1 år i regeringen, 1 kvar

Har nu suttit 1 år i landskapsregeringen. Det finns sånt jag är nöjd över att ha fått gjort, sen finns det sånt som återstår att göra. Nöjdast är jag över:

 

- De finska lagändringar vi åstadkommit. Dom innebär att Ålands kommuner kan börja ta emot flyktingar.

- Att det nya polishuset "rullar på".

- Att Ålands ombudsmannamyndighet nu har startat.

- Att ÅDA (Ålands digitala agenda) inleder sin verksamhet under 2015. Detta hör till finansministerns område, men har konsekvenser för flera saker på mitt bord, bl.a. valreform, sotning och brand- och räddningsverksamheten.

- Att min avdelning, kansliavdelningen från den 1 januari 2015 blir ett regeringskansli som fokuserar på de självstyrelsen, hembygdsrätten och EU. 

 

Under 2015 ska det bli extra spännande med:

- Samhällsservicereformens breddgruppsmöte i februari, där vi presenterar några beståndsdelar i reformen.  

- Valreformsarbetet som startar i januari 2015

- Jordförvärvsreformen.  

- Den nya hemsidan som är avsedd att sjösättas under sommaren 2015.

 

En extra "krydda" i arbetet har varit Regionkomitténs möten, som gjort det möjligt att träffa t.ex. europaparlamentariker och Finlands EU-ambassadör, vilket har varit värdefullt i Ålands externpolitiska arbete. Också detta arbete kommer att reformeras under 2015, vilket kommer att innebära ett samlat grepp och ett samlat meddelande från landskapsregeringen om hur vi arbetar med externpolitik.

 

Önskar dig en God jul och ett gott nytt år 2015!

 

 

 

Tehy-tåget

 

 

 

 

 

I går kl. 14.00 lämnade de Tehy-anställda sina arbeten och tågade ut ur ÅHS, mot självstyrelsegården. På plats tog landskapsregeringen emot strejktåget. Just nu pågår fortsatta förhandlingar i rummet bredvid. Och det är bra. Ett sundhetstecken för vårt samhälle är att parterna pratar med varandra. 

 

Stämningen var allvarstyngd då vi mötte demonstrationståget. Samtliga demonstranter tågade förbi landskapsregeringen. Förbi tågade bl.a. min granne, en av min brors bästa vänner, en tjej som jag bara känner genom att vi brukar öva julsånger en gång i året, en kvinna som jag arbetat ihop med. Kändes som att en betydande del av mitt liv traskade förbi, med ett gravljus i hand. Efter att ungefär halva tåget gått förbi lade jag märke till att nästan varje demonstrant verkade känna någon av ministrarna. Vi hälsade avmätt på varandra.

 

Åland är litet. Litenheten är både vår styrka och vår svaghet. Låt oss inte förtröttas, låt fortsätta försöka finna lösningar.



Ett tryggt Åland

Fru talman, bästa lyssnare,

Om vi skulle sammanfatta budgeten med ett tre ord så är det: Ett tryggt Åland
Vi bygger trygghet i samhällsstrukturerna,  du ska kunna vandra trygg på våra holmar.

Först samhällsservicereformen. Kommunernas socialtjänst ska skapa trygghet för dig som behöver det. Starkare rättssäkerhet, och ännu starkare kompetens. KST ger också kommunerna tryggheten i att du vet att din kommun klarar av att rehabilitera en blandmissbrukare, utan att budgeten gå åt skogen. Du får tryggheten i att du inte behöver lämna din hemkommun för att vara säker på att din rätt är tryggad.

För brand- och räddningsväsendet får vi en slutrapport inom 2014, som ska ge ett förslag till en brand- och räddningsmyndighet anpassad för dagens behov. Under 2015 slutför vi detta arbete.  För alarmcentralen är målsättningen hög driftssäkerhet med kompetent personal. Under 2014 har arbetet med stöd för prehospital sjukvård förverkligats, med stöd från kansliavdelningen. Under 2015 ska det nya operativsystemet vara i drift. Jag har idag tagit ställning till en ny arbetsordning för Ålands ledningscentral i krislägen. Denna arbetsordning kommer att testas i en storövning under de närmaste dagarna. Det är viktigt att vår beredskap för krissituationer är god."

 

 Vår polis har tre verksamhetsprioriteringar för 2015

-          Arbetet mot narkotika

-          Arbetet mot våld i nära relationer

-          Arbetet med barn och ungdomar

För att förverkliga dessa verksamhetsprioriteringar behöver polisen ändamålsenliga utrymmen. De utrymmen som har renoverats under 2014 skapar nu trygghet för dig som måste göra en brottsanmälan och vill slippa att halva Åland ska höra det du säger. Det nya polishuset kommer att ge polisen de redskap som myndigheten behöver för att skapa trygghet i vårt samhälle.

Under 2014 har landskapets nyaste myndighet, Ålands ombudsmannamyndighet, slagit upp sina dörrar. ÅOM tar tillvara dina rättigheter som barn, patient, konsument och arbetstagare. I samma byggnad finns Datainspektionen som tryggar din rätt att veta – hur var och varför behandlas dina datauppgifter?

Landskapsregeringen inleder nu en översyn av LL om allmänna handlingars offentlighet, som strävar till rättssäkra och trygga regler. Du ska, något förenklat, kunna få ut all information som inte röjer någon annans privatliv. Och du ska kunna vara trygg i att känsliga uppgifter om dig inte röjs eller sprids.

Regeringen har under 2014 sjösatt den nya hembygdsrättslagstiftningen.Den innebär att du som har hembygdsrätt och har flyttat från Åland, får ett besked om att du håller på att förlora hembygdsrätten. Den innebär också vissa förbättringar för åländska studernade utanför Åland. Under 2015 reformerar vi jordförvärslagstiftningen. Du som vill köpa en plätt åländsk mark ska kunna veta vad som gäller.

Under 2015 förnyar vi de vallagstiftningar som faller inom vår behörighet. Målet är att öka inklusion och det demokratiska deltagandet i valet 2019.  

Ett tryggt Åland handlar också om goda kontakter utåt. Goda kontakter till de organisationer och de korridorer i Bryssel där beslut som angår oss fattas. Säkerhet har under år 2014 blivit mer aktuellt än någonsin i vår omvärld. Inte bara i traditionell, säkerhetspolitisk bemärkelse. Vikten av att samtliga Östersjöstater  går in för ett förbud mot dumpning av toalettavfall i Östersjön kan inte underskattas.

Och avslutningsvis, fru talman, handlar vår integrationspolitik om att skapa trygghet. Den handlar om att när vi själva känner oss trygga så kan vi också välkomna andra!

Vi har nu genomfört lagändringar som behövs, för att våra kommuner nu ska kunna ta emot flyktingar om de så vill. Vi gör det möjligt att skapa TRYGGHET för själsligt och fysiskt sargade människor som flyr från krig - till fredens öar.

Fru talman, vi hade nyligen en armenisk-azerbajdzansk delegation på besök, för att studera Ålandsexemplet. De var framför allt imponerade av tryggheten och tilliten i vårt samhällsbygge

Eller för att citera en av besökarna: Ålandsexemplet lever och kommer att segra

Tack för ordet

Invigning av Ålands kontaktpunkt för Central Baltic

Ärade åhörare,

Idag slår Central Baltic-programmet 2014-2020 formellt upp dörrarna på Åland, genom att och att vi idag officiellt öppnar Ålands kontaktpunkt, Contact Point Åland. Här kan du söka pengar, närmare bestämt 115 miljoner euro

Ålands kontaktpunkt har ansvar för att sprida information om Central Baltic-programmet, sammanföra kontakter i mellersta Östersjöregionen och med tiden presentera hur programmet förverkligas i Östersjöregionen.

Att Åland har en egen kontaktpunkt är häftigt. Finland har en kontaktpunkt, Sverige har en kontaktpunkt som betjänar Sverige – och nu har också Åland fått en egen kontaktpunkt.

Nu fördelas 115 miljoner euro som fördelas under programperioden till gränsöverskridande projekt inom kommuner, myndigheter, tredje sektorn och företag. Summan än förra programperiodens 96 miljoner. En tydlig signal om att kommissionen prioriterar detta samarbete.

Detta välkomnar vi även från landskapsregeringen. De ”stora nyheterna” i programperioden är en efterlängtad avbyråkratisering, ökad flexibilitet, samt att föreningar och företag nu kan ansöka om projektmedel, tidigare var det mest offentliga myndigheter. Det är nu otroligt viktigt att intresserade åländska aktörer är med från början. Det mesta av dessa 115 miljoner reserveras nämligen i början av perioden.

Projekten har fyra huvudkategorier, nämligen: Stärkande av regionens ekonomiska konkurrenskraft, hållbar användning av våra gemensamma naturresurser, ökad tillgänglighet i regionen, förbättrad kompetens och ökad samhällsgemenskap

 

Personligen har jag två typer av ”drömprojekt”:

 

-         Projekt som kan skapa grogrund för tillväxt och långsiktiga jobb i vår region, för det behöver vi i dessa tider då BNP sviktar. 

-         Projekt som skapar hållbarhet i Östersjön, som kan minska framför allt fosforutsläppen i vårt hav. 

Har du en idé som du vill ”testa” är du välkommen att kontakta Central Baltics kontaktpunkt. Informatör Ester Miiros' uppgift är att tillsammans med Central Baltics övriga personal lotsa dig fram till en bra idé som kan förverkligas och bidra till regional utveckling.

Jag förklarar härmed Central Baltics åländska kontaktpunkt - öppnad.

