Ordningslagen. Ett bra förslag.

Landskapsregeringen har tagit fram ett förslag till ny ordningslag. Förslaget är just nu föremål för både mytbildning och sossepropaganda, varför det kan vara bra att berätta om vad förslaget innehåller, särskilt §4 om "Intagande av berusningsmedel".

På Åland har vi idag ett s.k. totalförbud mot intagande av berusningsmedel i tätort sedan 5 år tillbaka. I remissrundan framkom det att polisen anser att totalförbudet inte har fungerat, att det är ett dåligt instrument för att upprätthålla den allmänna ordningen och att resurser saknas. Efter 5 års totalförbud höjs det fortfarande nyårsskålar, picnicar förekommer och det dricks i samband med sommarens stora evenemang. Trots totalförbudet.

Polisens förslag var därför att vuxnas skötsamma och ansvarsfulla alkoholförtäring undantagsvis kunde tolereras. Detta gör alltså polisen redan idag. De bötfäller dom som är störande, alla som är minderåriga och har droger. Av resursskäl (2-3 patruller på stan) kan de inte prioritera skötsamma vuxna, trots att totalförbudet säger att all alkoholförtäring i Mariehamn är förbjuden.

Landskapsregeringen har bedömt att konsekvenserna av förslaget är minimala, eftersom:
- Förslaget berör inte under 18-åringar.
- Undantaget är tydligt geografiskt avgränsat (park eller motsvarande område)
- Undantaget kan när som helst upphävas av polisen när det behövs ett totalförbud för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet.

En av de saker som har framförts i debatten är att detta "sänder ut en dålig signal". 
Här vill jag betona att det inte är god lagstifting att "sända ut signaler". God lagstiftning ska funka i verkligheten och upplevas som vettiga regler. God lagstiftning ska inte användas som propagandainstrument.

I den mån förslaget sänder ut en signal, så är det att det finns något som heter ansvarsfull alkoholförtäring som under stränga förutsättningar kan vara tillåten, för vuxna.

Hur är det med barnkonsekvenser, jämställdhetskonsekvenser och näringslivskonsekvenser?
Landskapsregeringen bedömer att konsekvenserna är småa, eftersom förslaget innebär att samma verklighet som finns idag kommer att fortleva. Alkoholbruket per capita har varken ökat eller minskat av totalförbudet. Eventuellt kan någon positiv effekt förekomma i och med att polisen får göra de bedömningar (störande / icke-störande) som polisen gör redan idag och eventuellt kan vi få en större respekt för dagens alkoholregler.

Bäste kansliministern, har detta blivit en prestigefråga?
Nej. Det vore inte klokt av mig att försvara detta förslag som "det enda vettiga". Nu behandlar lag- och kulturutskottet förslaget. Den behandlingen kan förhoppningsvis resultera i en salomonisk kompromiss som skulle kunna göra nyårsskålen laglig. En av invändningarna som inkommit är att det inte finns något skäl till varför man skulle kunna dricka alkohol (ens ansvarsfullt) på en badstrand i staden. Det kan jag hålla med om, efter den debatt som varit. Och det kommer jag också att meddela utskottet vid en eventuell hörning.

Hur ska detta sluta? 
Mycket hänger nu på lag- och kulturutskottets fortsatta behandling. Det kan vara så att lagtinget landar i att totalförbudet måste kvarstå. Men låt oss då vara ärliga. Det handlar då inte om att trygga den allmänna ordningen, då polisen tydligt säger att den inte gör det. Vad det handlar om är i stället en moralisk markering. Att inta en moraliskt trygg position (nej till alkoholen!) i stället för att ta tag i en komplex verklighet.

I min hemkommun, Jomala, finns det inget totalförbud över huvudtaget. Kanske det är dags att fundera på om vi behöver begränsningar också utanför Mariehamn, i samma veva som vi utvärderar totalförbudet?

Svar till Jörgen Pettersson

Bäste Jörgen Pettersson ©,

 

ett barnberspektiv på lagstiftning är välkommet, men lägg det gärna då också på den icke-fungerande lagstiftning vi har idag. Betänk 16-åringen som ser vuxna skåla på torget eller smussla med en cider, trots att han vet att det råder totalförbud. Kanske han får höra förklaringen att ”just det där förbudet behöver man inte ta så allvarligt på”. Att det finns ens finns sådana förbud urgröper både minderårigas och vuxnas respekt mot andra förbud, bl.a.  den nolltolerans mot 18-åringars drickande, som vi kommit överens om i landskapsregeringens handlingsprogram mot risk- och missbruk.

 

Påståendet om att landskasrergeringen vill ”släppa vinet fritt” stämmer inte. Förbudet kvarstår, men ett undantag om skötsamt alkoholförtärande tillfogas: bara under förutsättning att du sköter sig, inte stör eller äventyrar andras rätt kan du förtära alkohol. Och detta bara i ”park eller därmed jämförbar plats”. Det ansvarsfulla alkoholdrickandet kan vid behov ytterligare begränsas av polisen i stöd av 58§ alkohollagen (t.ex. i samband med skolavslutning) och genom att tolkningsföreskrifter införs. Landskapsregeringens förslag bygger inte på antagandet att alla kan hantera alkoholens effekter. Det bygger på att rötäggen som inte kan hantera alkoholen ska bestraffas, medan ansvarsfull alkoholförtäring av skötsamma medborgare kan tillåtas.

 

Wille Valve

Kansliminister.

Filmfestivalen VERA

Bästa åhörare, 

VERA Filmfestival anordnas i vår för 18:e året i rad. Temat för året 2015 är livets gång och flykt.

I VERA Filmfestival möter Åland världen, det lokala gifter sig med globala, modern åländsk animation möter arkivpärlor. Och allvar möter humor. Som ett stort "fan" av serier ser jag särskilt fram emot att få se våra lokalproducerade animationer och jag är övertygad om att var och en kommer att hitta sitt eget guldkorn i årets utbud.

Livets gång och flykt är två allvarsamma teman. Min morfar brukade berätta mycket om år 1944, då han mötte människor på flykt. I erbarmerliga farkoster kom tusentals Estlandssvenskar över finska viken. Desperata människor på flykt, som kunde berätta om sin desperation - inte bara på svenska, dessutom något som liknade finlandssvenska. Något liknande måste ha skett i Italienska Bríndisi på 90-talet, då det plötsligt började dyka upp flyktingar från öst - som såg ut som italienare och talade italienska, än idag ett vanligt språk på Albaniens västkust. 

Vi föreställer oss ofta att flyktingar som en främling, som talar främmande språk, har en annan religion och kommer långt bortifrån. Men hur ser vi på flyktingen som talar samma språk som dig och som - på ditt eget modersmål - kan berätta för dig hur hemskt han eller hon har haft det och varför hon måste fly? Gör det någon skillnad? Varför?

Alf Henriksson tangerar i dikten "En naken främling" både "Livets gång" och "flykt"

"En naken främling träder i världen in.

Någon torkar honom i synen och daskar honom i baken.
Någon lindar en filt om hans bleka, hårlösa skinn.
Och om femtio år om det vill sig väl är han varken blek eller naken.
Sverige åt svenskarna! lyder hans bidrag till världsförbättrarbråket.
Han har glömt att han själv var en naken främling som inte kunde språket."

Vad vill jag säga med detta? Jo: Jag tror inte att kultur är något som skiljer oss människor åt. Jag tror att den är något som förenar. Och jag tror att det är då resten av ditt liv rämnar, som du verkligen inser hur viktig kulturen är och hur viktig del den är av vår identitet. 

Och bra film är bra kultur. 

Jag förklarar härmed VERA Filmfestival öppnad. 

Foto: Ålandstidningen