Ja. Idag cyklade jag till Mariehamns postkontor och lade min röst för Britt Lundberg. Att skriva 135 på valsedeln gick snabbt, men registreringen tog längre. Det var mycket folk i lokalen. Om ålänningarna fortsätter att förhandsrösta i den här takten, så kommer vi att slå valanalytikerna med häpnad. Stod i kö med Veronica Törnroos (c) och småpratade om svenska valsystemet. I tidningarna har det skrivits en del om att folk med dubbelt medborgerskap kan avlägga två röster - en i Sverige på en svensk kandidat och en i Finland på en finländsk. Tydligen är det också så att det svenska Europavalssystemet skiljer sig från det finlädska. I Finland är det enkelt: Den med mest röster är den som kommer in från sin lista, men i Sverige finns det tydligen något slags ikryssningssystem som inverkar på vilken kandidat som kommer in i Europaparlamentet. Intressant.
Så kom vi fram till registreringen, och så var det färdigröstat. Varför röstar då en FS:are på Britt Lundberg? Svaret är enkelt: Vi ålänningar har i år en unik möjlighet att få in en åländsk röst - Britt Lundberg - i Europaparlamentet. Den möjligheten kommer kanske aldrig igen. Vi kan vara relativt säkra på att de som röstar på Sfp kommer att göra det i ur och skur, oberoende av vem som ställer upp. Men i år finns inga "superkandidater" som i förra valet, endast regionalt starka kandidater som var och en driver sina separata frågor. Inte ens huvudstadskandidaterna Calle Haglund och Björn Månsson är självskrivna. Calle går inte riktigt hem hos det gamla gardet i Sfp, medan Björn kan få utmaningar med Sfp:s högerflank. Det här innebär att vi ålänningar, med mycket röster på Britt, faktiskt kan skrälla till i valet.
Kan vi få in Britt i Bryssel?
Ja, det kan vi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar