I går kl. 14.00 lämnade de Tehy-anställda sina arbeten och tågade ut ur ÅHS, mot självstyrelsegården. På plats tog landskapsregeringen emot strejktåget. Just nu pågår fortsatta förhandlingar i rummet bredvid. Och det är bra. Ett sundhetstecken för vårt samhälle är att parterna pratar med varandra.
Stämningen var allvarstyngd då vi mötte demonstrationståget. Samtliga demonstranter tågade förbi landskapsregeringen. Förbi tågade bl.a. min granne, en av min brors bästa vänner, en tjej som jag bara känner genom att vi brukar öva julsånger en gång i året, en kvinna som jag arbetat ihop med. Kändes som att en betydande del av mitt liv traskade förbi, med ett gravljus i hand. Efter att ungefär halva tåget gått förbi lade jag märke till att nästan varje demonstrant verkade känna någon av ministrarna. Vi hälsade avmätt på varandra.
Åland är litet. Litenheten är både vår styrka och vår svaghet. Låt oss inte förtröttas, låt fortsätta försöka finna lösningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar