Talman,
Jag vill inleda med att tacka för mottagandet av
denna åtgärdsmotion. Åtgärdsmotioner läggs ju oftast underst i utskottshögen
och avskrivs sen nån gång i slutet av mandatperioden, till oppositionens
förtret. När det kommer till den här åtgärdsmotionen, så har det meddelats att
den ska behandlas redan denna vecka i utskottet, tillsammans med det
externpolitiska meddelandet. Det är bra, det är så här vi behöver arbeta. Man
kunde rentav tala om parlamentarisk mognad.
År 1999 blev året då skattefriheten i försäljning mellan EU-länder upphörde,
men fortsatte mellan Åland och omvärlden i form av skatteundantaget. Fem
år senare, år 2004, gjorde ÅSUB en utmärkt kartläggning av skatteundantagets
samhällsekonomiska betydelse – idag och i framtiden.
Redan år 2004 konstaterades att skatteundantaget
medför administrativa kostnader och logistiska problem i handeln mellan Åland
och omvärlden. Det konstaterades också att de som skördar frukterna av
skatteundantaget är - andra - aktörer än de som lider av ökad byråkrati. Rapporten
besvarade också frågan ”Är det värt det?” - Är det värt allt krångel i vardagen
för företagarna och ålänningarna, är det värt att näthandeln stryps? Svaret år
2004 var ja. Ja, det är värt krånglet för sjöfarten ger inte bara vinster till
redarna, sjöfarten ger Ålands företagare många avgångar, arbetsplatser för
ålänningar och finländare, inkomster och framtidstro.
ÅSUB-rapporten från 2004 tog också tydligt ställning till den komplexa
frågan om vad som händer Åland om skatteundantaget försvinner. Jag
citerar rapporten:
” en nedgång i ekonomin som helhet på i
genomsnitt över 30 procent, ett bortfall av efterfrågan på arbetskraft i samma
storleksordning och en mer eller mindre fullständig utslagning av den
överlägset tyngsta sektorn inom ekonomin, skulle ett förverkligande av detta
scenario innebära en katastrof för hela det åländska samhället.”
Sedan rapporten gjordes har det dock mycket skett. Dels har det rent
faktiskt inträffat många händelser åren 2004-2024 som påverkat ekvationen, dels
är det så att det offentliga Ålands behov av fakta ser annorlunda ut år 2024
jämfört med år 2004 pga en förändrad omvärld.
Här är ett axplock av händelser från åren 2004-2024
som påverkar analysen:
1)
transportsektorns svagare tillväxt som kan spåras till Estlands EU-medlemsskap
då de finländska alkoholskatterna sänktes. Därmed sjönk och lönsamheten för
taxfree-försäljningen.
2) företagens administrativa
börda. Den har sedan 2004 ökat. Sedan 1 år tillbaka har den börjat öka mot
Finland och just nu ökar den dramatiskt gentemot Sverige. Importen från Sverige
blir svårare i oktober 2024, då transporter till Åland inte längre får lastas
innan en exporthandling är gjotd. Nuvarande pris på den är 60 euro och man får
inte göra den själv, till och med Åland post måste anlita ett externt ombud för
detta. Så, företagens administrativa ökar.
3) momsfri handel för varor av mindre
värde. Denna momsfria handel har sänkts i trappsteg och slopades i hela EU år
2021, med utmaningar för Åland som står utanför mervärdesskatteområdet.
4) att de
positiva effekterna av ombordförsäljning minskat rent volymmässigt, bl.a. som ett
direkt resultat av att kortruttstrafiken Mariehamn-Kapellskär upphört.
Allt detta har påverkat ekvationen
från 2004. Vi bör
också nämna att digitaliseringen tagit jättekliv sedan 2004 och det har inte
bara varit bra för den åländske företagaren. När nya weblösningar
genomförts har det varit förknippat med onödigt krångliga system, ofta har
dessa också innehållit buggar. Allt detta har medfört extra mycket arbete och
huvudbry, särskilt för åländska småföretagare som skall göra detta “vid sidan
om” sitt företagande.
Vad är då så bra med utredningen
från 2004?
