tisdag 15 november 2016

Wir schaffen das! (Tal om budget 2017)


Talman,
 
Budgeten för 2017 ger anledning att se lite ljusare på framtiden. I denna lunta visar vi med hela handen att den här regeringsbasen tar tag i Ålands långsiktiga problem. Det stärker åtminstone min framtidstro. Och visst har vi fortfarande utmaningar framför oss, men vi kommer att greja det här. Eller som förbundskansler Angel Merkel uttryckte det:
Wir schaffen das!
 
Vi har nyligen haft en spörsmålsdebatt om hälso- och sjukvården och i den framfördes en hel del intressanta invinklingar, jag ska försöka att inte förfalla till upprepningar. Men  en lagtingsledamot undrade om vi hade gjort reformarbetet inom ÅHS, ifall vi INTE haft ett underskott?
 
Det är en bra fråga. Ett svar kunde vara att det oberoende är vettigt att med några års mellanrum utvärdera och ställa dom stora frågorna som: Hur ska framtidens vård se ut på Åland? Vad ska vi ha för vård på våra holmar? Helt oberoende av det underskott vi har så finns en utveckling där driftskostnaderna för ÅHS närmat sig 50% av den totala budgeten. Är detta rimligt, med tanke på vårt övriga välfärdsuppdrag? Hur mycket får vården kosta? Jag menar att de här frågorna hade behövt ställas oberoende av underskottet. Det finns flera skäl till det: Den tekniska utvecklingen, med sina möjligheter och utmaningar, ändrar förutsättningarna för modern sjukvård , det är viktigt att vår utveckling inte ska hämmas av t.ex. en onödigt stor IT-skuld. Den åländska befolkningen förändras : De grupper som var utsatta 1996 är inte nödvändigtvis samma grupper som är mest utsatta på Åland 2016. (Extra: Idag är det framför allt barnfamiljer, ensamfrsörjare och barn- och ungdomar som kan behöva få ett lite starkare skyddsnät.)
 
Den som läser budgeten från sida 155 och framåt kan notera att den här landskapsregeringen investerar rejält i vården: 16,7 miljoner euro för att vara exakt. Här ryms IT-satsningar, magnetresonanskamera och geriatrisk klinik. Datortomograf och ett behövligt nödvattensystem för ÅHS. Det är fråga om viktiga investeringar för en effektivare vård och för kvalitetshöjning. Samtidigt kan vi notera att det s.k. ”hållbarhetsgapet” minskas med 2 miljoner euro, till en följd av nya patientavgifter, effektiveringar och omstruktureringar. Det här är ett jätteviktigt arbete som ÅHS’ styrelse – och hela ÅHS ska ha stor ”cred” för.
 
Låt oss gå över till den sociala sidan: Här fortsätter arbetet med att samordna socialtjänsten på Åland, tillsammans med Ålands kommunförbunds koordinator. Samtidigt uppdaterar vi socialvårdslagstiftningen som helhet där vi lägger grunden för ny äldreomsorgs- och handikappservicelagstiftning. Att stärka vård- och servicekedjorna mellan kommun och ÅHS kommer under 2017 att vara högprioriterat, genom projektet ”Äldres psykiska ohälsa” som strävar till att höja kunskapsnivån inom äldreomsorgen.
 
Inom området ”Tillgänglighet” har Åland nu lyckats säkra en permanent plats i Finlands nationella delegation nämns i FN-konventionens 33 artikel. Det här bra nyheter, för det ger Åland bättre förutsättningar att jobba än mer med tillgänglighetsfrågorna, när vi under 2017 reviderar det funktionshinderspolitiska åtgärdsprogrammet ”Ett tillgängligt Åland”. Nästa steg blir att inrätta det i budgeten nämnda ”Råd för personer med funktionsnedsättning för landskapet Åland”
 
Talman, detta är en drogbudget. Kampen mot risk- och missbruk kommer att trappas under 2017. Vi ser det i hela luntan: polisens prioriteringar, kulturområdet, hälsoområdet. Polisen kommer den 1 juni 2017 att få utökade befogenheter vid offentliga tillställningar att använda knarkhund, vilket landskapsregeringen välkomnar och avser förverkliga också på Åland. ÅPM har dessutom initierat samarbeten med Sydvästra Finlands polisdistrikt, uttryckligen med fokus på att bli bättre på att identifiera drogmissbrukare.
 
Det viktigaste drogarbetet i social- och hälsovårdsområdet är att vi lägger mer resurser på att revidera Ålands handlingsprogram mot risk- och missbruk. Det är fråga om ett långsiktigt arbete där alla goda idéer från alla parter måste nu upp på bordet. Landskapsregeringen kommer under 2017 att satsa mycket på förebyggande åtgärder, vi inleder ett sprututbytesprogram vid hälsovårdsbyrån. Missbruk av narkotika är ett folkhälsoproblem på Åland och till de största utmaningarna hör bl.a. liberala attityder mot framför allt cannabis. Attitydarbetet behöver givetvis kompletteras med avskräckande straffskalor för narkotikabrott och ökade befogenheter till polisen att bedriva effektiv spaning.
 
Landskapsregeringen blir en rökfri myndighet vid årsskiftet. Den långsiktiga betydelsen av att regeringen fimpar för gott ska inte underskattas. Det är viktigt att vi i den verkställande makten kan vara förebilder för att detta ska fortplanta sig till våra övriga, underlydande myndigheter på att bra sätt.
 
Jag vill nämna reformerna av Åmhm. Landskapsregeringen avser under 2017 presentera ett nytt förslag till lag om Åmhm – en genuint åländsk myndighet som egentligen saknar motsvarighet någon annanstans. Vi avser att förverkliga ytterligare förändringar i hälsoskyddslagstiftningen, fortsättningsvis med målet att uppnå inbesparingar och långsiktigt minskad tillsynsbyråkrati. Myndigheten ÅMHM följer utvecklingen i Finland och Sverige. Målsättningen är fortsättningsvis att införa en ny taxa från 1.2. 2017. Den kommer i högre grad att utgå från riskbedömningar och egenkontrollsystem.
 
Talman, avslutningsvis vill jag nämna förverkligandet av det s.k. konkurrenskraftsavtalet. Det är av stor betydelse för hela det åländska samhället att det kan förverkligas under 2017. Landskapsregeringen har ända sedan den tillträdde förhållit sig positivt till att förverkliga detta på Åland och det har stor betydelse för omfattningen av våra kommande sparbeting. Vi har stora utmaningar, men om alla drar sitt strå till stacken så grejar vi detta - Wir schaffen das!
 
Talman, jag utvecklar gärna tankegångarna kring de områden där det finns ett särskilt intresse och jag ser fram emot den kommande utskottsbehandlingen.

Tack för ordet
 


Inga kommentarer: