsgrunden sedan 1993! Det är sunt att vi nu kan klubba ett ekonomiskt system där det finns en mycket starkare koppling mellan den politik som förs och det ekonomiska utfallet. Det är bra att det finns en koppling till befokningsförändringen. Det är bra att det finns tydligare bestämmelser för när avräkningsgrunden ska justeras och rimligtvis också att ÅD får en roll vid förändring av avräkningsgrunden.

Det är också bra att vi, de åländska partierna, har lyckats uppvisa en samling utöver det vanliga där vi lyckats höja oss över dagspolitikens tjuvnyp. Denna ”Alfrida-anda” har varit avgörande för att vi har kommit så här pass långt. Starkt jobbat lagtinget 2015-2019, bra jobbat det sittande lagtinget, förra regeringen, nuvarande regeringen och riksdagsledamoten. 

När man anlägger ett historiskt perspektiv på denna framställning kan man bli något mer pessimistisk. Detta är då vad 10 års stenhårt arbete kokar ner till. Gunnar Jansson-kommittén 2010, Alec Aalto-kommitténs svar, Roger Jansson-kommitténs svar. Den parlamentariskt tillsatta Halonen-kommittén, kommitténs delbetänkande (som var riktigt bra!) – slutbetänkandet som lämnade 3 ”bautafrågor” olösta – det ekonomiska systemet, de gemensamma resurserna och ÅD:s roll. Personligen skulle jag till den listan också foga vår plats i europaparlamentet och ett övertagande av fordonsbeskattningen för att möjliggöra omställning mot ett koldioxidsnålare samhälle.
Vill man se ljust på tillvaron kunde man säga att vi nu framgångsrikt har tillämpat ”motti-taktik”.  

Motti är en taktisk manöver som gick ut på att splittra fiendens förband till flera små enheter, vilka du sen fokuserar merparten av styrkan på och nedkämpar. Visst finns en viss parallell! Vi lade alla våra styrkor på en avgränsad del av detta gytter – det ekonomiska systemet – och det gav resultat. Vi arbetade över regerings. Och oppositionsgränser, partiöverskridande och alla partier gjorde sitt yttersta för att detta skulle lyckas, vi lyckades jobba ärligt och transparent. Vi skippade alla dimridåer, vilket även det var en viktig ingrediens i arbetet.
Låt oss dock vara ärliga och konstatera att detta aldrig varit möjligt om det inte varit för att statsmakten denna gång hade ett ganska starkt egenintresse av att lösa problemen, med tanke på framtida reformer. Det kan vi inte kan bortse ifrån. Det andra som gjorde det möjligt var grundlagsutskottet kristallklara hållning: självstyrelsen ska inte kunna sättas ur spel pga finländska reformer.

Personligen tror jag inte på ”motti-taktiken” som något allmänt framgångsrecept för självstyrelsepolitik, annat än undantagsvis. Det gäller nu för oss att samla oss igen och ta sikte på en helhetsrevision av självstyrelselagen, hur absurt det än kan låta för de insatta. För just precis nu finns det en vilja från rikets sida att modernisera som inte kommer att finnas ”sen”. Det finns en uttalad förväntan på att något bör kunna levereras i samband med självstyrelsens 100-årsjubiléum. Låt oss modigt ta vara på  detta ”momentum”. Vad har vi då lärt oss av denna process? Att vi kommer att behöva jobba mycket mer med ministerierna för att nå resultat. Att vi aldrig ska underskatta politisk diskussion mellan likasinnade: när moderater pratar med moderater, sossar med sossar och centrar med centrar.

Talman, det är inte dags att jubla riktigt ännu. 10 miljoner är inte ”säkrat” och jag vill i sammanhanget påminna om att vi nyligen debatterat budget 2020 som är kraftigt underfinansierad. Underskottet i budget 2020 förväntas, utgående från redan kända åtaganden bli större än så.

Men ändock: Moderat Samling för Åland förordar denna framställning, såsom landet ligger. Med en fotbollsmetafor skulle man kunna säga:

Bollen är nu framspelad framför målet, det är dags att slå in den. Tack för ordet.  

måndag 27 januari 2020

Det bästa och det goda.

