Under semestern har det politiska arbetet varvats med målning av väggar, bärande av tegel - men också en del läsande av böcker:
Bokslut Reinfeldt av Christer Persson, Stefan Carlén och Daniel Suhonen. Boken är ett "systemkritiskt" angrepp på allt vad fyra år av borgarstyre har åstadkommit i Sverige. Bokens budskap är dels att borgarna gynnar högavlönade, att alliansen saknar koll och mest fumlar runt, samt att Allians för Sverige uteslutande gjort dåligt ifrån sig. Detta sista naggar bokens trovärdighet i kanten, eftersom den är lite väl mycket av en partsinlaga som tar ställning MOT alliansen, utan att ta ställning FÖR något annat alternativ. Det är visserligen fräscht att läsa en kritisk analys som kopplar ett helhetsgrepp på alla reformer som alliansen genomfört, samtidigt som skribenterna pekar ut vartåt det bär. Boken blandar traditionell vänsteranalys med mera moderna begrepp. Ett plus ska boken ha för sin folkbildande ambition: efter att ha läst boken har man garanterat god koll på vad skillnaden mellan socialförsäkringar, socialbidrag och privata försäkringar är. Till de mest tänkvärda styckena hör annars de om internationell konkurrenskraft, där skribenterna argumenterar att det är social rörlighet och allas möjlighet att smida sin egen lycka som är hemligheten bakom den svenska modellens internationella framgångar.
Ismael av Daniel Quinn. Så märkligt som det låter, är Ismael en dialog mellan en gorilla (Ismael) och hans mänsklige elev. Boken ifrågasätter hela mänsklighetens självbild om att vi intar en moralisk särställning och att jordens skapelse handlar om hur vi kom till, inget annat. Det här är en riktigt tänkvärd bok som jag varmt kan rekommendera, särskilt åt alla beslutsfattare. Boken finns på Jomala bibliotek.
Sixty Million Frenchmen Can't Be Wrong: Why We Love France but Not the French. Jean-Benoit Nadeau & Julie Barlow. Den här boken är avsedd att vara en handbok för alla engelskspråkiga som plötsligt landar i den franska kulturen, men den funkar utmärkt för en nordbo som landar i Belgien. Boken förklarar med glimten i ögat varför fransmännen upplever måltiden som en privat ritual, varför de drar för gardinerna, varför de fortfarande upplever andra världskriget som ett trauma - och varför steget till ekonomisk protektionism alltid är kort i den franska, politiska debatten. Skribenterna tar fransmännen på allvar, fast med glimten i ögat. Det är ett grepp som funkar.
Börjar läsa nu: Och världen skälvde av Ayn Rand
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar