Inte på jobbet...

...fram till den 7.4.2011, eftersom jag i natt blev far till denna lilla flicka:



Nu är det hon och ingen annan som har min odelade uppmärksamhet fram till den 7.4.2011. Under tiden ersätts jag av Patrik Gayer, medan min kollega Mats Löfström sköter Ålandsfrågorna.

Allt gott!

Glad dag på jobbet

Idag var en glad dag på jobbet.



Idag hissades då Ålands flagga på Finlands ständiga representation i Bryssel. Efter 16 års EU-medlemskap finns det nu något konkret i Europas huvudstad som påminner om att det självstyrda, lagstiftande området Åland finns.



Man må tycka att det är mycket jobb och möda som har lagts på att få denna lilla tygbit att hänga utanför Finlands representation, men det är det värt. Stort tack till alla medverkande!

Här kan du lyssna på svenska YLE:s intervju med Carl Haglund om flaggans långa väg till stången utanför Finreppen.

Lägesuppdatering

Senaste tiden har denna blogg blivit något försummad, av flera (hyfsat legitima) orsaker. Jag och min fästmö går i väntans tider och det har nu gått en vecka över beräknad tid. Vår lilla stjärna kan komma när som helst. Man får se vad som kommer först: Vår lilla flicka, hissningen av Ålands flagga utanför Finnreppen (måndag 16.30 lokal tid) - eller öppnandet av en god väns konstutställning på Brysselrestaurangen "Soul" på söndag.

En annan orsak är att det funnits vansinnigt mycket jobb - framför allt med den s.k. Duff-rapporten som för Ålands del handlar om att se till att landskapet får en ledamot vid Europaparlamentet. Tyvärr har rapporten gått radikalt åt fel håll, och rapportören föreslår nu att ta bort parlamentsplatser från medelstora länder och överföra dem till de stora länderna (Frankrike, Storbriannien, Spanien och Italien). Denna omvända Robin Hood-politik motiveras med behovet att anta en politiskt objektiv, matematisk formel som för alltid ska eliminera det politiska kohandlandet kring parlamentsplatser, även då unionen utvidgas. Nu börjar dock fler och fler tycka att en objektiv matematisk formel helt enkelt inte existerar - slutresultatet blir ändå politik i en eller annan form. Vi kämpar vidare med detta. Här kan du läsa Duff-rapporten om du vill "nörda in dig" på ämnet.

En fråga som jag personligen funderat på är det här med GMO-odling. På agendan i Europaparlamentet har varit ett förslag om att ge områden och länder möjlighet att skapa GMO-fria zoner. Motargumentet till detta är att det kan skapa mycket komplicerade situationer om t.ex. kommissionen godkänt Sverige att odla en potatis som är förbjuden i Finland och Tyskland men OK i Grekland. Sen har vi GMO-förespråkarnas starkaste argument för GMO-odling, som går ut på att GMO-grödor faktiskt kan vara lösningen på den globala hungersnöden. Har läst mycket FAO-rapporter (FN:s matorganisation) och hittade till slut en
väldigt kärnfull presentation på svenska, som sammanfattar möjligheterna och hotet med GMO-grödor. Särskilt sammanfattningen på sida 18-19 är värd att läsa.

GMO-debatten i Europaparlamentet är överlag fascinerande. Det är inte kärnkraften eller samkönade äktenskap som får debatter att spåra ur i Europaparlamentet - det är GMO-odling och Turkiets eventuella EU-medlemskap. Det var allt för denna gång - önskar många vackra vårdagar!