tisdag 20 november 2012

Budgetanförande för budgeten år 2013


Fru talman, tillåt mig inleda med ett budgetcitat från en känd statsman
”Det är uppenbarligen en budget, det finns mycket siffror i den” (George W. Bush) 


Fru talman, jag kommer i mitt budgetanförande att beröra en övergripande fråga – och specifikt ta upp budgetposterna under lagtingets huvudtitel (41 ht)

Den övergripande frågan är samhällsservicereformen. Det är mycket bra att de separata arbetsgrupperna börjat arbeta och att en tidtabell finns för arbetet. Vi moderater ser samhällsservicereformen som ett långsiktigt och ambitiöst arbete för Ålands bästa. Vi har jobbat och kommer att jobba hårt för att ge ålänningarna ett gott samhälle, med kostnadseffektiva samhällstjänster – och ett samhälle där du som ålänning kan känna att du har en möjlighet att påverka ditt liv. För det offentliga Åland vi ser idag behöver ses över. Den bärande principen i detta arbete bör fortsättningsvis vara att ha medborgaren i fokus – bästa och tillgängligaste service för varje skatteuro. Anslaget på 100.000 euro för arbetsgrupperna (43.01.20) behövs för reformens framskridande. Vad gäller reformen långsiktigt, tror jag inte på principen att styra över ännu mera medel till krisande kommuner. Det har vi prövat. Problemet är inte att en del kommunerna idag är fattiga medan andra är rika, problemet är de strukturer vi i denna sal har skapat för alla 16 kommuner. Vi har dammantaget stiftat lagar som ställer stora krav på små kommuner: rättssäkerhet, sociala förmåner, undvikande av jävsituationer. Våra kommuner – stora som små – har idag svårigheter med att uppfylla dessa grundläggande, lagstadgade skyldigheter gentemot sina medborgare. I en kommun kan det handla om att man har en svårt rörelsehindrad medborgare, en enda drogmissbrukare eller tre inflyttade på de Gamlas hem som räcker för att (a) stjälpa kommunens budget (b) leder till att kommundirektören måste permitteras – eller (c) att skatteöret måste höjas. Det är dessa strukturer som är problemet, att en del kommuner är fattiga är bara symptomet. Och detta problem måste lösas så att medborgaren fortsättningsvis får god samhällsservice och upplever sig ha goda möjligheter att påverka den. Ställer man dagens situation på sin spets kunde man säga att när en kommun börjar ha 40-50 medborgare som på riktigt bor i kommunen, då bästa kolleger, börjar vi verkligen snacka virtuella kommuner – innan ens den digitala agendan är färdig.
 

Några kommentarer om lagtingets huvudtitel (41 Ht)
 
- I 2013 ingår anslag för utvecklingsprojekt för e-demokrati. Bra att lagtinget sätter bollen i rullning, samtidigt kan man inte nog understryka vikten av att ”samordning mellan lagting och lr BEHÖVS för en kostnadseffektiv satsning” (sida 16 och 18 i budgeten)
 
- Ang. lagtingets extrna verksamhet (sida 17, punkt 41.01) vill jag betona att: ska vi få något gjort – utveckla självstyrelselagen, riva gränshinder, förenkla för våra företag – då behöver vi resa och träffa folk. Det är den externa politikens livsluft. Men detta bör göras med förnuft: Det finns t.ex. inget som talar för att vi måste åka business-klass inom Europa. Och i vissa sammanhang kan det vara så att man först etablerar en kontakt – sen kan man med tiden övergå till videokonferens. Ett exempel är Finlands NR-delegations möten i Helsingfors som ibland bara varar en timme – här jobbar vi med att ta videokonferenser mera i bruk.  

- 41.10.04 Att revisionsverksamheten kommer igång innebär en del utgifter för lagtinget, detta är OK men otroligt viktigt att lagtinget följer hur dessa utgifter utvecklas i 2014 års budget. Om vi jämför med 42.25 (under lr) ser vi att Gamla revisionsbyrån ännu finns kvar under 2013 – det behövs för en smidig övergång till den nya revisionsmyndigheten. BRA att anslaget kan anpassas till det faktiska behovet, dvs. minskas, när den nya lagstiftningen kan börja tillämpas.
 
- 41.01.01 – lagtingets verksamhetsuppgifter – varför ökar de med nästan 70.000 från bokslut 2011? Detta är alltså en allmän höjning som motiveras av att anslaget har stått mer eller mindre stilla under ett antal år. Lagtinget har av hävd haft ett ”extrautrymme” för att inte behöva begära en tilläggsbudget av sig självt. Detta extrautrymme brukar sen till stora delar inte användas, utan betalas tillbaka i budgeten. Av hävd är detta inte en fråga för FNU att överväga, utan för kanslikommissionen. Jag riktar mig därför till kanslikommissionen på denna punkt.
 
Jag anser att vi i lagtinget som självstyrelsens högsta beslutande organ bör visa vägen i spartider. Ålands delegation i NR minskar nu på eget initiativ sin budget med 3000 euro, eftersom vi bedömer att vi KAN minska detta utrymme (41.20.01). Om ett år, när vi sett hur BSPC-medlen används med det nya upplägget för BSPC kan vi möjligen också göra en liknande minskning för BSPC. Min fromma förhoppning är att lagtinget tar bort alltför uppenbart ”extrautrymme” ur sin budget. Detta är ett tänk som jag hoppas ska sprida sig i lagtingets korrider. För hur kan vi minska på budgeten om vi inte själva visar vägen?

41.05.03. Utvecklingsprojektet E-demokrati (sida 20) Om vi i lagtinget går in för att ersätta de stenografiska protokollen, hur uppbevarar vi då dessa värdefulla ord för framtida generationer, forskare – eller släktingar som vill veta vem som sade vad?  Svaret är att det länge efterlysts ett system med sökord, så att man med lätthet kan se vem som har sagt vad – elektroniskt. Detta systemskifte understöder jag, som ett led i att öka tillgängligheten på information för den upplyste medborgaren. Man kunde också nämna att Europaparlamentet helt övergått från protokoll över vem sade vad till videoinspelningar. Detta anser jag dock inte är en vettig väg framåt – våra anföranden bör bevaras också för framtida generationer och forskare – och dom behövs också i textform.
 
Tack!

Inga kommentarer: