Ungdomslotsar & Katapult

Den här veckan har varit en s.k. grön vecka - den veckan då europaparlamentarikern besöker hemmaplan. Under veckan har jag varit på Åland och träffat åländska tjänstemän och politiker. Det är inte bara viktigt att hålla kontakten hemåt - det är enormt viktigt att prata med dem som befinner sig närmast verkligheten. Som de åländska fiskarena vi träffade i slutet av sommaren.

Imorgon ska jag och Carl Haglund möta åländska ungdomslotsar, de som jobbar närmast de arbetslösa unga på Åland. Vi kommer att samlas i ungdomsprojektet Katapults nya lokal på Neptunigatan 39. Med på mötet är också några tjänstemän från landskapsregeringen och AMS som finns i nätverket kring Katapult, ungdomslotsarna och de arbetslösa ungdomarna.

Arbetslösheten är på stigande i Europa, nu också på Åland. Arbetslösheten bland dem som är under 25 år har stigit från 4,1 % till 6 % på ett år. De åländska ungdomslotsarna är en del av EU:s arbetslöshetsförebyggande åtgärder, i och med att de finansieras med medel från Europeiska Unionens socialfond. En av frågorna som intresserar mig är hur ungdomslotsarna ser på den stigande ungdomsarbetslösheten på Åland. Hur ser den ut i deras ögon? Hur tydligt märks den i deras arbete? Är det i själva verket gymnasielöshet det handlar om? Lär bli en intressant förmiddag.

Installering och formatering

Nu har jag varit fyra veckor i Bryssel - fyra omväxlande veckor. De två första veckorna gick till att få saker att fungera. Ordna lägenhet, elektricitet, registrera sig på parlamentet, ordna e-mailadresser och så vidare. Och kanske viktigast av allt - få den helt tomma lägenheten att kännas som ett hem. Under den veckan byggde vi upp en god laganda, bland annat genom att alla på Haglunds kontor hade gemensam flytt-talka (i 30 graders värme). Att flytta i Bryssel är speciellt: Det är ofta förbjudet att bära tunga föremål i trappuppgångarna, så mycket sköts med mini-skyliftar.

Att röra sig i Europaparlamentet är en omvittnat uppstressande upplevelse de första gångerna. Lite som att röra sig i en föränderlig labyrint. Ett konkret exempel: Det kan hända att du befinner dig i en del av våning 1, men du kan inte ta dig till en annan del av samma våning utan att ta rätt rulltrappa via våning tre. Det tar några veckor att få kläm på det, men sen går det bra. En viktig tumregel är att du kan ta dig vart som helst från våning 3 ;)

Den tredje veckan ägnade jag helt åt fiskeriutskottet: Övervaka utskottets möten, läsa in mig på den kommande reformen av den gemensamma fiskeripolitiken, och hålla kontakten till åländska/finländska yrkesfiskare. Fiskerutskottet är på sätt och vis "huvudutskottet" för mig. Det är där Calle Haglund är viceordförande, där har vi möjligheter att påverka - och det är där som vi kan påverka för andras del (i utbyte mot att de påverkar för vår del).

Fjärde veckan har handlat om en sak: kommissionens nya ordförande, som sannolikt är José Barroso. Parlamentets politiska grupperingar har fått ta del av Barrosos visioner och personligen frågat ut honom i olika hörningar. Debatten i vår politiksa gruppering, ALDE, var mycket intressant. Finländarna, svenskarna, danskarna, belgarna och britterna var för en pragmatisk linje som gick ut på att Barroso i praktiken är den vettiga kandidaten och att vi bör godkänna honom som kommissionens kommande ordförande. Italienarna och portugiserna saknade visioner och passion för Europa i Barrosos skrivelse. Efter att gruppen träffat Barroso blev stödet för honom något större. Just nu hänger mycket på gruppens ordförande, Guy Verhofstadt, som fick mandat av ALDE att förhandla vidare.

Nästa vecka packar vi ner våra saker och åker på plenum till Strasbourg för parlamentets plenum. Och nej, vi åker inte flyg dit: Vi tar tåg med byte i Paris. Veckan efter det kommer jag till Åland (21-25.9) för att vårda kontakterna hemåt.

Imorgon blir det lunch med de två andra ålänningarna i Bryssel - Hanna Bertell och Magnus Högnäs. Ser fram emot det!