Jo, den
största förtjänsten med utredningen från 2004 är att den kvantifierar saker: Vad
är skattegränsens kostnader för åländska företag? Hur mycket förlorar Ålands idag
2800 företagare i produktionsvärde och varukostnader? I den nya utredningen
skulle man kunna kvantifiera t.ex. antalet förlorade arbetstimmar per bransch. När
vi för diskussioner med finansministeriet eller svenska tullverket är det dessutom
viktigt att vi har fakta, har stenkoll på var skon klämmer hur det drabbar
företagarna i termer av förlorad BNP, arbetstimmar och vilken kopplingen är
till förändrade tullförfaranden och rättsakter På samma sätt som det är viktigt
att vi har stenkoll på de positiva effekterna av skatteundantaget för
att kunna bemöta motargumentet att vi har det ju så bra.
Utredningen från 2004 var också konstitutionellt intressant då den utforskade
Ålands möjligheter att dämpa effekterna av ett slopat skatteundantag, genom att
överta skattebehörigheten för mervärdesskatten. Detta är måhända mindre
aktuellt idag, men det tål att påminnas om att vi kan lösa en del av våra
problem själva – om vi får redskapen därtill.
Efter år
2004 har en och annan ”mindre” ÅSUB-utredning gjorts, men ingen
samhällsekonomisk kartläggning över skatteundantaget såsom år 2004. T.ex. rapporten
Ålands ekonomi under EU-medlemskapets första 25 år som gjordes 2022 slår
redan i ingressen fast att denna rapport inte utgör något ”ekonomiskt bokslut”
– och det gör den inte heller.
Det är också så, talman, att i detta nu pågår diskussioner att
lösa upp skattegränsknutarna. Vi moderater är i detta nu i kontakt med svenska
moderater, finländska samlingspartister och lyfter några uppenbart icke-avsedda
konsekvenser av de förändrade tullförfarandena. Detta gör vi i 100% samarbete
med landskapsregeringen – vi må ha tusans bra kontakter men vi har inte tusen
tjänstemän som kan jobba med frågan. Det måste också sägas rakt ut att Åland
behöver tjänstemän som jobbar heltid med denna fråga.
Lantrådets förslag om att aktivera 22 § i självstyrelselagen
är på sikt en intressant idé, men det är inget som löser problemen här och nu. Också
en aktivering av 22§ måste bygga på att vi först tar reda på var ”skon klämmer”
(mer om det på skattegränskvällen med Ålands näringsliv den 20 mars). Efter att
vi vet var ”skon klämmer” år 2024, så måste vi tillsammans – regering och
opposition – göra en extrem kunskapsresa där vi, för att citera f.d. lantrådet
Roger Jansson ”blir bättre på detta än finansministeriets tjänstemän”. Och det
är när vi gjort denna kunskapsresa som vi kan börja vinkla schackbrädet till
vår fördel, åtminstone så att inte våra spelpjäser glider av. Det är också DÅ
som vi möjligen kan aktivera 22§. Men DÅ, talman, måste sannolikt bägge moment
av 22§ aktiveras – både lagtinget och landskapsregeringen. Det räcker inte
med att aktivera lagtingets initiativ till lagändring (såsom gjordes med
straffen för sexualbrott), vi måste då sannolikt aktivera både landskapsregeringens
initiativrätt till förändring av riksförordning och lagtingets initiativrätt till
lagändring.
En kartläggning behövs också för att sätta fart på den
finländska utredningen om skattegränsen, den som vi fick in i finländska
regeringsprogrammet efter riksdagsvalet och som ska göras i samverkan med de
åländska företagarna.
Vi har också ett EU-val framför oss och i det valet är det
viktigare än någonsin att vi lägger rösten på någon som kan ge en kraftfull
åländsk intressebevakning i EU, inte minst när det kommer till en minskad administrativ
börda för Ålands företag.
Talman, jag vill avsluta med att konstatera att det verkar
finnas ett visst stöd i salen för en kartläggning såsom beskrivits i
åtgärdsmotionen. Det är viktigt, det är på sitt och vis helt logiskt då flera
ledamöter i det nuvarande regeringsblocket efterlyst en sådan studie. Studien
från 2004 blev ju ett nyttigt arbetsredskap för flera efterkommande
landskapsregeringar, det finns alla möjligheter för att även denna kartläggning
kunde bli det.
Tack för ordet.
