Talman,
Budgeten för år 2022 är en budget med moderat politik och
jag kommer att koncentrera detta anförande till den moderata politiken hos andra
ministrar än de moderata. Dvs. i detta anförande kommer inget om i sig
förtjänstfulla initiativ som GritLab, äldrepolitiskt program eller utökad
canscerscreening, det kommer i andra anföranden.
Det finns mycket gott i denna budget som förtjänar att lyftas fram, flera saker som vi moderater sökte mandat för i senaste val och som blir verklighet i denna budget. Det kommer dock inte bara lovord i detta anförande. Från vårt partis sida kommer också att framföras en del ”förbättringspotential” som färdkost till landskapsregeringens och utskottets fortsatta arbete.
Den stora bilden är hoppfull: Ett Åland på väg ut ur
pandemin, med framtidstro och stadigt sjunkande arbetslöshetssiffror mycket
tack vare en aktiv näringspolitik och synnerligen snabbfotad hälsovårdspolitik.
Inga dödsfall i corona, inga konkurser, stark återhämtning, högsta
vaccinationsgraden i landet och stark inflyttning.
Men vi har också ett offentligt Åland med betydande
ekonomiska utmaningar och sparbeting. ”beloppet av tidigare upptagna och nya
finansieringslån vid utgången av år 2022 högst uppgår till 20 miljoner euro.”
konstateras. Förvisso bättre med 20M för år 2022, till skillnad från 77M som
stod år 2021, visst har vi en väg att vandra till en ekonomi i balans. Jag
återkommer till detta tema.
Låt oss först zooma in lite på ansvarsområdena:
Vi börjar med minister Hambrudds ansvarsområden, utbildning
och kultur. En eloge till landskapsregeringen för att man så tydligt sätter ner
foten: inkomstgränsen för studiestödet tas bort under 2022. Sånt går att göra
med en borgerlig regering. En viktig fråga, som påverkar många ålänningars
vardag. Det ska löna sig att anstränga sig och det är fel använda resurser -
att tjänstemän på AMS måste nagelfara studerandes inkomstnivåer och ta
ställning till ev. återkrav. STOR tumme upp för detta.
Sen blir det några mindre ”tummar upp” under utbildning
& kultur:
- Klokt att vi gör en egen, åländsk analys kring avhopp och utanförskap istället för att kritiklöst kopiera förlängd läroplikt från fastlandet.
- BRA kulturpolitik är att formalisera arbetet med Ålands associerade medlemskap i UNESCO.
- En annan positiv målsättning är att kulturmiljön tas tillvara i samhällsutvecklingen och är en gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser. Och varför spelar detta nån roll? Jo, den som kommer till Åland efter coronan förväntar sig givetvis genuina, åländska upplevelser! De ska finnas där.
Låt oss gå till minister Röbloms ansvarsområden:
- Att
vi i budgeten 2022 ger fler möjlighet till marknadshyror på ett tidigare
helt reglerat område är positivt. De låntagare som lyft lån för byggande
av hyresbostäder ges nu möjlighet att betala tillbaka lånen i förtid och
befrias då också från restriktioner vad gäller uthyrning: Mera frihet,
mera pengar till landskapsregeringen och bankverksamheten flyttar dit den
hör hemma, till privat sektor. Bra och borgerlig politik.
- Bra
att reformambitionerna för Högskolan finns och är tydliga, särskilt den målsättning som
beskrivs på s. 77 är att ”ta ytterligare steg mot en bolagisering av
Högskolan på Åland”.
- MILJÖ, s. 11 : ” Samtidigt fortsätter arbetet med att skapa förutsättningar för etablering av storskalig havsbaserad vindkraft på åländska vatten.” BRA, men låt oss ha is i magen och inte överskatta eventuella vinster. Vi ska trots allt tävla med Baltikum om förmånliga arrendeavtal för vindkraftsparken.
Under minister Wikströms ansvarsområden finns mycket att
säga:
- Det mest positiva här är investeringsmedlen för gång- och cykelbana till Järsö och broutbytesprogrammet. En annan sak vi moderater gick till val på. Det är en klok satsning, med tanke på trafiksäkerhet, ett hållbarare samhälle och coronasäker turism. Det är dessutom en klockren stärkning av Ålands attraktionskraft. Fortsätt arbeta med oförminskad styrka med gc-väg till Järsö, vi kommer inte att ångra det.
- En positiv överraskning på infrastruktursidan är den starka medvetenheten om verksamhetens klimatavtryck som finns på flera sidor i budgeten. Det är tydligt att denna utmaning tas på allvar och att flera pannor suttit i djupa veck. Se t.ex. s. 116: (” Arbetet med att minska Ålands klimatavtryck intensifieras. Åtgärder behöver vidtas inom alla samhällets sektorer. Uppvärmning av byggnader, trafik och energiproduktion står för en betydande del av de fossila utsläppen. Arbetet med att öka andelen förnyelsebar energi och gynna energieffektiveringsåtgärder inom olika sektorer fortsätter därför med riktade insatser”)
- Nu kommer vi till en tuff bit, nämligen omställningsmeddelandet om skärgårdstrafiken, det meddelande som landskapsregeringen ska återkomma till lagtinget med. Jag lyfter på hatten för denna ambition i sig själv, den är viktig för Åland – hur kan vi skapa kortare rutter, kanske bygga bort någon rutt, elektrifiera och ställa om. På den här punkten räcker det inte med att vi regeringspartier tar i hand. Vi behöver en långsiktig förankring i partierna och i vårt samhälle, i hur vi tar skärgårdstrafiken från Evald Häggbloms dagar in till framtiden. Jag vill höja ett varningens finger här: Om vi vill komma ens en liten bit framåt så ska vi INTE börja med att ”dra hemåt”, utan utgå från kalla fakta: Vad är helheten och var gör investeringarna mest nytta för helheten, ekonomiskt, miljömässigt och socialt? Förstå mig rätt: Jag förväntar mig nu ingen enighet från Finans- och näringsutskottet på denna punkt, men det är otroligt viktigt att ni – medlemmar i FNU – stöder principen om ett långsiktigt, brett förankrat arbete. Åland behöver det.
Vi går över till vicelantråd Harry Janssons ansvarsområden
:
- Inriktningen
på EU-arbetet är fortsättningsvis god – uppgraderingen till ministerråd
var lyckad och ambitionerna klara. Detta är bra, men kopplingen till
budget 2022 svag. Återkommer därför till detta i samband med
externpolitiska redogörelsen.
- Meningen om Ålandskontoret i Helsingfors stämmer till eftertanke, ”dvs. Ålandskontoret i Helsingfors namn till Ålands representation i Finland. Ett nytt uppdrag för verksamheten fastslås även till 1.1.2022 för att konkretisera detta.” Enligt mitt synsätt borde den person som tillvaratar våra intressen i Helsingfors ha ett starkt, permanent mandat, närmast en form av statssekreterare med tillträde till ministrarnas statssekreterare & specialmedarbetare. (Ta gärna lite lämplig inspiration av hur grönlänningarna arbetar gentemot Köpenhamn!)
- Sen får minister Harry Jansson en stor tumme upp för detta:
” DEMOKRATI, s. 37: ” Landskapsregeringen har inlett en dialog med utrikesministeriet i syfte att möjliggöra röstning på finska beskickningar och deras verksamhetsställen för ålänningar utomlands. Den övergripande målsättningen är att stärka demokratin genom ökat valdeltagande.” Detta är MYCKET BRA, tappa inte bort den dialogen, den har betydelse och kommer att förenkla många exilålänningarnas liv inför kommande val.
Låt oss zooma ut och ta några kommentarer till budgeten som
sådan:
Det är bra landskapsregeringen dämpar kostnadsutvecklingen
med sparbetinget, jag har svårt att tro att någon annan regering skulle ha klarat
av att genomföra detta sparbeting.
Det sparbeting som för ÅHS innebär 1 miljon euro under
2022. 2 miljoner euro under 2023 och 1 miljon under 2024. Om man skulle önska
något från finans- och näringsutskottets fortsatta behandling så är det att
stödja åtminstone detta sparbeting. I ÅHS-styrelsen är bägge större
oppositionspartier representerade, vi godkände nyligen sparbudgeten enhälligt (fotnot: ÅHS godkände alltså enhälligt det sparbeting som finns budgeten för år 2022).
Det bör inte vara raketvetenskap att nå enhällighet kring större, ett fåtal
strategiska frågor.
Nu några ord om ÅHS, där vi på budgetens sista sida kan
notera att antalet årsverken minskar från 2021 till 2022.
I den här budgeten har ÅHS uppfyllt det krav
landskapsregeringen lade om 1% inbesparing. ÅHS-delen av budgeten innehåller
både en kostnadssänkning med 1 miljon (det s.k. sparbetinget) och 0,7 miljoner
kostnadsökning som har hanterats inom ram, genom nerdragningar på annat håll i
organisationen. Sedan finns också ökningar pga kollektivavtalsmässiga
löneökningar på 839.000 och indexjusterade avtal för 188.000 som ÅHS inte
bestämmer över.
Om man bara tittar snabbt i landskapsbudgeten blir bilden
missvisande det ser ut som att ÅHS-kostnaderna ökar med 1,3 miljoner från
budget 2021 till budget 2022. Då gäller det att minnas en stor sak:
coronahanteringens andel av ÅHS-budget. Coronans andel är 1,6 miljoner.
Coronahanteringen måste hållas skild från ordinarie ÅHS-budget för att sedan
kunna ersättas av statliga medel. Den särskiljs dock inte i landskapsbudgeten.
Om vi skulle plocka ut coronahanteringen ur budgeten (vilket
jag politiskt inte rekommenderar riktigt ännu :) ), så är nettoförändringen mellan
budget 2021 och 2022 en minskning av verksamhetskostnaderna på 360.000. Denna
minskning är resultatet av ett stenhårt arbete. I enlighet med instruktionerna
från finans har engångskostnader från budget 2021 eliminerats,
intäktsförändringar får inte beaktas.
Som jag nämnde finns det kostnadsökningar på ungefär
700.000 som de facto ÅHS rår över, som måste beaktas och som har
hanterat internt, genom nerdragningar på annat håll i organisationen. Det kan
finnas skäl för finans- och näringsutskottet att särskilt notera detta.
Det är vid hela Ålands offentliga ekonomi som detta
anförande avslutas: Vi går – tyvärr - miste om många möjligheter till
kostnadseffektivitet om vi fortsätter betrakta det offentliga Åland som
åtskilda stuprör. ”Vi måste bryta våra silotänk” som ledamoten Holmström
träffsäkert sa i sitt gruppordförande.
I verkligheten är det offentliga ett och samma: Landskapet,
kommunerna, myndigheterna. Att flytta tillnyktringen från polisen till ÅHS kan
ge en kostnad på 50.000, men en inbesparing på 150.000 på Polisen – en
nettoinbesparing på 100.000, för att ge ett banalt exempel.
Jag vill avsluta med att kasta in en brandfackla i
FNU-rummet: Fundera gärna på reformer som kan spara pengar. Gör det inte
krångligare än så. Fundera över reformer som kan ger en nettoinbesparing för
hela Åland.
Det kan vara vad som helst: handla om effektivare styrning
av kommunförbund, överföring av verksamheter, sammanslagning av verksamheter.
Men: Använd denna gång den tid ni har i Finans- och näringsutskottet till att
fundera på det, för det är vad Åland behöver: Reformer som sparar pengar.
Tack för ordet.