Polisen behöver en styrelse

 

Före detta polismästare Teijo  Ristola lyfter i en intervju i Ålandstidningen 16.9 flera grundläggande, politiska frågor som det finns skäl att bemöta.

Först och främst är det inget annat än beklagligt att Ristola inte känt helhjärtat stöd från landskapsregeringen. Som ansvarig minister (sedan november 2013) har jag vinnlagt mig om fortlöpande kontakt med Ålands polismyndighet, så att politiker och polis ska ha en god förståelse för varandras realiteter. De 400 metrarna mellan marmorborgen och polishuset kan annars lätt växa till ett oöverbryggligt ”gap”, vilket inte ligger i självstyrelsens intresse.  

Då denna landskapsregering bildades var två av våra mål att anta ny polislagstiftning och att ersätta polisdelegationen med en polisstyrelse. Detta har vi genomfört och det är bland annat den senare åtgärden som nu är föremål för kritik.

Ristola åberopar Montesquieus maktdelningslära som kritik mot att lagstiftare i polisstyrelsen styr polismyndigheten. Det kan vara skäl att minnas varför vi alls har en polisstyrelse på Åland. 

Vi har en polisstyrelse, eftersom det behövs demokratisk insyn i Ålands polis. På samma sätt som ÅHS har en styrelse, Ålands gymnasium har en styrelse, borde inte också Ålands polis ha en styrelse? Talar inte det faktum att Ålands polismyndighet dessutom har våldsmonopol, inom lagens råmärken, särskilt för att det behövs en demokratisk insyn i verksamheten?

Den demokratiska insynen måste dock begränsas. Det är orsaken till att polisstyrelsen inte får fatta beslut i polisoperativa frågor. Polisstyrelsen får nog diskutera enskilda ärenden, i den mån det hjälper polisstyrelsens arbete med de stora, övergripande frågorna. I de fallen binds polisstyrelsens ledamöter av sekretessbestämmelser.

Är polisstyrelsens sammansätning lämplig? Polisstyrelsen består idag av de fem lagtingspartiernas företrädare och en skärgårdsrepresentant. Vi kunde förstås förbjuda lagstiftande politiker att sitta i polisstyrelsen, men risken finns då att vi utestänger sakkunskap från polisstyrelsen, vi försvagar ”länken” mellan marmorborg och polis - och vi kan dessutom då få en svagare styrelse, som då inte förmår balansera en ev. stark polismästare.

Den grundläggande frågan är: I fall Ålands polismyndighet inte hade en polisstyrelse, vad borde den då ha? Styre direkt från ministern och kansliavdelningen? En polisdelegation som möts två gånger per år för att diskutera ännu mer övergripande frågor? 

Jag tror att polisstyrelsen behövs och fortsättningsvis kommer att behövas. Men jag lyssnar, ifall det finns alternativa förslag.

Min uppfattning är att Ristola har varit en konstruktiv kraft inom språkfrågan, vilket han inte minst gav prov på genom att nyligen bjuda in polisyrkeshögskolans lärare till Ålands polismyndighet. Detta gav en möjlighet att lyfta ”katten på bordet” och ta upp behovet av svensk specialutbildning. 

Vi har också sett språkliga förbättringar, bland annat inom polisens datasystem. Det är viktigt att vi fortsätter kämpa för förbättringar och alldeles särskilt viktigt att vår nya polismästare kan känna ”stöd uppifrån” och får en god start i sitt arbete.  

Wille Valve (MSÅ)

Kansliminister

Välkomsthälning till polisyrkeshögskolans lärare, på Ålandsbesök

Ärade lärare vid Polisyrkeshögskolan, bäste planerare för KEJO-projektet,

Lärare förändrar liv, och därmed den verklighet vi lever i. Ni undervisar och överför därmed värderingar till polismän och -kvinnor, till dem som har våldsmonopol och som kan bestämma vem som hör hemma i cellen eller inte. Dom som gör den första bedömningen av om något är grov ärekränkning eller vanlig ärekränkning. Dom som bestämmer var gränsen går mellan rätt och fel, mellan lagligt och olagligt. Att forma dessa människors tankevärld är en av de viktigast samhällsuppgifterna. Och det gör NI.  

För att polisen ska kunna fungera på Åland, är det absolut centralt med svenskspråkig polisutbildning. Det är en förutsättning för en fungerande, rättssäker polisförvaltning på Åland. Åland och Finland har idag delad behörighet över polislagstiftningen, men i praktiken tillämpar vi 90% finländsk lagstiftning (inom förundersökning och tvångsmedelslagstiftning). Det gör er till vår naturligaste samarbetspartner i hela världen.

Då våra poliser inte kan få vidareutbildning på svenska, får vi ett läge där de poliser som arbetar på Åland utvecklas till ett slags B-lag, som inte har tillgång till all den vidareutbildning och kompetens som kollegerna i Finland har. Denna devolution av det åländska polisiära arbetet vill jag som ansvarig minister inte se.

Vi har dock också sett positiv utveckling genom de senaste åren. Inte minst de nya dataprogrammen fungerar i allt högre utsträckning på flera språk.

Från landskapsregeringens sida hoppas jag att ni får ett intressant och givande besök på Åland och att det ger er möjlighet att känna den verklighet som de nyutexaminerade poliserna möter på Åland, den verklighet som också NI formar genom ert viktiga arbete.

Jag tar gärna emot frågor och diskuterar.

Tack för ordet!

Tutti fratelli! (Röda korsmarknaden den 2.8)

Bästa åhörare, kära vänner

Vår marknad ordnas idag för 49:e gången. För 49:e gången skrudar vi oss i kläder som reflekterar modet för ungefär 150 år sedan.

Det här kan jag tycka att är klockrent. Vad hände för 150 år sen? Då såddes fröet till vår globala rörelse. I Italien, i slaget vid Solferíno. Läkaren Henri Dunant fann sig själv framför en massiv förödelse, framför ett fält av sårade. Under parollen Tutti fratelli – dom är alla våra bröder – organiserade han tillsammans byborna fältsjukhus, där de skötte de sårade. De lindrade lidandet.

Det här är vad vår organisation gör än idag. Vi lindrar lidandet. I krig, naturkatastrofer, men också i vår åländska vardag. Det är därför vi finns till, det är därför vi ordnar marknader, första hjälpkurser, rekryterar medlemmar och gör insamlingar. Vi har det bra på Åland. Vi kan hjälpa andra och varandra. Och vi är inte så dåliga på det. Vi är nu till och med bäst i hela Finland, när det gäller insamlingsresultat. Det gör mig stolt över att vara Röda korsare.

När jag jämför de nyheter som står i våra tidningar med dom som kommer från Ukraina, slås jag ibland av hur otroligt bra vi har det på Åland. Skillnaden handlar inte om att gå till en skola med bättre eller sämre PISA-poäng. Den handlar om huruvida det FINNS en skola att gå till. Igår, då jag loggade in på ett av våra sociala medier hade min ukrainska studiekompis lagt upp en bild på skolan i sin hemstad. Hennes föräldrars skola. Den var fullständigt sönderskjuten. I Europa. Idag.

Vi på Åland är inte isolerade från omvärlden. För en vecka sedan stoppade tullen i Finland, på Helsingfors-Vanda flygplats en flygcontainer med materiel för missilers styrsystem. Apparaturen var på väg till Ukraina. I en värld där allt hänger ihop har vi större möjligheter än någonsin att påverka – både att förbättra och förvärra.

Så, vad vill vi göra? En sak vi kan göra är att hjälpa Röda korset att hjälpa. Röda korset värnar sin opartiskhet för att kunna hjälpa alla i nöd, på svåråtkomliga platser, där politiken har havererat för länge sen. Någon måste kunna nå fram till människorna när allt slutat att funka – och denna någon är ofta Röda korset.

Temat för i år är familjen. Röda korset i Finland stöder familjen genom s.k. skyddshus för 12-19 åriga ungdomar med små eller stora (livs)problem. Ute i världen arbetar Röda korset med familjeåterförening. Men: familjearbete kan också handla om att ge tid. Om att ge ditt eget – eller någon annans barn tid. Det finns många sätt att vara en Tutti fratelli.

Bästa åhörare, vår marknad idag är viktig. Alla ni som gett er tid och kraft för att bygga marknaden har idag berikat vårt landskap med färger, smaker och roliga saker. Ett varmt tack till er. Det ni gör är både roligt och viktigt.

Njut av marknaden och gläds över att vi arbetar för en god sak.

Med dessa ord förklarar jag Röda korsets 49:e marknad öppnad.

Invigningstal, Åland Pride 2014

Kära publik. Det är en glädje att få inledningstala på Ålands första Pride-festival, - någonsin.

Vad handlar Pride om, förutom att det är ett ord som betyder stolthet? För mig handlar åtminstone om en sak till: Frihet. Frihet är ett ord med anor på våra öar. Våra historieböcker lär oss att bönderna på Åland fick leva i frihet. Den fria åländska bondebefolkningen kontrasteras ofta med de hårt förtryckta, livegna bönderna längre österut. Vi anses ha en tradition av frihet. ”Frihetens arvsrätt vi bära”

I Finström står den s.k. Frihetsstenen som påminner oss om ålänningarnas motstånd mot den ryska överhögheten 1808-1809. Det var då ett 100-tal arga – och fria - bönder lyckades tillfångata 500 ryska soldater och därmed fördröja ockupationen av Åland med nästan ett helt år. Vad står det på den stenen? Frihet är det bästa ting. Det är hälsningen till oss från våra förfäder – och mödrar.

Frihet kan handla om att kunna vara den man är, om något så basalt som att slippa bli förskjuten av din familj för den du är eller på grund av den du älskar. Frihet kan också handla om det du känner när du träffar ”den rätta”. För jag tror att när du träffar den rätta känner du dig inte ”bunden” eller ”fjättrad”. Du känner frihet. Det är inte alla som får uppleva denna frihet – friheten att få vara den man vill och med den man vill.

Pride handlar inte bara om glädjen över att få vara fri. Mitt i alla färgsprakande parader, intressanta föreläsningar och nya upplevelser finns en allvarsam röst som understryker: Ta oss på allvar. Arrangörerna för Pride-festivalen har formulerat det så här:

”Regnbågsfolket bjuder på härlig feststämning och ett varierande utbud av kulturella och sociala evenemang. Och, inte minst, sin första PRIDE-parad - lika sprakande som viktig”

Låt oss stanna upp och begrunda de fyra sista orden, ”lika sprakande som viktig”. För jag tror det kommer nära pride-rörelsens innersta väsen. Sprakande, men viktig. Lite motsägelsefullt, som ”strikt men livfull”. Livfullheten i att vara sig själv eller någon annan för en dag. Men samtidigt viktiga, viktiga frågor, som handlar om: Jämlik äktenskapslagstiftning, lika rättigheter. Om insikten om att samkönade föräldrar kan vara lika bra – och för all del också lika dåliga – som alla andra föräldrar. Om omröstningen i riksdagens lagutskott. Om något så grundläggande som likhet inför lagen.

Och det finns en internationell dimension, som vi år 2014 ser tydligare än någonsin. I en annan del av världen kan du inte ens glänta lite på garderobsdörren, utan att råka illa ut. Att insistera på att få vara den du är kan kräva stort mod. Det visar Hbtq-folkets situation i Uganda och också i vårt östra grannland, Ryssland.

Bästa ålänningar, låt oss idag glädjas över vår första pride-festival någonsin. En sommarfest i färger som både talar kärlekens språk och som resonerar med förnuftet. En kul, spännande, öppen fest som i bästa fall kan lära oss något om oss själva och om detta med att vara människa. Låt framför allt vår fest locka fram människans bästa egenskap: empatin. Förmågan att se och känna hur det är att vara någon annan för en stund eller hur det kunde ha varit.

Njut av festen, men ta oss på allvar. Och frihet är det bästa ting.

Tack för ordet.

Foto: Lina Antman / Nyan

Avskedstal till polismästare Ristola 14.6.2014

Bästa polismästare Ristola,

Du har länge arbetat på Åland och för Åland. Först vid centralkriminalpolisen, sedan som polismästare. När jag tittar på din cv slås jag av två tankar: -Vilken enorm kunskap om människans - och särskilt ålänningarnas - natur du måste ha genererat genom dessa år. Och vad bra att du kom till Åland.

Varför? Vi ålänningar blir lätt lite hemmablinda. Vi ser liksom inte riktigt potentialen i dom där gamla slottsruinerna som står där på backen. Ett slott som är unikt i sitt slag och som bara behöver fixas upp lite för att bli en tillgång för hela landskapet, idag och i framtiden. 

Landsprosten Valdemar Nyman var en människa som kom utifrån till Åland. Han såg saker som ålänningarna hittills inte hade sett. Han pekade på att det hade funnits en synnerligen begåvad konstnär och författare vid namn Joel Pettersson, som annars kanske hade förblivit oupptäckt.

Och du måste ha sett extremt mycket av det åländska samhället under denna tid. Sidor som ingen annan sett. Och en av dina styrkor är just att du har sett och pekat på saker som vi har blivit ”hemmablinda” för: ”Det måste inte vara så här, det kan vara annorlunda också!”

Bäste polismästare Ristola, jag är övertygad om att du flyttat in för alltid, i många ålänningars hjärnor – och hjärtan. Jag ser inte detta som ett avslut, utan som ett nytt kapitel i ditt umgänge med Åland. Jag är övertygad om att vi kommer att samarbeta också i framtiden och jag säger därför inte ”farväl”, utan ”tack för vad som varit och tack för vad som kommer".

Rösta på nummer 179

Bästa ålänning, det är nu det gäller. På onsdag inleds förhandsröstningen i Finland (14-20.5) och utomlands (14-17.5) i Europaparlamentsvalet. I detta val kan vi rösta in den åländska kandidaten Britt Lundberg i Europaparlamentet. Möjligheterna är bättre nu än någonsin. Det här är det enklaste sättet att få en plats i parlamentet och vi kan få det nu. Allt hänger på om du, din familj och dina vänner röstar.

Jag kommer att rösta på Britt för jag vet att hon grejar detta. Hon visade som Ålands representant i Regionkommittén stor aktivitet, att hon kan det europeiska ”spelet” och att hon kan uppnå resultat.

Det här är ett viktigt val för Åland. Och det är vi som avgör det. Det är bara vi som kan visa att Åland bryr sig om att ha inflytande i EU. Det är vi som kan rösta in en åländsk MEP. Låt oss försöka glömma parti- och personmotsättningar för ett enda val. Låt oss rösta åländskt.

Rösta, rösta, rösta!

Fick idag ett anonymt, handskrivet brev utan avsändare. Brevet innehöll flera sakliga och intressanta frågor. Tänkte här besvara en av dem.

"Varför ställer vi upp för Sfp i Europaparlamentsvalet? Vi avsäger ju oss möjligheten till en egen plats. Heter inte detta konkludent handlande på fint språk?"

Varför ställer de tre största åländska partierna upp en åländsk kandidat på Sfp:s lista? Och innebär detta att vi avsäger oss en egen åländsk plats? Mitt korta svar är nej, tvärtom.

Att vi ställer upp tillsammans med Sfp: innebär att vi får en reell möjlighet att få vår kandidat invald i Europaparlamentet. Detta förutsätter att Britt Lundberg gör ett bra val också på fastlandet, vilket hon ser ut att göra. Och det är detta som gör årets val så spännande. Om en annan av Sfp-kandidaterna blir vald, så utser vi en åländsk specialmedarbetare, vilket har gett oss goda möjligheter att påverka i Europaparlamentet.

Att åländska partier ställer upp tillsammans med Sfp innebär inte att landskapsregeringen avsagt sig möjligheten till en egen europaparlamentariker. Den frågan driver landskapsregeringen fortfarande och den är högt prioriterad i Ålands EU-redogörelse. Jag skulle i stället argumentera för att Åland fick bättre möjligheter att driva frågan om en åländsk parlamentsplats, då vi gemensamt räddade det finlandssvenska mandatet i 2009 års europaparlamentsval. Då fick vi Ålandsvänliga krafter "på plats" i Bryssel som kunde lägga ändringsförslag om en åländsk parlamentsplats och vi fick dessutom nya kontaktytor gentemot Helsingfors.

Ett argument som jag har använt mig av, i kampen för en åländsk parlamentsplats, är att Åland i valet 2009 hade det näst högsta valdeltagandet i hela Finland. Ett högt valdeltagande 2014 skulle vara ett tydligt besked om att Åland vill påverka i EU och det skulle ge oss åländska politiker ett till argument för en åländsk parlamentsplats. Därför är det så viktigt att rösta i detta val.

Om sex dagar inleds förhandsröstningen och då är det du som har makten. Du kan då rösta på kandidat nr. 179 eller på någon helt annan. Men det viktigaste är att rösta, för genom att rösta visar vi att vi bryr oss om att ha inflytande i EU.


P.S: Idag utkom för övrigt bildningsförbundets bok "Svenskfinlands röst". På sida 47-51 berättar jag om arbetet med Ålandsfrågorna i Europaparlamentet.

Regeringskris?

Är hemkommen efter lång dag med många långa sammanträden. Är förundrad över ett av regeringspartiernas agerande. Det problematiska är egentligen inte själva innehållet i det PM som skickades ut i förrgår, utan tajmingen. Vi har under 1,5 år stridit, kompromissat, förankrat, remissat och lyssnat noga på näringen, varefter vi gemensamt (alla 3 regeringspartier) presenterat ett förnyat LBU-program med +3,5 miljoner euro - som bl.a. ska ge flera åtgärder för ekoodling och miljöstöd.

I samma ögonblick som vår näringsminister går upp i talarstolen för att redogöra för det gemensamma programmet kräver Centerns styrelse i ett PM ytterligare 3,5 miljoner. Ingen av dessa miljoner finns täckta i budget.

Kanske viktigast av allt: Om man tillsammans har gått igenom en tung process och sedan skakar hand på resultatet, så brukar ingångna avtal gälla. I alla fall i min värld. Annars är något fundamentalt del. 

Kommer denna regering att fortsätta sitt arbete? Ja, det tror jag. Av två skäl: 1) Regerandet handlar också om andra viktiga frågor (än LBU-programmet), där vi haft ett verkligt konstruktivt och tillitsfullt samarbete och 2) Det verkar - trots allt - finnas en gemensam vilja bland våra 3 partier att blicka framåt och reda upp också svåra frågor.

Marie bebådelsedags predikan i Brändö kyrka den 23.3.2014

Vi reser oss för att lyssna på dagens evangelium, Luk. 1:39-45

"Vid den tiden skyndade Maria till en stad i Juda bergsbygd och gick in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet. När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv, och hon blev uppfylld av den helige Ande och ropade med hög röst: "Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt! Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig? Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till i mig av glädje. Och salig är du som trodde, ty det som Herren har sagt till dig skall gå i uppfyllelse."

Så lyder dagens evangelium. 

Kära församlade, 

Vi firar idag Marie bebådelsedag. Dagen, då jungfru Maria fick det svåra uppdraget att bära Jesusbarnet i 9 månader, av ärkeängeln Gabriel. Vad sade då slutligen Maria, när hon fick detta svåra uppdrag? ”Låt det ske med mig som du har sagt”.

Finns här någon parallell till politiker? Kanske det. För i samma ögonblick som du inträder i ett politiskt ämbete tar du på dig en börda för en viss tid. Du är plötsligt inte bara ansvarig för dina egna misstag, du är också ansvarig för andras. Du granskas och bedöms och det är du som har ansvaret ifall något går fel. Detta skall du bära.

Men Marie bebådelsedag är kanske främst en dag att glädjas, över att jungru Maria, notre dame, faktiskt valde att svara ja trots att det var svårt och att hon var oförberedd på uppgiften. Det gjorde att vi fick en gudsbild på jorden som vandrar med oss än idag. Låt oss idag därför glädja oss för alla människor (politiker eller inte) som säger ja, trots att det är svårt. Som står inför en svår uppgift, men accepterar bördan, för allas skull. Vad skulle vi göra utan er?

Men parallellen mellan Jungfru Maria och en politiker ska knappast dras för långt. Är det över huvudtaget lämpligt att koppla ihop religion och politik? Många svarar instinktivt nej på den frågan. ”Politik måste höra till det ogudaktigaste som finns”, kanske man hör en trött politiker säga efter en lång arbetsdag. ”Politik och religion hör i princip inte ihop, det leder ju bara till terrordåd, jihad och ofruktbar dogmatism”, fnyser någon annan. Säger inte till och med Jesus, Guds son i Markusevangeliet: ” ”Ge då kejsaren vad som tillhör kejsaren, och Gud vad som tillhör Gud.”?

Allt detta till trots vill jag hävda och tro, att politiken måste vara nära Gud. Varför? Politik bygger på värderingar om vad som är rätt och fel. Du skall icke dräpa, du skall icke stjäla, du skall icke vittna falskt mot din nästa. Regler och moraliska begrepp som inte bara präglar förnuftig politik, utan dessutom kodifierats i den världsliga politikens lagar.  

En god politik bör ha den uttryckliga ambitionen att göra rätt. Vi lyckas inte alltid med det, vi är inte ens alltid ense om vad som är rätt, men det är det vi försöker göra. Vi kanske har tänkt ut en smart karta för att bygga ett bra samhälle, men har vi någon egentlig nytta av kartan utan en moralisk kompass, som vägleder vårt samvete och vårt arbete?

Jag tror att politik och religion i högsta grad har med varandra att göra. Och jag tror att det värdsliga samhällsbygget hänger ihop med vårt inre tempelbygge.

Låt alltså det ske med mig som du har sagt.

Amen.

Psalmer:

456: Hejda du vår väg mot stupet

553: Guds kärlek är som stranden

398: Löftena kunna ej svika 

431: Inte med makt

Flyktingseminarium

Dagens seminarium om flyktingmottagande var lärorikt. De 80 deltagare representerade en enorm kunskapsansamling i Arkens kaptenssal. Var står vi nu i flyktingfrågan? Just nu står vi inför en lagändring av den finländska lagen om integration, som ska möjliggöra mottagande av flyktingar på Åland. Kansliavdelningen har haft en god dialog med arbets- och näringsministeriet och lagändringen kommer att ske med rask tidtabell. I avvaktan på det är det bra om intresserade kommuner kan inleda sitt arbete med att ta fram integrationsprogram. Det är nämligen två saker som behövs för att en kommun ska kunna ta emot flyktingar: Ett integrationsprogram och ett avtal med NTM-centralen.

Framför allt gäller det att minnas är att detta inte handlar om 20 syrier. Det handlar om ett långsiktigt system för mottagande av flyktingar, inte bara syrier och kanske inte 20. Antalet beror i sista hand på de åländska kommunerna.  Och flyktingar kan idag vara syrier, kongoleser, afghaner eller sudaneser. Alla är lika mycket flyktingar i juridisk bemärkelse. Det vi dock sannolikt kan förvänta oss är att de flyktingar som Åland tar emot är att de kommer från samma "grupp", eftersom erfarenheter har visat att det då går lättare att integrera.

Personligen ser jag fram emot att arbeta på för att vi ska nå den dag då vi tar emot de första flyktingarna i hamnen eller på flygfältet.

Tips till Ålandskommittén

Den gemensamma Ålandskommittén för revision av självstyrelselagen har nu inlett sitt viktiga arbete. Målet är att leverera en modern självstyrelselag till självstyrelsens 100-årsjubiléum. Men det brådskar. Särskilt om lagen ska läggas vilande över två mandatperioder i riksdagen.

Ålandskommittén består av erfarna, politiska krafter från Åland och Finland, ledda av president Tarja Halonen. Det är en god utgångspunkt för det viktiga arbete som nu kommeratt utföras i riksdagens och lagtingets sammanträdesrum, kanske någon gång i Statens ämbetshus.

Jag vill bara ge ett enda tips inför detta viktiga arbete. Det är: Ha kul! Besök Signildskär, den nerlagda gruvan på Nyhamn eller far på älgjakt. Bada bastu, träffa radikala konstnärer, skjut paintball, curla eller gör en litterär vandring på Simskäla. Gör någonting som ni själva tycker att skulle vara roligt och intressant (inte något ni tror att den andra parten tycker är kul). Givetvis inom rimliga gränser.

Men varför? För det sammansvetsar och kan öppna upp för nya lösningar i låsta lägen. För att en del av kommittémedlemmarna behöver "det där lilla extra" för att alls sätta sig ner vid sammanträdesbordet, där det viktiga arbetet görs.

Ha kul och njut av arbetet!

Spännande tider

Då jag aktiverade mig politiskt, inför valet 2007 hade moderaterna tre lagtingsledamöter. Strax inför valet 2011 utökades lagtingsgruppen till fyra lagtingsledamöter. Ett år efter valet gjordes pejlingar som visade att moderaternas understöd ökat till fem mandat, vilket är rätt ovanligt för ett parti i regeringsställning. Efter samgåendet med de Obundna har partiet nu åtta mandat i lagtinget. Igår meddelades det att 34 obundna kommunaktiva från hela Åland skriver in sig i moderaterna inför kvällens föreningsmöte. Och idag fick vi veta att över 60 personer har anmält sig till moderaternas föreningmöte, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att vi brukar vara kring 20.

På föreningsmötet behandlas bl.a. namnändring, ny logotyp och 2014 års verksamhet. Första milstolpen i vår verksamhet blir ett seminarium om samhällsservicereformen på Pellas den 4.2 kl. 19.00, med mig och Gun-Mari Lindholm som värdar.

Man kan lugnt säga att det är spännande tider. Det är samtidigt viktigare än någonsin att hålla huvudet kallt och förhålla sig ödmjukt till vår uppgift som Ålands största parti och framför allt minnas att vi har mycket arbete framför oss under 2014. Vi skapar nya program för ett nytt parti för hela Åland. Vi har spännande tider framför oss och vi har nog aldrig haft så här mycket kompetens och driv i våra led. 2014 är i sanning möjligheternas år.

Kommentar till Mikael Sjövalls Hbl-krönika

I en krönika i Hufvudstadsbladet ifrågasätter Mikael Sjövall Ålands enspråkighet: "Åland har blivit en oangriplig skärgårdsfästning som kör sitt eget extrema enspråkiga race" Ett märkligt påstående. För det första verkar Sjövall fullkomligt okunnig om att Ålands enspråkighet är grunden till att Finland fick suveräniteten över Åland 1921. Ska Sjövall kritisera något så är det väl inte Åland, utan att Finland gick med på detta arrangemang inför N.F. och att landet dessutom haft mage att verkställa det i varje åländsk självstyrelselag? På ett enspråkigt territorium är alla andra språk just det - andra språk. Inget konstigt med det. 

Det andra påståendet är "den finskspråkiga minoritetens eftersatta ställning". Eftersom jag själv har både släkt och vänner som hör till denna folkgrupp, undrar jag vilka Sjövalls källor är. Vem eller vilken källa eller det som Sjövall stöder sig på då han talar om de finskspråkigas  "eftersatta ställning" på Åland? Jag bara undrar.

Dessutom beklagar sig Sjövall över att ungerska minoriteter i Rumänien intresserar sig för den åländska modellen och resonerar: "Kanske det vore bättre att i stället bjuda in den ungerska minoriteten till Jakobstads stadsfullmäktige eller Svenska Finlands Folktings kontor i Helsingfors." Varför inte både och? Intresset för Åland är idag stort bland de ungerska minoriteterna. Det vittnar inte minst Ungerns ambassadörs Ålandsbesök om, och artiklar i ungerska minoritetstidningar om just Ålandsexemplet. Det är bara bra om de ungerska represententanterna också besöker svenskfinland. Det är ofta så att modeller inte är rakt av applicerbara. Har personligen t.ex. svårt att föreställa mig en fullkomlig demilitarisering av Kosovo. Så, när man en gång studerar Åland kan man på samma resa studera den finlandssvenska modellen. Det torde inte skada någon att inhämta flera influenser. 

Slutligen, att Åland skulle "skada finlandssvenskarnas kamp för svenskans ställning på fastlandet" är ett märkligt påstående. Man kunde rentav vända på steken och påstå att en av huvudorsakerna till att finlandssvenskarna 1922 lyckades förhandla till sig en generös språklag var just Ålandsfrågan som man skickligt använde i förhandlingarna. Idag har Åland och Svenskfinland en intressegemenskap i flera frågor, vilket särskilt märks i europaparlamentsvalet där Sfp-mandatet inte finns utan ett engagemang från åländsk sida. Något åtminstone jag kommer att arbeta för under 2014. 

P.S: Ett klokt svar till Sjövalls krönika finns för övrigt i morgondagens Nya Åland