Anförande om hemundervisning

Talman,

Vi kommer att tala mycket kort. I grunden ser vi positivt på möjligheten att hemundervisa, det är för oss en frihetsfråga och den möjligheten bör finnas.

Däremot bör de objektiva kriterierna för hemundervisning skärpas och vi tror det är otroligt viktigt att säkerställa verklig inhämtning av kunskap, validera och kontrollera. Det handlar om tre saker:

• Den hemundervisning vi har måste ha en kvalitetsstämpel och ett gott rykte, annars kan vi glömma hela hemundervisningen som en tillgång i Ålands attraktionskraft. Den kommer att utvecklas till det motsatta. 
• Det handlar om att säkerställa barnens rätt, föräldrarna kan vara hur fria och radikala som helst, men när barnen blir 18 år måste vi kunna se dessa vuxna – rakryggat - i ansiktet när de frågar ”varför lät ni det här fortsätta?”. Det är också värt att minnas att en stor del av hemundervisningen inte är det minsta ideologiskt driven: Det handlar om nåt så enkelt som att många föräldrar vill se till sitt barns bästa när de väljer hemundervisning, det kan t.ex. handla om att skolan helt enkelt inte passar ett särbegåvat barn eller ett barn med betydande sociala utmaningar. 
• Den som inspekterar måste också ha ett starkt och tydligt mandat, för när antal hemundervisare ökar till 128 i grundskolan (enligt ÅSUB) så ökar tyvärr också den mycket lilla andelen av mänskligheten som kan benämnas ”rötägg”. Det är väldigt viktigt att denna lilla del av mänskligheten inte får sätta agendan. Om man vill göra hemundervisningen aningen striktare, så bör vi överväga den här typen av frågor: Ska du alls få hemundervisa, om du är fälld i domstol för vissa typer av brottslighet?

Nu då till själva åtgärdsmotionen:

OM vi vill motverka att hemundervisningen blir ett instrument för radikalisering, då finns det en poäng i att , i kombination med andra åtgärder, tillgängliggöra läromedel på Åland. Främst då i form av skolböcker. Praxisen på Åland är icke enhetlig för detta, kommunerna kan erbjuda läromedel - så det är helt klart en intressant fråga att titta närmare på, väga för- och nackdelarna mot varandra.

Definitionen av ordet ”läromedel” har dock betydelse här, ledamoten Juslin problematiserade huruvida detta ska omfatta licenser eller inte, handlar det rentav om datorer? Så vi ber utskottet att titta lite extra på definitionen av ”läromedel”. Helt klart är att det är en fördel att ha en gemensam standard att utgå ifrån i form av skolböcker.

Vad gäller motargumenten som anförts så gör vi klokt i att minnas hur landskapsandelssystemet är utformat, kommunerna får idag landskapsandelar för sina hemundervisare oberoende av dom är i skolan eller inte. En stor del av de teoretiska läromedlen är mycket enkla att tillgängliggöra.

Vi moderater tror att det behövs lite mer skärpning och tydlighet för att säkerställa kvalitet, vi välkomnar beskedet från regeringen att man är beredda att strama till denna undervisningform. Vi tror också att det kan finnas en fördel i att – till vissa delar - tillgängliggöra skolans läromedel.

Tack för ordet.