"Det bästa kan bli det godas fiende"

Orden kom från dåvarande ministerkollegan Johan Ehn (MSÅ), året var 2014 och vi satt på en småtrist överläggning om det kommande kortruttssystemet. Trafikminister Thörnroos (c) vecklade ut en karta och pekade på olika alternativ till projektet "Västra Föglö". Kartan innehöll olika vägdragsningsalternativ som hette 1a, 1b och 1c. En av dem var tunnel och överläggningen utmynnade i att tunnelalternativet ströks, fullständigt odramatiskt och under lågmält resonerande. Som brukligt.

Jag tror att diskussionen mellan de 3 partierna var just "lågmält resonerande", eftersom alla hade insikten om att vi måste bygga om den "Evald Häggblomska" skärgårdstrafiken till nåt annat. Bunkerpriser och personalkostnader gjorde nuvarande upplägg ohållbart, alla var medvetna om att vi akut behövde ett systemskifte. Till nåt kostnadseffektivare, miljövänligare, till nåt som kunde svara mot skärgårdsbornas behov och kanske stärka framtidstron. Vi skojade lite (onödigt nog) om den liberale oppositionsledamoten Torsten Sundbloms ihärdighet. Han ville se "spaden i marken!" för kortrutten och ibland på en överläggning om kortrutt kunde nån skämtsamt utbrista "spaden i marken, spaden i marken!" Stödet för kortrutt var kompakt, från regering och opposition. Den som betvivlar detta kan ta en titt i lagtingsprotokollen från 2011-2015.

I min lagtingsgrupp fanns dock starka tunnelförespråkare, bl.a. en som hette Mika Nordberg (MSÅ) och under överläggningen var jag fullt fokuserad på att vad vi än går in för så får det inte utesluta eller försämra möjligheterna till en framtida tunnel. Jag fick den försäkran jag ville ha från avdelningen och minister Thörnroos: Kortrutten försämrar inte möjligheten till en tunnel, den kan rentav förbättra den. Kortrutten var för mig det nästbästa, fast vägförbindelse det bästa.

Projektet kunde inledas och en valrörelse kom (2015) som handlade om allt annat än kortrutten. Vi snabbspolar nu fram till valrörelsen 2019 där hela kortruttsystemet plötsligt hade förminskats till att handla om en enda färja. För eller emot? Och är du för laddhybriden så kan du inte vara för tunnel.

Vad som hände förra veckan var inget annat än att hela kortruttssystemet som 3 regeringar arbetat med i 10 år begravdes, invid Åva-Jurmo-projektet. Så hur tänker jag kring det?
Ska försöka beskriva det:

Minska koldioxidutsläppen 
Det mest spektakulära som hände under förra veckan var att vår nymornade miljörörelse röstade nej till landskapets första fossilfria färja. Läs fredagens Nyan (24/1) där de själva berättar varför. Den nya färjan hade alltså minskat skärgårdstrafikens koldioxidutsläpp med 48 000 ton koldioxid under avtalstiden, vilket motsvarar en sjättedel av skärgårdstrafikens totala utsläpp: 1,2 miljoner liter mindre bunkeråtgång.... PER ÅR eller, om du vill 18 miljoner liter brännolja under avtalstiden.

Läs ovanstående en gång till och begrunda. Kommer någon landskapsregering i närtid att föreslå en lika kraftfull miljöåtgärd? Jag hoppas, men tror inte det. En tunnel fordrar för övrigt mycket betong som ger ett betydande koldioxidavtryck.

Ekonomi
Tänker här inte gå in på de miljoner som under åren lagts på att gemensamt utreda kortrutt, men det kan vara på sin plats att upprepa några av grundsatserna i det nu nedlagda kortrutssystemet. Med ett färdigt utbyggt kortruttssystem beräknades inbesparingen bli ca 3 miljoner per år, jämfört med nuvarande trafiksystem. Avtalsvärdet för 15 år var 66 miljoner euro, fortsatt drift med m/s Skarven beräknades till 58 miljoner euro. Vad skulle vi ha fått för denna "diff" på 8 miljoner under 15 år? Jo:
- 50% större bilkapacitet mellan Föglö-Fasta Åland.
- 48.000 ton mindre koldioxidutsläpp.
- Att entreprenören stärker trafikens tillförlitlighet genom att alltid ha tillgång till reservfärja.

Vår självstyrelses trovärdighet
I diskussionerna om ny självstyrelselag är vi ofta - med rätta - besatta av tanken "Kan vi verkligen lita på Helsingfors?". Efter nedläggningen av kortrutten borde vi ställa frågan "Kan andra lita på oss?". Om kortruttstanken nån gång återuppstår (t.ex. efter att frusen tvättsvamp påträffats i provborrningar), så är det inte sagt att vi får några anbud. Alternativt ett anbud som är 20% högre för att kunna beakta "politiska konjunktursvängningar" från en mandatperiod till en annan. Kort sagt, en mycket sämre affär än idag.

Vad göra? I valrörelsen föreslogs att stora infrastrukturella projekt måste ha 2/3 majoritet i lagtinget. Det är en intressant idé, men bara under förutsättning att projekten också kan avbrytas bara med 2/3 majoritet. På samma sätt som grundlagen bara kan ändras med 5/6 majoritet och ändringen upphävas med 5/6 majoritet.

Bra politiker vågar ha visioner
Vilken åländsk politiker vågar ha visioner för utveckling av skärgården under de kommande åren? Var så säker, m/s Skarven tuffar på också inför valen 2023 och 2027. I valet 2031 kan vi möjligen ha nåt nytt att diskutera, OM vi börjar arbeta stenhårt, brett och seriöst nu under våren 2020. Och det kan inte uteslutas att vår nya regering faktiskt grejar biffen.

Och tunnel då? För att verkligen få en tunnel måste vi göra provborrningar, allt annat är blå dunster. Den fjärde tunnelutredningen inklusive provborrningar lär kosta ca 4 miljoner euro. Kommer en majoritet av Ålands lagtings ledamöter att klara av att trycka på JA-knappen för det? Jag vill redan nu deklarera att jag är beredd att trycka på knappen för provborrningarna så att vi en gång går alla får facit på om det går att bygga en tunnel och till vilket pris. Jag är dock inte beredd att trycka på knappen för en tunnel till vilket pris som helst.

För övrigt lovar jag att sluta prata om tunnel och i stället återgå till att prata om "fast förbindelse" (vilket var kutym före 2010-talet). "Fast förbindelse" kan också omfatta tunnel.



måndag 16 december 2019

Stå på er!

Talman,

Från Moderat Samlings sida kan vi inledningsvis konstatera att detta är ett av de mera borgerliga regeringsprogrammen, under det senaste decenniet. Här finns en stabil borgerlig stomme i form av ansvarsfull ekonomisk politik, starka självstyrelsepolitiska skrivningar och värnandet av den privata äganderätten som alltför ofta fått stå tillbaka för diverse ”högre” ideal.

Det är lätt att förena sig med ingressen i regeringsprogrammet där det står:
”Vi tror på individens egen förmåga och utgår från att varje ålänning tar sitt ansvar och att det offentliga samhället bygger beredskap att hjälpa och stötta när det behövs.”

Programmet genomsyras av en positiv syn på näringslivet som ”samhällets kraftkälla som genererar arbetsplatser och skatteinkomster”. 

Digitaliseringen pekas med rätta ut som en av mandatperiodens största möjligheter och utmaningar. Vi moderater känner ett stort ansvar för den och gläds förstås över att minister Karlström leder landskapets digitalisering. Vi gläds även över att minister Holmberg-Jansson utnämnts till nordisk samarbetsminister. Otaliga är de utmaningar som har nån slags koppling till det nordiska samarbetet: behörigheter, praktiktider, pendling – som lösts med en god nordisk relation.

Denna regerings största utmaning kommer att vara ekonomin. Ekonomin. Lantrådet underströk i sitt inledningsanförande behovet av flerårig rambudgetering. Mycket bra!  Den föreslagna ekonomiska politiken utgör en mycket god grund för att jobba mot en budget i balans.. Om denna regering tar sig an denna viktigaste utmaning på allvar, så kommer den att få höra att den är okänslig, alltid gör fel saker och har fel i största allmänhet. Bästa regering! Stå på er! Stå fasta i era målsättningar, tillsammans för Ålands bästa. 

Detta är ett regeringsprogram som känns väldigt moderat, både i stort och smått. Jag vill först ge några övergripande exempel:

Språkrådets roll som aktör för svenska språkets ställning intensifieras. Arbetet med att ge ålänningarna möjlighet att ta del av hela det svenska TV-utbudet fortsätter med målsättning att lösa upphovsrättsliga frågeställningar som bland annat tillgången till SVT Play och TV4 Play via internet.
Positivt är också de starka skrivningarna kring främjande av sysselsättning under ekonomikapitlet. Vi gillar också beredskapen att pröva entreprenörers utmanarrätt av offentlig verksamhet.
Nu till de respektive fackavdelningarna:

Hälso- och sjukvård:

Det vilar något mycket sympatiskt över att denna regering månar både om livets början och livets slut, både eftervården efter förlossningar och den palliativa vården i hemmiljö. Jätteviktiga fokusområden som berör ålänningarnas liv – och där vi kan nå stora resultat med rätt riktade, kostnadseffektiva insatser.
Vi välkomnar givetvis en folkhälsostrategi för Åland, med ett behövligt och långsiktigt fokus på friskvårdsfrämjande åtgärder.
Vi välkomnar också det kraftfulla greppet kring problemet kring ungas psykiska ohälsa, vilket framträder parallellt i såväl hälso- som utbildningsavsnittet.
Som f.d. ansvarig för hälsovårdsområdet välkomnar jag ambitionen att stegvis förverkliga programmet för suicidprevention, tandvårdsprogrammet och ett långsiktigt stärkande av primärvården. På socialvårdssidan vill jag ge tummen upp åt det fortsatta arbetet med åtgärdsprogrammet ”Ett tillgängligt Åland”. Det här är bra grejer!
Allt utvecklingsarbete måste åtföljas av mycket stor kostnadsmedvetenhet. Betoningen måste vara på att samordna och bygga på redan befintliga strukturer. Det är särdeles viktigt att effektiveringsarbetet fortsätter inom ÅHS och viktigt att patientavgifterna för ÅHS åter ses över under mandatperioden. Vi har stora förändringar framför oss på socialvårdssidan som kommer att leda till att justeringar behövs också på hälsovårdssidan.
Vi välkomnar den uttalade förstärkningen av svenskan på Åbo Universitetscentralsjukhus, för talman, något behöver göras här.
Talman, socialvårdssidan inleds med stark betoning av de privata, lokala entreprenörernas betydelse i det åländska samhällsbygget. Detta är mycket bra. Moderat Samlings förhoppning är att all kommande lagstiftning på socialvårdssidan ska underlätta för de lokala entreprenörerna som blir allt viktigare för våra kommuner.
2021 avses KST och socialvårdslagarna träda i kraft – samtliga har nu passerat Ålandsdelegationens Argusöga. När detta är gjort vill vi förnya klientlagstiftningen för att bygga bort möjligast många orättvisor i avgiftlagstiftningen. Till denna kategori lagar hör också en ny funktionshinderlag och missbrukarlag.
Det är värt att stanna upp särskilt vid punkten ”Ny välfärdsteknik” eftersom delar av oppositionen redan börjat raljera kring detta. Ny välfärdsteknik kommer att vara avgörande för hur vi rent ekonomiskt klarar den demografiska utmaning vi har framför oss och förtjänar att tas på stort allvar.
Den enskilt mest prioriterade lagen av alla måste vara en ny, förenklad alkohollagstiftning vilket Ålands servicebransch länge törstat efter. 
För ÅMHM:s del kommer en översyn av avgiftssystemet göras – och detta är viktigt för oss moderater – ”i samråd med berörda branschorganisationer”.

Och nu kommer vi till UTBILDNINGSSIDAN!

Alla har rätt till lärande på egen nivå enligt mottot ”stötta svaga och sporra starka”. Detta är jätteviktigt – vi ska stötta de svaga, men också ge de starka rätt stimuli. Vi ser det som mycket klokt att specifikt utvärdera förändringarna inom barnsomsorgen i och med den nya grundskolelagens ikraftträdande.
Kärnuppdraget för Högskolan på Åland beskrivs klockrent. Målsättningen med att höja Ålands attraktionskraft som studieplats är utmärkt, likaså fokuset på innovation och utveckling och boendemöjligheterna på Åland.

Från moderat sida välkomnar vi förstås översynen av studiestödet och utsikten att slopa inkomstgränsen för studiestödet. Studier och arbete ska alltid löna sig.

På KULTURSIDAN vill vi moderater särskilt lyfta en länge efterlängtad översyn av fornminneslagen för att ”stärka och tydliggöra markägarnas rättigheter”. Mycket bra!
Inledningen av kulturområdet förtjänar att läsas i sin helhet:
” Det kreativa entreprenörskapet har sin grund i autenticitet och inspirerande livsmiljö och driver tillväxten av kulturella verksamheter.  För god växtkraft behövs fritidssysselsättningar som idrott, motion, motorintresse och andra aktiviteter. De senaste årens filmsatsningar har haft positiva konsekvenser och avses fortsätta. Det nordiska samarbetet är viktigt och bidrar till kunskapsutbyte och sprider kännedom om Åland.  Till de kulturella uppgifterna hör även värnande om immateriella värden och kulturarv. Landskapsregeringen ser en betydande potential i att den åländska skärgårdskulturen helt eller delvis upptas som kulturarv i UNESCO.”

Vi välkomnar också den aviserade nydaningen av Ålands musikinstitut och den möjlighet den ger att ta tillvara våra åländska talanger!

Nu näringspolitiken. Flera talare har pekat på att näringspolitiken ges mycket textutrymme. Men näringspolitik finns dessutom överallt i detta regeringsprogram: de kreativa kulturnäringarna, alkohollagsstiftningen och revidering av plan- och bygglagen för att stärka äganderätten.

Vi ser här ett starkt fokus på att locka flera ålänningar ”tillbaka hem”, och på att låta åländska företagen växa och ge möjlighet att anställa fler. Positiva effekter som för landskapets del ytterligare förstärks i och med det nya ekonomiska systemet.   Vi ser det också som positivt att skrivningarna kring främjandet av sjöfarten är starka, då samhällets välstånd också framledes är starkt beroende av just sjöfartens framgång.
Jordbruket får i detta regeringsprogram en verkligt holistisk behandling och visionen är att vi ska leverera produkter av hög kvalitet på ett hållbart sätt.
”Den åländska livsmedelsproduktionen ska hålla hög klass avseende miljöhänsyn och djurens välfärd vilket ökar Ålands attraktionskraft och biologiska mångfald.”
Från Moderat Samlings sida välkomnar vi bl.a. att fruktodlingens betydelse tydligt lyfts i ett regeringsprogram, emedan odlingens nationalekonomiska betydelse är betydande.
Som moderat är det också lätt att glädjas över att våtmarkerna äntligen hittat vägen in i ett regeringsprogram. (Från vårt partiprogram!)

Vad gäller jakt och fiske är vi moderater mycket tillfreds över de föredömligt tydliga skrivningarna. Ja, det finns ett stort behov av att öka insatserna för att minska stammarna av mink, mårdhund, säl och skarv. Ja, vi behöver ett program för att minska begränsa sälstammen som åsamkar stora skador för yrkesfisket. Och ja, Ålands intressen inom jakt & fiske kommer att behöva en mycket aktiv extern bevakning i Bryssel och i Helsingfors då den nya självstyrelselagen når sin slutliga utformning.
Ett plus för de mycket genomtänkta skrivningarna kring hur fiskodlingen kan utvecklas. Likaså ett plus för att turismen i detta regeringsprogram fått eget kapitel och en egen strategi, i stället för några meningar i föregående regeringsprogram.

Kapitlet om småföretagande och entreprenörskap är verkligt ambitiöst, här snackar vi rättesnöre för ett fritt och positivt företagsklimat”. Så lite krångel som möjligt, så mycket omvärldsbevakning som möjligt för att fånga upp relevanta trender. Så lite skattegräns som möjligt och ett så väl fungerande AMS som möjligt. Här har vi ett recept på framgång. 

Kraftfulla åtgärder hittar vi också under handel och industrin: Det ska bli enklare att servera vilt på restaurang, AXgan-märkning. Och notera detta: ”Landskapsregeringen ska initiera insatser för att sänka kostnader för el, vatten och avlopp genom olika investeringsstöd riktade mot hållbara lösningar.” Verkligt hoppingivande för näringarna som idag pressas från flera håll.

Förutom omvärldsbevakning behövs även insatser för att öka de digitala färdigheterna hos ålänningar i alla åldrar. Men framför allt: ett digitalt ledarskap behövs! för att säkerställa att ålänningarna har rätt till minst jämförbar digital utveckling och tillgänglighet som våra grannländer.

Talman, vi från MSÅ:s sida har de senaste 2 plenidagarna ägnat stor möda åt att föra fram vår ståndpunkt vad gäller Västra Föglö. Så låt oss istället ägna oss andra infrastrukturella landvinningar som lätt hamnar i skymundan.
MYCKET BRA att arbetet med en gång- och cykelväg till Nåtö/Järsö äntligen kommer i gång. Här finns enorma synergier, turistiska och arbetsmässiga
En översyn av kollektivtrafiken är absolut nödvändiga för att nå ett sammanhållet Åland med effektiva resor och låg miljöpåverkan. Fortsätt ned det! 

Mycket betryggande att flygtrafiken ges en prioriterad ställning. Hur vi än vänder och vrider på oss behöver vi den, för näringslivet, för sjuktransporter och medicinska provtransporter.
Nu kommer vi till miljösidan, sist men inte minst.
Miljöskrivningarna må se lite anspråkslösa ut, men att förverkliga hållbarhetsagendan och nå en hållbar konsumtion kommer att fordra en del ansträngningar.
Från moderat sida vill vi särskilt välkomna de tydliga skrivningarna om begränsning av örnstammen, det är nödvändigt.
Vi välkomnar också uppdateringen av djurskyddslagstiftningen och att arbetet med att förbättra vattenkvaliteten är högprioriterat.
Sunt är också den tydliga målsättningen att energieffektivera så mycket som bara är möjligt.

Avslutningsvis, talman, vill jag lyfta två viktiga saker:
-         Det är bra att lr bjuder in kommunerna till en dialog om dricksvatten.- och avloppsfrågorna. Just här är ett helikopterperspektiv mycket välkommet.
-         Och så välkomnar vi moderater förstås den aviserade översynen av Plan- och bygglagen för att stärka äganderätten. Detta behövs! Dagens PBL ger omfattande besvärsmakt till många aktörer som kan leda till att viktiga projekt går i stå, då någon som inte ens berörs av projektet kan det. Här finns en balans att återställa.

Kommer regeringen att lyckas?
Två saker behövs: Lagarbete, dvs. prioritera att lagstiftningen verkligen blir gjord. Om vi därtill lägger en omvärldsbevakning så kommer Team Thörnroos att klara denna utmaning galant!

Tack för ordet. 

onsdag 11 december 2019

Dubbla besked



Bild: Infrastrukturminister Christian Wikström (Obs)
Talman,

Vi har idag att ta ställning till FNU:s betänkande till den förra regeringens budget 2020. Jag vill tacka Finans- och näringsutskottet för goda formuleringar kring kommunreformen, framför allt att utskottet starkt betonar behovet av strukturella förändringar. Bra så. Den åsikten delades enligt ÅSUB av en majoritet av ålänningarna. Läser man detta med regeringsprogrammet, så kan man konstatera att målbilden väsentligen kvarstår: samgående inom de tre samarbetsområdena på fasta Åland (Södra, Norra, Mariehamn). Särlösningar för skärgården.

Vad gäller texten om skärgårdstrafiken, så vill jag bjuda på en lite längre utläggning och uppmärksamma lagtinget på att det rent faktiskt står två olika beslut med 2 olika förslag. Under moment 97600 föreslår utskottet citat ”Utskottet föreslår att fullmakten återtas med hänvisning till skrivningarna i betänkandets avsnitt om Skärgårdstrafiken.” 

Okej, lagtinget föreslår inför landskapsregeringen att fullmakten återtas. Normal beslutsgång är sen att landskapsregeringen återkommer till lagtinget och berättar vad konsekvenserna är, med informationen om konsekvenserna fattar en sen majoritet beslut om att återta fullmakten. Klart slut. 

Den som har läst klämmarna kan dock notera lydelsen i betänkandets andra kläm, längst ner: 
-  Budget för år 2020 antas med följande ändringar  investeringsfullmakt om 40 miljoner euro för kortruttsutbyggnaden i skärgården återtas,”
Det här är nåt annat. Det är också nåt annat än vad utskottsordförande Pettersson just beskrev som utskottets uttryckliga vilja i sitt huvudanförande. Den andra klämmen betyder att när vi trycker på ja-knappen är fullmakten på 40 miljoner borta. Vad är konsekvenserna av att vi trycker bort de 40 miljonerna? Ja inte vet jag! Att konsekvenserna för ett så stort beslut är okända för oss här i salen är allvarligt. 

Vi har inte hört någon redogöra konsekvenserna och infrastrukturminister har inte haft skälig tid (1 dag!) att sätta sig in i vad konsekvenserna är. Detta är inget vi ska ta lätt på. Det är skäligt att begära att vi i detta hus och våra väljare har ens en översiktlig uppfattning om konsekvenserna.

Talman, som den drömmare jag är, så drömmer jag om att vi i stället hade kunnat omformulera fullmakten så att den gäller infrastruktursatsningar i skärgården. För investeringsfullmakter för skärgården har aldrig varit lätta att utverka och kommer inte heller att vara det för kommande regeringar. En omformulering av fullmakten hade varit idealet, men jag förstår de politiska realiteterna och att lägga ett sådant ändringsförslag i enlighet med arbetsordningen hade bara fördröjt debatten, vilket jag inte vill.

Däremot tycker jag inte vi kan ha dubbla besked i betänkandet. Särskilt i ljuset av vad utskottsordförande sade i sitt anförande, dvs. att det uttryckligen är landskapsregeringen som rent operativt  ska bedöma och hantera borttagandet av fullmakten. Det är en sund linje! Den linjen har idag stötts av nästan alla i regeringsblocket som uttalat sig. 

Men då kan vi inte ha en kläm som innebär att fullmakten raderas i samma ögonblick som vi trycker på ja-knappen. Låt oss stryka denna kläm för att inte ge dubbla budskap och så att utskottets vilja så som den idag beskrivits förverkligas. 

Hur ska minister Wikström verkställa denna order? Dvs. samtidigt både inleda borttagandet av fullmakten och samtidigt konstatera att lagtinget redan tagit bort den?  Den faktiska effekten av kläm nr. 2 är dessutom att vi bakbinder händerna på infrastrukturminister Wikström och gör hans arbete ännu svårare, på hans första dagDet är inte schysst. Ge honom chansen att göra det operativa arbetet, berätta vad konsekvenserna är för oss, det tycker jag vi alla är värda.

Talman, jag vill därför avisera att jag i ärendets detaljbehandling kommer att föreslå att den andra klämmen stryks, så att betänkandet till övriga delar kvarstår intakt. Vi behöver göra det för att sända ut ett enda stringent budskap, en enda uppmaning till landskapsregeringen. Det är många här idag som sagt att vi i lagtinget inte ska utföra operativa åtgärder. Gott så. 

Man kan inte göra båda. Man kan inte både uppmana lr att stryka fullmakten och samtidigt själv stryka den.