Integrationslag, inte invandringslag

Fru talman,

Jag noterar med viss förvåning att åhörarbänkarna idag är tomma, med tanke på den omfattade, månformiga och mångtydiga feedback som influtit från en viss u.b.v förening under ärendets behandling i lag- och kulturutskottet.

LKU:s betänkande om lanskapsregeringens lagförslag om främjande av integration föreläggs lagtinget för första behandling. Fru talman, detta är inte en lag om invandring, såsom har gjorts gällande i den offentliga debatten – det är rikets behörighet. Lagens syfte är att stödja de inflyttades integration i det åländska samhället. Huvudredskapet för denna process är integrationsplaner som uppgörs av Ams och kommunerna.

Integrationslagen gäller för alla medborgare som flyttar in i landskapet utom för finska medborgare. I vårt betänkande understryker vi att vissa grupper som faller utanför lagens tillämpningsområde ändå kan ha behov av integrationsstödjande åtgärder, t.ex. finskspråkiga finländare. Vi ber därför landskapsregeringen att titta på hur man kan stödja förutsättningarna för dessa grupper att integreras i samhället, trots att de inte omfattas av lagen.

Fru talman, lag- och kulturutskottet omfattar lagen, med vissa ändringar av språklig och teknisk natur.  I remissdebattens gruppanförande efterlyste jag tydligare bestämmelser för sekretess och tystnadsplikt, eftersom det idag är tänkbart att andra än myndigheter handhar integrationsfrämjande åtgärder (t.ex. stiftelsen Ålands fredsinstitut). LKU har preciserat sekretessbestämmelsen i artikel 33, sålunda att den som fått kännedom  om sekretessbelagd uppgift med stöd av art. 33 har tystnadsplikt i fråga om uppgiften. Detta är mycket bra. Vi moderater stöder lagens politiska målsättning med att snabbare integration och snabbare övergång till arbetslivet bör spara in på utgifterna för utkomststöd och på kostnaderna från socialvårdsservice (sida 15 i lagförslaget).

Integrationslagen är en fulltextlag och adressaten är i första hand de myndigheter som arbetar med integration. Vår kansliminister kommer att återkomma med ett integrationsprogram som kommer att vara vägledande för myndigheterna. Av denna orsak kan liberalernas och Åf:s gemensamma reservation möjligen ses som att man slår in öppna dörrar.

Vad gäller liberalernas reservation om att barns och ungas integration, har utskottet hört hur integrationslagen har fungerat i riket. Till exempel noterade vi att Närpes gjort upp en integrationsplan och frivilligt inkluderat alla de punkter som nämns i föreslagna artikel 27. Som jag ser det, så finns det inget specifikt åländskt särdrag som motiverar reservationen. Jag tror mera på det goda exemplets kraft – inte på att tvinga kommunerna till mera pappersarbete. Flera kommuner som lämnat in remissvar till lagen har anmärkt att det är orimligt och ineffektivt att varje kommun ska utarbeta en plan. Mot bakgrunden av det är det rimligt att integrationslagen ger kommunerna utrymmet att göra upp en integrationsfrämjande plan också tillsammans.

Den mest ambitiösa reservationen kommer från Åf som vill förkasta hela lagen för att den inte ger konkreta verktyg för integration. Jag håller inte med. Integrationsplanen och basinformationen om det åländska samhället är väldigt konkreta verktyg för integration. Inte heller är det en avskrift av en rikslag, det är en Ålandsanpassad version av integrationslagen där flera ovidkommande delar plockats bort och Åländska delar plockats in. 

Fru talman, den moderata lagtingsgruppen stöder lagen, såsom den preciserats av Lag- och kulturutskottet.