Make Socialvården Great Again! (Tal till social- och miljöavdelningen den 4 maj 2018)

 

 

Det är på många sätt talande att vi lever i ett tidevarv där saker och ting ska göras ”stora igen” – eller storslagna. Som om de inte redan vore stora i sig själva eller stora nog. Är det något mänskligheten kan lära sig av socialvård, så är det att det stora finns i det lilla. Det är socialvården som bygger den inre styrka, det kitt som håller samman samhälet. Socialvården is the kitt (OBS, med K!).

I en tid av slagkraftiga politiska slogans som ”1000 kor”, ”sextimmars arbetsdag” och ”Kortrutt!” är det förstås också viktigt att paketera sitt innehåll så att mottagaren förstår att detta är något bra. Medan Titte Törnroth var journalist på Nyan frågade hon därför en gång, med en något utdragen suck_" – kan du inte försöka beskriva i några få ord vad reformen handlar om". Jag fastnade då för det, kanske lite vanvördiga ”Make socialvården great again!”. Det kan se ut som ett skämtsamt hugskott, men myntet har också en mera allvarsam sida.

Är det något vi lärt oss av de senaste 10 årens rättsutveckling så är det att socialvården behöver prioriteras. Och av någon underlig anledning har vi inte gjort det. Jag anser inte heller att man gör det på rikssidan i SoTE-reformen, men det är en helt skild utläggning. Hälso- och sjukvård ligger liksom naturligt alltid högt upp på agendan. Enskilda delar av socialvården (missbrukarvård, äldreomsorg) tenderar att hamna högt upp på agendan, men socialvården som helhet har inte riktigt fått den omsorg den behöver förrän nu.

Om våra kommuners ursprung har det skrivits mycket. Vi kunde gå tillbaka till Gustav Vasas reformation och "Acta ecclesiastica" från 1554 då sockenstämman fick befogenhet för upprätthållande av "ordning och ett gott tillstånd i socknen". Det kanske inte låter så radikalt i dagens öron, men vad det handlade om var att den värdsliga makt som biskoparna dittills utövat, övergick till de världsliga myndigheterna. Vilket nog måste sägas var en sund reform.
Tack Gustav Vasa för det! Men om vi fokuserar på stadskommunernas uppkomst, så fanns där en väldigt stark koppling till fattigvården och 1843 års svenska fattigvårdsförordning. Alltså i sak det som motsvarade dagens socialvård.

Så, hur kommer vår socialvårdsreform att uppfattas av eftervärlden? I grunden positivt. Jag tror att eftervärlden nog kommer att förundra sig lite över att vi började med att ta fram en organisation, därefter innehåll och till sist tog fram en socialpolitisk vision. Men jag är fast i övertygelsen om att slutresultatet blev gott, det kunde nämligen inte bli annat just där och just då, med de människor som jobbade med det. Jag tror att det var här vi lade grunden för något som blev väldigt positivt för en stor del av ålänningarna.

Därför firar vi idag. Detta är tredje gången vi firar på detta vis under denna mandatperiod. Förra gången firade vi hälsovårdsbyråns och ÅHS enastående bedrift med att rädda AT-läkarna. Före det firade vi att vi blev klara med ÅHS’ nya avgiftssystem. Idag firar vi socialvårdsbyråns bedrift: En plattform för framtidens socialpolitik, levererad och presenterad.

Alltså: Make socialvården Great Again!