Under senaste veckan har jag haft ÅHS vuxenpsykiatri som studieobjekt. Har talat med patienter, psykologer och träffat företrädare för ÅHS vuxenpsykiatri. Här är några av slutsatserna:
- En fungerande vuxenpsykiatri kan idag vara den avgörande skillnaden mellan en arbetsför och en sjukskriven, mellan ett fungerande liv och ett kraschat. Det totala antalet besök på ÅHS vuxenpsykiatriska mottagning ökade från 3500 till ca 8000 mellan 1990 och 2011. Antalet tjänster har i stort hållits på samma nivå. Vuxenpsykiatrin har klarat detta genom interna omfördelningar och omprioriteringar. Förresten: Från 3500 till 8000 besök per år, för en befolkning på 28.000. Det säger något om den roll som ÅHS vuxenpsykiatri spelar för det åländska samhället idag.
- Vissa av vuxenpsykiatrins behov är uppenbara redan idag. Det behövs en förstärkning av psykiatrin på primärvårdsnivå, socialkuratorer som hjälper klienter att själva få kontroll över sin ekonomi och en läkartjänst. Men, för att göra en långsiktig och rättvis politisk bedömning av behoven bör vi ta hänsyn till flytten och låta verksamheten på den nya kliniken komma igång först.
- I en insändare i Nya Åland påstods att det kan ta upp till 10 veckor att få en tid. På grund av flytten har det dock tagit ännu längre än så. I september fanns det de som tagit kontakt i mars och ännu inte fått vård (dessa hade dock varit på bedömningsbesök och en del gett sitt samtycke till att vänta).
- Rutinerna för bedömning av patienters vårdbehov har setts över. En patient som tog kontakt år 2007 fick frågan "om det är akut". Om det var akut skulle han ha fått tid direkt, om det inte var akut skulle det ta 10 veckor. Därefter fick han den ledande frågan "är du till fara för dig själv eller din omgivning?". Han svarade då att han kanske var det och fick tid direkt. Idag behöver inte patienter ställa diagnos på sig själva på det här sättet, de får direkt ett besök hos bedömningsteamet som fattar beslut om vidare åtgärder.
- Privata alternativ innebär förstås möjligheter, men för den offentliga vuxenpsykiatrin är det en av de största utmaningarna. En del högutbildad personal inom psykiatrin arbetar idag hellre privat, då de kan arbeta när de vill, få mer betalt och mera frihet. De får kunder som hellre betalar än väntar i 10 veckor på en tid. Det här kan på sikt leda till en ohållbar situation som den i Vasa, där man idag har 55% obesatta läkartjänster inom psykiatrin. Inom psykiatrin pågår en kontinuerlig diskussion om var gränsen mellan den offentliga och den privata psykiatrins uppgifter går: Hör t.ex. botande av flygskräck verkligen till samhällets uppgifter, om det hindrar dig från att åka på semesterresa?
Den offentliga vuxenpsykiatrin är en av samhällets grundstommar. Den har också betydelse för barn- och ungdomspsykiatrin. Då en förälder vårdas, kommer det också barnen till godo. Det ligger i allas intresse att den offentliga psykiatrin fungerar och det är dags att prioritera den under nästa mandatperiod.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar