Utred skatteundantagets samhällsekonomiska betydelse

Talman,

Jag vill inleda med att tacka för mottagandet av denna åtgärdsmotion. Åtgärdsmotioner läggs ju oftast underst i utskottshögen och avskrivs sen nån gång i slutet av mandatperioden, till oppositionens förtret. När det kommer till den här åtgärdsmotionen, så har det meddelats att den ska behandlas redan denna vecka i utskottet, tillsammans med det externpolitiska meddelandet. Det är bra, det är så här vi behöver arbeta. Man kunde rentav tala om parlamentarisk mognad.

År 1999 blev året då skattefriheten i försäljning mellan EU-länder upphörde, men fortsatte mellan Åland och omvärlden i form av skatteundantaget. Fem år senare, år 2004, gjorde ÅSUB en utmärkt kartläggning av skatteundantagets samhällsekonomiska betydelse – idag och i framtiden.

Redan år 2004 konstaterades att skatteundantaget medför administrativa kostnader och logistiska problem i handeln mellan Åland och omvärlden. Det konstaterades också att de som skördar frukterna av skatteundantaget är - andra - aktörer än de som lider av ökad byråkrati. Rapporten besvarade också frågan ”Är det värt det?” - Är det värt allt krångel i vardagen för företagarna och ålänningarna, är det värt att näthandeln stryps? Svaret år 2004 var ja. Ja, det är värt krånglet för sjöfarten ger inte bara vinster till redarna, sjöfarten ger Ålands företagare många avgångar, arbetsplatser för ålänningar och finländare, inkomster och framtidstro.

ÅSUB-rapporten från 2004 tog också tydligt ställning till den komplexa frågan om vad som händer Åland om skatteundantaget försvinner. Jag citerar rapporten:

” en nedgång i ekonomin som helhet på i genomsnitt över 30 procent, ett bortfall av efterfrågan på arbetskraft i samma storleksordning och en mer eller mindre fullständig utslagning av den överlägset tyngsta sektorn inom ekonomin, skulle ett förverkligande av detta scenario innebära en katastrof för hela det åländska samhället.”

Sedan rapporten gjordes har det dock mycket skett. Dels har det rent faktiskt inträffat många händelser åren 2004-2024 som påverkat ekvationen, dels är det så att det offentliga Ålands behov av fakta ser annorlunda ut år 2024 jämfört med år 2004 pga en förändrad omvärld.

Här är ett axplock av händelser från åren 2004-2024 som påverkar analysen:

1) transportsektorns svagare tillväxt som kan spåras till Estlands EU-medlemsskap då de finländska alkoholskatterna sänktes. Därmed sjönk och lönsamheten för taxfree-försäljningen.

2) företagens administrativa börda. Den har sedan 2004 ökat. Sedan 1 år tillbaka har den börjat öka mot Finland och just nu ökar den dramatiskt gentemot Sverige. Importen från Sverige blir svårare i oktober 2024, då transporter till Åland inte längre får lastas innan en exporthandling är gjotd. Nuvarande pris på den är 60 euro och man får inte göra den själv, till och med Åland post måste anlita ett externt ombud för detta. Så, företagens administrativa ökar.

3) momsfri handel för varor av mindre värde. Denna momsfria handel har sänkts i trappsteg och slopades i hela EU år 2021, med utmaningar för Åland som står utanför mervärdesskatteområdet.

4) att de positiva effekterna av ombordförsäljning minskat rent volymmässigt, bl.a. som ett direkt resultat av att kortruttstrafiken Mariehamn-Kapellskär upphört.

Allt detta har påverkat ekvationen från 2004. Vi bör också nämna att digitaliseringen tagit jättekliv sedan 2004 och det har inte bara varit bra för den åländske företagaren. När nya weblösningar genomförts har det varit förknippat med onödigt krångliga system, ofta har dessa också innehållit buggar. Allt detta har medfört extra mycket arbete och huvudbry, särskilt för åländska småföretagare som skall göra detta “vid sidan om” sitt företagande.

Vad är då så bra med utredningen från 2004?

Jo, den största förtjänsten med utredningen från 2004 är att den kvantifierar saker: Vad är skattegränsens kostnader för åländska företag? Hur mycket förlorar Ålands idag 2800 företagare i produktionsvärde och varukostnader? I den nya utredningen skulle man kunna kvantifiera t.ex. antalet förlorade arbetstimmar per bransch. När vi för diskussioner med finansministeriet eller svenska tullverket är det dessutom viktigt att vi har fakta, har stenkoll på var skon klämmer hur det drabbar företagarna i termer av förlorad BNP, arbetstimmar och vilken kopplingen är till förändrade tullförfaranden och rättsakter På samma sätt som det är viktigt att vi har stenkoll på de positiva effekterna av skatteundantaget för att kunna bemöta motargumentet att vi har det ju så bra.

Utredningen från 2004 var också konstitutionellt intressant då den utforskade Ålands möjligheter att dämpa effekterna av ett slopat skatteundantag, genom att överta skattebehörigheten för mervärdesskatten. Detta är måhända mindre aktuellt idag, men det tål att påminnas om att vi kan lösa en del av våra problem själva – om vi får redskapen därtill.

Efter år 2004 har en och annan ”mindre” ÅSUB-utredning gjorts, men ingen samhällsekonomisk kartläggning över skatteundantaget såsom år 2004. T.ex. rapporten Ålands ekonomi under EU-medlemskapets första 25 år som gjordes 2022 slår redan i ingressen fast att denna rapport inte utgör något ”ekonomiskt bokslut” – och det gör den inte heller.

Det är också så, talman, att i detta nu pågår diskussioner att lösa upp skattegränsknutarna. Vi moderater är i detta nu i kontakt med svenska moderater, finländska samlingspartister och lyfter några uppenbart icke-avsedda konsekvenser av de förändrade tullförfarandena. Detta gör vi i 100% samarbete med landskapsregeringen – vi må ha tusans bra kontakter men vi har inte tusen tjänstemän som kan jobba med frågan. Det måste också sägas rakt ut att Åland behöver tjänstemän som jobbar heltid med denna fråga.

Lantrådets förslag om att aktivera 22 § i självstyrelselagen är på sikt en intressant idé, men det är inget som löser problemen här och nu. Också en aktivering av 22§ måste bygga på att vi först tar reda på var ”skon klämmer” (mer om det på skattegränskvällen med Ålands näringsliv den 20 mars). Efter att vi vet var ”skon klämmer” år 2024, så måste vi tillsammans – regering och opposition – göra en extrem kunskapsresa där vi, för att citera f.d. lantrådet Roger Jansson ”blir bättre på detta än finansministeriets tjänstemän”. Och det är när vi gjort denna kunskapsresa som vi kan börja vinkla schackbrädet till vår fördel, åtminstone så att inte våra spelpjäser glider av. Det är också DÅ som vi möjligen kan aktivera 22§. Men DÅ, talman, måste sannolikt bägge moment av 22§ aktiveras – både lagtinget och landskapsregeringen. Det räcker inte med att aktivera lagtingets initiativ till lagändring (såsom gjordes med straffen för sexualbrott), vi måste då sannolikt aktivera både landskapsregeringens initiativrätt till förändring av riksförordning och lagtingets initiativrätt till lagändring.

En kartläggning behövs också för att sätta fart på den finländska utredningen om skattegränsen, den som vi fick in i finländska regeringsprogrammet efter riksdagsvalet och som ska göras i samverkan med de åländska företagarna.

Vi har också ett EU-val framför oss och i det valet är det viktigare än någonsin att vi lägger rösten på någon som kan ge en kraftfull åländsk intressebevakning i EU, inte minst när det kommer till en minskad administrativ börda för Ålands företag.

Talman, jag vill avsluta med att konstatera att det verkar finnas ett visst stöd i salen för en kartläggning såsom beskrivits i åtgärdsmotionen. Det är viktigt, det är på sitt och vis helt logiskt då flera ledamöter i det nuvarande regeringsblocket efterlyst en sådan studie. Studien från 2004 blev ju ett nyttigt arbetsredskap för flera efterkommande landskapsregeringar, det finns alla möjligheter för att även denna kartläggning kunde bli det.

Tack för ordet.