Talman, landskapsregeringen föreslår inför lagtinget att vi ska dra på oss ett underskott på totalt 70,7 miljoner under åren 2024-2027. Det är för mycket skattemedel. Vi önskar en mera återhållsam och genomarbetad ekonomisk politik än den landskapsregeringen lagt fram, ramarna måste sänkas. Om det i slutändan blir detta förslag som vi har att ta ställning till, så kommer vi att rösta emot rambudgeten, givet den information vi hittills fått om grunderna för budgeteringen. Vi lägger därför fram stramare kostnadstak och överskottsmål i våra budgetmotioner.
I torsdags landade ändringsbudgeten på våra bord som ökade
underskottet med ytterligare 3,3 miljoner – från 70,7 miljoner euro till
74 miljoner euro!
Ett underskott på 70,7 miljoner, vilket vi idag diskuterar
här, är inte acceptabelt. Kraftåtgärder behövs för att undvika att lånenotan
skickas till nästa generation ålänningar. Förslaget till rambudget saknar
tyvärr sådana, trovärdiga åtgärder och innehåller för mycket luft. Vi har
lämnat in 5 gemensamma budgetmotioner till rambudgeten som går ut på att göra
ramarna tydligare, pressa ut luften, pressa ner det samlade underskottet till
50 miljoner och spara på ett mera balanserat sätt än landskapsregeringen.
Utöver den budgeteringsmarginal på 7,5 + 7,5 +
11,2 = totalt 26,2 miljoner för ”oförutsedda utgifter” åren 2025-2027 föreslår
landskapsregeringen ett s.k. ”ofördelat utrymme” för nämnda år om 10,1 miljoner
(se s. 17). Vi anser att det ofördelade utrymmet om totalt 10,1
miljoner euro bör strykas, om regeringen i detta skede inte idag har någon klar
uppfattning – eller kommit överens - om vad dessa pengar ska användas till.
Fluffet i ramarna, de icke-förpliktande motiveringarna och de föreslagna möjliga åtgärderna gör att denna budget får en slagsida åt vänster. Budgeten innehåller en rad typiska vänsteråtgärder i spartider – skatten ska höjas genom att sjukkostnadsavdraget slopas, familjernas valfrihet ska minskas genom att hemvårdsstödet delvis skrotas. Sen ska dessutom avgifterna i skärgårdstrafiken höjas och bönderna ska få mindre pengar. Det är svårt att tolka meningen ”översyn av stödmodeller och stödnivåer” på ett annat sätt. Såsom brukligt i vänsterbudgetar står inget om långsiktigt behov av avbyråkratisering, enklare regler. Det borde för övrigt styra den översyn av ÅMHM-lagstiftningen som aviseras.
Ordet ”företag” nämns inte ens! Från kapitel 4 och framåt i
budgeten, men nog som dekorationsord i konjunkturprognosen.... vilket nog är
frapperande.
Vi efterlyser en spegel till landskapsregeringen, om ni
politiskt - verkligen - menar allvar med att skicka notan vidare, så måste liggande förslag kompletteras så att
landskapsregeringen och också lagtinget själva effektiverar. Rambudgeten
innehåller också gott om ”fredade zoner”, kommunerna ska vi t.ex. inte spara en
cent på, de är politiska skyddsområden. Ett trovärdigt sparbeting förutsätter
dock också att kommunerna drar sitt lilla strå till stacken.
De sparåtgärder som hittills föreslagits går alltför mycket
ut på att det är någon annan som ska spara. De sparåtgärder som hittills
verkställts har dessutom en kraftig slagsida på att enbart spara på vård. Det finns
ingen realism i att spara mer på vården och därför föreslår vi inbesparingar på
annat än vården, dvs. regeringskansliet, näringsavdelningen och
infrastrukturavdelningen på sammanlagt 1,9 miljoner per år. Om vi vidtar dessa sparåtgärder och klämmer ur luften så når vi nollresultat redan 2028 och det
totala underskottet minskar till 50 miljoner. Betydligt bättre.
Vi föreslår alltså inbesparingar och verksamhetsförändringar om 100.000 på regeringskansliet, 200.000 på näringsavdelningen och 1,6 miljoner på infrastrukturavdelningen, under upphandling av sjötrafiken. Om läget är sämre än befarat så måste ramen återspegla det.
På näringsavdelningen är det särskilt viktigt att
upprätthålla principen om att det ska löna sig att arbeta, där finns också
möjlighet att justera arbetsmarknadsstöd i en riktning som sporrar till en
lägre arbetslöshet. Vi fördömer förslaget att spara på antal
undervisningsgrupper inom SFI. Varsågoda och spara på Medis om ni vill det, men att
ge nyålänningar grundläggande färdigheter i svenska språket för att komma in på arbetsmarknaden är ett kärnuppdrag! Det uppdraget är viktigare än att kultivera fritidsintressen
med skattemedel.
På infrastruktursidan föreslår vi en sänkning på 1,6
miljoner. För att ge en aning om vad vi menar så kan ni titta i budget 2013 där
kostnaderna för skärgårdstrafiken sänktes med ca 3 miljoner euro bl.a. genom en
minskning av antalet körtimmar med ca 2.200 jämfört med vad 2012 års turlista
hade medfört. Ni kan sen titta på vad det kostar att upprätthålla den lokala
färjtrafiken på Enklinge och Lappo och analysera hur dessa lokala system passar
ihop med det kommande, större tonnaget. Och inte minst: Vad betyder detta för
färjfästena, om båtarna blir färre men större?
Hela investeringssidan kvarstår som ett gigantiskt
frågetecken för de kommande 3 åren. Inga besked ges om nytt vattenreningsverk
för 50 M eller nytt sjukhus 200 M, begränsat med besked också om
nyinvesteringarna i skärgårdstrafiken. Jag säger ”begränsat” för baserat på
investeringstabellen verkar det om att de enda betydande investeringar vi ska
göra under mandatperioden är nya färjor, med de avskrivningar och
driftskostnader de tillför.
Jag ska till sist säga att vi är kritiska till detta ramverk
som redskap för de kommande tre åren. Rambudgeten är ett viktigt redskap för planeringen av Ålands ekonomi
2025-2027. Vikten understryks av att när nästa vårbudget behandlas (våren 2025)
så är ramarna fram till 2025-2027 redan fastställda, vi ska då enbart föra en
teoretisk diskussion om ramarna för 2028 vilket lär bli alla tiders
skuggboxning.
Jag vill
poängtera att själva demokratin undergrävs genom att lagtingsledamöter
inte förstår vad de fattar beslut om. Förankringen till verksamheterna, myndigheterna, rentav avdelningarna och
det egna regeringsunderlaget förefaller bristfällig. En alltför liten del av
det offentliga Åland förstår vad lagtinget nu står i beråd att fatta beslut om,
vilket gör att man måste ifrågasätta om vårbudgeten i denna form kvalificerar
som meningsfullt styrredskap för förvaltningen. För det är väl det vi vill?
Styra verksamheterna i riktning mot mer ekonomisk hållbarhet?
Att spara genom
”färre köpta utredningar” skorrar också lite falskt då 22 utredningar föreslås
bara i rambudgettexten.
Det är inte heller seriös budgetering att redan nu ”casha in” olika intäkter vars
förverkligande är osäkert, försiktighetsprincipen anbefalles.
Trovärdigheten
förstärks inte av att vissa förslag luftats enbart i media, t. ex.
100.000 euro för att bygga ut välfärden kring tandvården, utan att något spår
syns i rambudgeten. Ni får gärna svara på om tandvården ska utvidgas under åren
2025-2027 och om detta finns i ramarna för dessa år.
Som färdkost
inför utskottsbehandlingen, så vill vi uppmana utskottet att höra
finansdepartmentet eller Sveriges riksdag, för att lära oss lite mer de svenska
erfarenheterna före metoden avskaffades i Sverige.
Som färdkost till
regeringsblocket vill jag säga:
Det ni i första
hand borde göra är att ta tillbaka förslaget, återkomma med ett mera
genomarbetat och förankrat förslag i samband med höstbudgeten. Då kan detta bli
något bra för Åland.
Det ni andra hand
borde göra är att balansera sparbetinget med fler åtgärder, så att det inte
bara är Ålands folk som ska spara. Och om det är som en tidigare talare
sa – att vi sitter ju alla i samma båt, då ska vi väl ro tillsammans?
Tack för ordet.
