Arbetslösheten är idag låg på Åland. Samtidigt räknar ÅSUB med en tillväxt på 0 % för 2011, vi ser en nedgång i den globala ekonomin – och landskapsregeringen baxar ett stort underskott framför sig: 2010 var det 35 miljoner euro, 2011 kring 18 miljoner euro och 2012 beräknas det bli 20 miljoner.
Underskottet har hittills täckts med den s.k. utjämningsfonden. Problemet är att den töms nästa år och vi ser ingen vändning i ekonomin. Jag ser tre möjligheter:
1) Lån för att täcka budgethålet, vilket i förlängningen leder till mindre välfärd för skattebetalarnas pengar.
2) Införa landskapsskatt. Lär inte stimulera tillväxten på 0%,
3) Minska utgifterna i landskapets budget.
Kan problemen lösa sig själva? Om t.ex. intäktssidan i statsbudgeten stiger med ca 7 % – eller om vi plötsligt får betydande summor i flitpeng? De signaler som Helsingfors nu sänder ut är att man kommer att skära ner utgiftssidan och - i andra hand - möjligen öka beskattningen. Ökad flitpeng är möjligt i teorin, men inget som en ansvarsfull regering kan bygga sin politik på.
Nästa mandatperiod kommer att handla om att prioritera och omstrukturera. Det är nu vi behöver en effektiv näringspolitik som skapar grogrund för åländsk tillväxt. Målet måste långsiktigt vara att spara ihop till en ny utjämningsfond. Landskapets budget är idag en ekvation som inte går ihop, och det är mot bakgrunden av detta som alla kostnadsökande förslag i valdebatten bör ses.
Källor:
- Landskapets första tilläggsbudget för 2011, särskilt sida 5:
http://www.regeringen.ax/.composer/upload/modules/budget/tb_1_2011.pdf
Ålandsedelegationens sammanställning över klumpsumma och flitpeng 1993-2009:
- http://www.ambetsverket.ax/text.con?iPage=119&s=104&m=26
ÅSUB:s sammanställning över konjunkturläget våren 2011:
http://www.asub.ax/archive.con?iPage=12&art_id=1151
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar