måndag 25 maj 2020

Skapa möjligheter, inte omöjligheter.


Talman,

Inledningsvis vill jag säga att Ålands kamp mot tobaken har varit framgångsrik. Knappt 8% av ålänningarna rökte regelbundet år 2018! Jämfört med t.ex. 13% i Finland. Det är bra! Flera landskapsregeringar har haft som mål att minska rökandet och de har lyckats med det, bättre än både Sverige och Finland.

Förslaget till ändring av tobakslagen innebär 2 saker:
-        -  En EU-harmonisering för att förhindra handel med illegala tobaksprodukter, genom att ta i bruk ett system för spårbarhet och säkerhetsmärkning. Det här en väl övervägd, riktad åtgärd som ska förhindra handel med illegala tobaksprodukter.
-         - Den andra saken är en strängering av tobakssäljarnas ålder. I ett slag går vi ifrån att inte rha någon reglering alls, till att ha strängare regler än både Sverige och Finland, vilket utskottet också uppmärksammat.

Talman, på bordet ligger också en reservation som jag finner anmärkningsvärd på flera sätt. Den innebär att vi på Åland inte nöjer oss med att vara strängare än både Finland och Sverige – vi går in för ännu mer förbud. Vi skippar den mesiga hammaren och tar fram storsläggan.

I utskottsbehandlingen var vi förstås intresserade av att veta vad en tobaksförsäljningsgräns på 18 år skulle ha inneburit rent praktiskt, för handlarna och våra ungdomar. Vi fick lära oss att en sådan strängering skulle leda till att matvarubutikerna slutar att anställa ungdomar, i åldern 15-18. Det blir för komplicerat och omständligt, du kan inte ha anställda som har ”klausul”. 

Sveriges regering landade i exakt samma slutsats 2010 efter den s.k. Tobaksutredningen. Jag citerar:

– Regeringen anser att en 18-årsgräns skulle skapa problem för små butiker och försvåra för ungdomar att få jobb, säger Ulrik Lindgren, politiskt sakkunnig på socialdepartementet.”
(Källa: Handelsnytt, artikel den 12 mars 2010.

Det är värt att notera detta: Den reservation som liberalerna nu förfäktar stänger alltså dörren för arbetssökande 15-18-åringar, i den åländska detaljhandeln. Det är i och för sig i linje med vad som verkar ha blivit liberal politik, dvs. mera förbud och begränsningar. Liberal linje är tydligen också att göra det svårare att anställa 16-18-åringar inom restaurangbranschen.

Jag måste säga att jag inte får ihop detta. Vi har de senaste veckorna sett en störtflod av högtravande, liberala åtgärdsmotioner och skriftliga frågor om vikten av att få hjulen i rullning, se till att det finns jobb.

Här är ett axplock:
SF 2/2019-2020                        Nu behövs ett modernt fungerande riskkapitalbolag
MOT 4/2019-2020                   Ekonomiskt råd
MOT 11/2019-2020                 Näringsliv i akut ekonomisk kris

Och så lägger ni fram flera förslag som stoppar hjulen, som STOPPAR åländska ungdomars möjlighet att få jobb, i ett läge då vi har en ungdomsarbetslöshet på 18%. När vi hade en ungdomsarbetslöshet på 8% talades om ”en förlorad generation”, vad ska vi då säga om 18%?

Och  exakt vad ska våra ungdomar jobba med, efter att vi stängt dörrarna för dem? Är det landskapsfinansierade låtsasjobb som är morgondagens melodi? När vi har torpederat ungdomarnas möjligheter att att jobba i detaljhandeln och försvårat arbete i restaurangbranschen, vad är då nästa steg? Ska vi också förbjuda åländska ungdomar att gå till sjöss? Det skulle ju faktiskt gå, om landskapsregeringen aktivt arbetar för att försämra tilglången på sjömansläkarintyg för unga. Det går ju att motivera med att havet är djupt, farligt, att det finnas alkohol och framför allt tobak till sjöss.

En till orsak till att jag är förvånad, är att liberalerna så synligt bjudit in hela näringslivet till diskussion om vad som konkret kan göras. Men börjar undra vad som hände? 

Dessutom förvånad, för min hyfsat positiva bild av liberal politik är att detta är ett parti som gillar fakta. Varför har ni inte gjort ett enkelt telefonsamtal till Ålands näringsliv? Eller till valfri detaljhandel? En annan princip jag (möjligen felaktigt) förknippar med liberal politik är principen om att ha ungefär samma regler som i Finland. Men inte ens det tycks vara nåt att lita på, den nya linjen ser ut att vara att vi ska använda vår självstyrelse för att förbjuda och försvåra mer än både Sverige och Finland. 

Det finns, kort sagt, inget liberalt i dessa tankegångar. Det finns garanterat väljare som googlat ordet ”Liberal”, röstat och förväntat sig en frihetlig politik i stället för irrationell förbudspolitik.
I det universum där detta är liberalt, så är också frihet slaveri och ignorans styrka. För att travestera George Orwell (1984)

Men värst av allt är att ni på riktigt har lagt det här förslaget och att det därmed har en faktisk möjlighet att gå igenom lagtinget. Vad säger ni sen till ungdomarna som inte fick jobb i år? Vad säger ni till väljarna? Att ni vill skapa möjligheter för unga? Att ni vill ha konkreta förslag för att få hjulen i rullning? Snälla ni, lägg ner det. 

Om vi på riktigt vill skapa framtidstro så måste vi skapa MÖJLIGHETER för våra ungdomar, inte omöjligheter genom klåfingrig regleringsiver. 

Tack för ordet.

Inga kommentarer: