Några av lagtingsvalets roligaste reklamer.

Humor är, som alltid, väldigt individuellt. Tar mig här friheten att kora lagtingsvalets roligaste reklamer. 

1) Ålands Framtid: "Alla barn är framgångsrika företagare, utom Tor som är i ÅMHM:s klor."

ÅF satsade i årets val på "Alla barnen"-vitsar. "Ärligt, hur fräscht är det?" fanns det de som tyckte. 

Ramsorna rönte inledningsvis inte så hemskt mycket uppmärksamhet. Ända fram till den här: "Alla barn är framgångsrika företagare, utom Tor som är i ÅMHM:s klor." Den kittlade definitivt en nerv. Plötsligt blev både ÅF, ÅMHM och byråkrati en snackis. Debattörer från höger och vänster försvarade ÅMHM. Ansvarig minister gick ut i en insändare. Och myndighetschefen själv såg sig föranledd att kommentera valreklamen. Det kan man kalla reklam som engagerar. 

2) S: "The Martinator" som måste skaffa politikerkläder och bekämpa ett totalborgerligt samhälle med brandtal. 

En brasiliansk valkampanj liknar inget annat. I Brasilien kan du rösta på en superhögerman med privatiseringsstrålar, Tiririca, Osama bin Ladin eller självaste Obama! Här kan du rösta på "The Martinator", med uppdrag att förhindra ett totalborgerligt samhälle. Definitivt brasilianskt stuk.

3) Obs Icke-skattefinansierad valstuga.

Den som inte har NÅNTING. Alls. Kan alltid anlägga ett Underdog-perspektiv. Genom att VISA hur ohyggligt utsatt du är. Stephan Toivonen lade t.ex. ut bilder på sig själv när han liftade och påstod att han inte fick lift av en enda "etablerad politiker" till Maxinge. Också Fredrik Reinfeldt körde stenhård "Underdog" gentemot Göran Persson. Och folk älskar en "Underdog", som kämpar mot "de stora" med de små medel man har. Det är i denna genre de Obundnas enkla "Icke skattefinansierade valstuga" hör hemma. Ett lika enkelt som genialiskt drag, som fick många ålänningar att dra på smilbanden. 

4) MSÅ: "Nya, unga moderaterna."

MSÅ marknadsförde sina nya, unga moderater... med en bild på sina äldsta moderater! Sannolikt oavsiktlig humor. Har sett den här roliga bilden dyka upp några gånger på Facebook, men inte lyckats "fånga den" ännu. Har du bilden, så inboxa mig! 

Jag vill tacka.

Valnatten den 18 oktober kommer jag inte att glömma. Några tack är på sin plats. Först och främst: är TACKSAM över det förtroende som Ålands folk har visat. Trots att jag suttit som minister i landskapsregeringen och fattat ett och annat obekvämt beslut, så ökade röstetalet med 25 % - från 250 till 314 röster. En annan positiv överraskning var valresultatet i min hemkommun Jomala, där jag drog flest röster av samtliga lagtingskandidater. Tack Jomala!

Val-cava före valvakan, med världens bästa kampanjgäng!

Tack till min familj, Linda, lilla H och lilla A för ert stöd. Ni har uthärdat ca 3 månaders valkampanj. Nu är det dags att ni får se lite mer av mig igen. Tack till min mor som bedrev subtil (nåja :) ) Facebook-kampanj och till far som körde runt med tejpad bil så mycket han bara hann. Och tack talla kampanjarbetare. Vad vi har kämpat, smällt kundvagnar fyllda med mynt, kampanjat och funderat!

Var e Wille nu då??

 

Så, var är Wille nu då? Med säkerhet i lagtinget i 4 år till. För tillfället fullt sysselsatt med dagliga ministersysslor, budgetarbete och möten med den nyvalda lagtingsgruppen. Partiet Moderat Samling för Åland gjorde ett hyfsat val. Vi blev tredje största grupp i lagtinget och växte med ett mandat i förhållande till resultatet år 2011. Visst, vi kunde ha gjort ett bättre val, men detta är en bra grund att bygga vidare ifrån.

Valresultatet stämmer också till en del eftertanke. De som förespråkar "restriktiv flyktingpolitik" och snabba, enkla lösningar har nu skramlat 4 ihop mandat i lagtinget. I och för sig finns alla åsikter i det åländska samhället nu företrädda - men jag blir ärligt talat lite beklämd över att en så stor del av Ålands befolkning har röstat på politikens svar på snabbmat: Skrota ÅMHM! Landshövdingen till lantråd! Ruska om ÅHS! Miljoner till UNHCR i stället för flyktingmottagning! Och så vidare. Snabba, lätta lösningar på komplexa politiska problem. Jag lovar att jag kommer att ta debatten med dessa krafter, om och om igen.  Vi måste om och om visa att det Åland på riktigt behöver är långsiktiga, väl genomtänkta och nyanserade lösningar på allt från klumpsumman till SVT Play. Politisk snabbmat hör hemma i skräpkorgen.

Nu är det dags att kavla upp ärmarna och bygga vidare, för att Åland också fortsättningsvis ska vara världens bästa plats att bo på!

Naturbruksskolan: Äntligen.

Ålands naturbruksskola upphörde under föregående mandatperiod. Jomala gård har därefter varit två regeringars kollektiva, superdåliga samvete. Nästan varje frågestund i lagtinget har jag, som ansvarig minister, fått den uppgivna frågan om vad regeringen har för konkret plan! Frågan har sysselsatt både mig och mina företrädare. Nu har vi äntligen en plan, i och med att Iris Utvecklingscenter vill etablera sig på Åland, i Naturbruksskolan mot slutet av 2016.

Den här veckan har landskapsregeringen kommit överens om en gemensam avsiktsförklaring med Iris. Den går ut på att naturbruksskolan hyrs ut på lång tid (i tidsspannet 10 år) för att möjliggöra rehabiliteringsverksamhet i Iris' regi. Nästa steg är ett avtalsutkast.

Detta är vad man kunde kalla en "perfect match". Iris får lokaler i en omgivning som är som klippt och skuren för rehabilitering. Åland får 15-20 nya jobb och får kanske om några år en egen motsvarighet till Pixne-kliniken eller ett eget kompetenscenter för att bota spelmissbruk. Det här uppnår upp helt nya möjligheter för social- och hälsoområdet. Det är bra för Åland.

Det här har varit ett lagarbete från början till slut. Mitt parti, Moderat Samling för Åland, har gjort en betydande insats för att detta ska kunna förverkligas. Diskussionerna kom igång i det s.k. Tillväxtrådet där Iris' styrelseordförande von Schantz och näringsminister Fredrik Karlström (MSÅ) utbytte tankar. Därefter har idén vuxit: Vi har hållit gemensamma möten, utvecklat planerna, förankrat planerna med de andra regeringspartierna för att slutligen ingå den avsiktsförklaring som presenterades i förrgår.

Kanske det inte är det märkvärdigaste som denna regering har åstadkommit, men det är otvetydigt det som känns bäst av allt som har genomförts. Vi moderater är beredda att fortsätta ta ansvar och i alla lägen söka nya lösningar för Åland.

Outnyttjad suveränitet

Det markerade området är Ålands allmänna vatten, vilket innebär att de saknar egentlig ägare men ligger under landskapets förvaltning. Gränsen mot allmänt vatten har fastslagits för alla kommuner. Dessa vattenområden kunde användas för att förankra fiskodlingar till havs eller placera ut vindkraft. För fiskodlingens del är fördelen att temperaturen är jämnare, vattengenomströmningen godare och konflikterna med andra intressen färre. Ur vattenkvalitetssynvinkel är fördelen att den lokala påverkan blir mindre än längre inomskärs, där rekreationsintressen och turism ofta är fiskodlingens största motståndare.

Men Åland gör inte det. Varför? Det saknas helt enkelt juridisk grund. Ingen lagstiftning reglerar hur eller vem som får arrendera eller nyttja allmänna vatten på Åland. År 2002 fick landskapsregeringen in två "testballonger"; 2 ansökningar från fiskodlare om nyttjandet av allmänt vatten för fiskodlingsverksamhet. Bägge avslogs,  reglering saknades.

Detta handlar inte bara om förankring av hållbarare fiskodling. Inte heller handlar det om att överexploatera "nya områden", det är en riktigt stor fråga: Åland har idag i princip suveränitet över stora vattenområden som vi inte kan använda till någonting alls pga bristande reglering. Vi har en stor outnyttjad potential i form av en outnyttjad suveränitet över de allmänna vattnen. Dessa vattenområden kunde vi använda då vi fysiskt planerar för all sorts hållbar tillväxt och omställning av Åland 2051.

För att kommande landskapsregeringar ska kunna planera för hållbarhet och tillväxt i stöd av Plan- och bygglagens 11§ behöver vi också kunna göra det på allmänna vatten, därför måste vi tydliggöra vem som har rådighet över allmänt vatten.

Lagändringen behövs dessutom för att Åland på riktigt ska kunna ta sig an EU:s målsättningar om s.k. blå tillväxt och maritim planering. Finns det då någon utmaning? Javisst. Igenom dessa områden går mycket fartygstrafik, som givetvis också måste planeras in.

En av nästa landskapsregerings uppgifter måste vara att ändra lagen om rätt till allmänt vattenområde inom landskapet Åland. Vi behöver skapa en rättslig grund för enskilda (privatpersoner / företag) att nyttja allmänt vattenområde för specifika ändamål, inklusive fast förankring av konstruktioner i vatten. Tillstånd bör beviljas av det nyinrättade fastighetsverket som redan idag svarar för 26% av landskapet Ålands totala vattenyta.

Åland kan och bör ta makten över sina allmänna vatten.