Fru talman,
Moderata lagtingsgruppen stöder de övergripande politiska principerna och målsättningarna för denna lag. Lagförslaget är väl underbyggt och har en hög nivå av konkreti. En av sakerna lagförslaget tar fasta på är att utomnordiska medborgare idag är överrepresenterade bland de personer som får annat än tillfälligt utkomststöd. (”Det är påkallat att främja dessa personers möjlighet att komma ifrån beroendet av utkomststöd” (sida 12 allmän motivering)). Det finns också ett bredare, gemensamt intresse för landskapet och kommunerna att effektivt förhindra allvarliga kulturella konflikter och främja en smidig integration i samhället av de nya etniska grupperna.
Jag vill kort ta upp några av lagförslagets förtjänster och utmaningar.
Fru talman, förslaget är ett paket med en fulltextlag och några lagändringar. Fulltextlagen är i praktiken en anpassad och ombearbetad version av den finländska integrationslagen. Formatet är vettigt och överskådligt. Lagberedarna har gjort ett gott arbete i att sålla bort de delar som i praktiken saknar relevans på Åland t.ex. projektet ”Delaktighet i Finland” – eftersom vi bara har ett enda AMS som bara kan tävla med sig själv.
Fru talman, verktyget för att integrera invandrade genom arbete är den invandrades integrationsplan i artikel 11 som görs upp av AMS eller hemkommunen. Förutom i de fall där det är ”uppenbart onödigt” (Art. 10). Denna integrationsplan är det centrala instrumentet för att förverkliga hela integrationspolitiken. I en integrationsplan får ingen ändring sökas genom besvär (Art. 32). Med tanke på att en integrationsplan kan innehålla synnerligen känsliga, personliga uppgifter, är det av stor vikt att alla vet vad som gäller – att det finns tydliga sekretessbesätmmelser, tystnadspliktsbestämmelser eller en tydlig källhänvisning till vilken sekretess eller tystnadsplikt det är som gäller. I artikel 33 nämns förvisso att kommunala myndigheter ”trots sekretessbestämmelsetna har rätt att av varandra avgiftsfritt” få viss information. Men dessa sekretessbestämmelser finns inte uttryckligen i lagen och det saknas uttrycklig hänvisning till vilken sekretessbestämmelse det är som gäller. Med tanke på individens integritet är det en av frågorna som jag hoppas att utskottet belyser närmare.
Det saknas också en uttrycklig skrivning om när integrationsplanen upphör. Men det ser jag egentligen inte som ett problem, eftersom lagen är tänkt att utgöra en ram som den behöriga ministern kan fylla med politiskt innehåll, dels på förordningsnivå.
Fru talman, klara besked är bra. Det är bra att landskapsregeringen tar fram basinformation om det åländska samhället (Art. 7). Det är viktigt att man som inflyttad får klara besked om vad som gäller – inte bara att man får en självstyrelselag i handen, utan att man faktiskt får reda på hur det åländska samhället funkar.
Mycket av integration är på personlig nivå. Det handlar om att bryta isen och strukturerna. Utmana sig själv som arbetsgivare och föreningsaktiv. Titta på oss i detta hus. Vem av oss representerar de 5,2% av ålänningarna som idag talar ett annat språk än svenska och finska?
Hör vad de inflyttade har att säga. Flera av dem säger att de saknar arbete, på Åland som enligt ÅSUB hade en arbetslöshet på 3,4% i februari. För arbetsplatser tenderar att tillsättas genom nätverk, genom din grannes systers man. De arbeten som kommer till AMS är alltså de som grannens systers man inte ville ha. Med detta vill jag säga att vi inte bara har ett ansvar som lagstiftare, vi har också ett visst ansvar som medmänniskor att förhindra utanförskap och marginalisering.
Tack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar