En etisk miniminivå

Talman, det är en rätt lurig åtgärdsmotion som lagts av ledamoten Holmberg. Motionen tar avstamp i kritik mot LL Landskapslag (1995:71) om landskapet Ålands pensionsfond, paragraf 3§ - där det står att ”Tre av ledamöterna och deras personliga ersättare utses bland personer som föreslagits av de mest representativa fackliga organisationerna.”

Och här ligger första fallgropen som jag inte tänker gå in i men nog peka på. Fallgropen består i att vi hastigt ramlar in i en debatt om vi är för eller emot att ”de mest representativa fackliga organisationerna”. Ska facken vara med eller inte, ja eller nej? Jag ska kort ge min syn på det jag kallar fallgropen, innan vi vandrar vidare: Jag tycker konstruktionen är lite märklig, för vi lägger ett VÄLDIGT STORT ansvar på våra tre största fack, ifall förvaltningen av pensionerna inte skulle skötas bra. Syftet med att representeras i fonden, som ltl Gunell beskrev, uppnås lika väl med en lagstadgad observatörsstatus.

Jag anser dock att frågan om de fackliga representanterna skymmer den ”riktiga” frågan som inte får gå förlorad: Vem VILL vi då att ska sitta i pensionsfondens styrelse? Vilka kompetenser ska vi ha där?

Om vi försöker ta oss an denna fråga och göra de suddiga konturerna något tydligare, så är väl en rimlig utgångspunkt här är att vi vill ha människor som kan nåt och som kan ta ansvar. Vi kanske därtill vill ha människor med en bra värdegrund, människor som inte är för smarta för sitt eget bästa, förpackar olönsamma bolån till aktieindexobligationer. Liten varningsflagg här: Vad jag pratar mig varm för är inte ökad politisk styrning, utan att modern pensionsförvaltning ställer krav på en viss etisk miniminivå, dvs. att landskapets pensioner åtminstone inte växer på bekostnad av trafficking, inbördeskrig eller heroin.  

På en etiskt hållbar grund vill vi sen se till att pensionsfondens kapital växer. Därför behövs kompetens kan få pensionskapitalet att växa och trygga utbetalandet av landskapets pensioner. Här hittar vi nästa tankevurpa, för visst vill vi ha proffs som förvaltar, eller hur? Men hur är det med proffs som har partibok? Ska vi anse att medlemskap i ett åländskt parti är en nackdel vid tillsättandet av pensionsfondens styrelse eller rentav att en sakkunnig omöjligen kan vara politiker? Det vore en farlig och fördummande utveckling på flera sätt. Hur vi än vänder på detta så är vi 30.000 människor. Vi har inte råd diskriminera människor som vill och väljer att engagera sig politiskt, vi förlorar för mycket kompetens på det.

Det ska inte vara en nackdel att höra till ett politiskt parti, det leder bara till att människor som kan något kommer att söka sig bort från politiskt engagemang och det vore en, med alla måttstock mätt, dålig utveckling för Åland. Är det nåt vår självstyrelse ska förknippas med så är det just sakkunskap, kompetens och engagemang som vi är kända för.

Vill vi ha genuin kompetens i styrelsen så ska vi alltså inte begränsa oss för mycket. Att vi helt skulle avhända oss all form av politisk styrning av fonden är en utopi. Vi kan minimera den politiska styrningen, men den dagen det går åt skogen vill vi nog att där finns nån som vi kan utkräva ansvar ifrån.  Som lagen är skriven idag är det landskapsregeringen som tillsätter styrelsen och det är bra. Vi skulle tappa i effektivitet om det vore lagtinget som utsåg styrelsen, i klartext: Om pensionsfonden – i motsats till idag - skulle förvaltas riktigt ruttet så måste ledningen kunna bytas snabbt. 

Den som tillsätter / avsätter styrelsen måste kunna följa arbetet någorlunda operativt och snabbfotat och då är det rimligt att landskapsregeringen fortsättningsvis bär det ansvaret.  Huruvida vi ska ha en eller två arbetande portföljförvaltare måste rimligtvis vara en fråga för styrelsen, utgående från färdkost från landskapsregeringen.

Vi i Ålands parlament ska nog inte ha alltför starka åsikter om vi behöver 1,5 tjänster eller 2. Möjligen kan jag sträcka mig lika långt som ledamoten Silander, dvs. att en specifik kompetensförstärkning ifråga om riskhantering kan behövas. Men vårt jobb här i salen måste vara att se till att regelverket för pensionsfonden är ändamålsenligt och fungerar. I sista hand också utvärdera om landskapsregeringen åtnjuter vårt förtroende också i fråga om förvaltandet av pensionsfonden.

Tack för ordet.