Talman,
Idag är en viktig debatt och framför oss har vi ett flertal
viktiga omröstningar, där vi ska ta ställning till landskapets budgetpolitiska
ambitioner för hela tre år, åren 2025-2027. Landskapsregeringen föreslår att vi
ska acceptera ett underskott på 74 miljoner euro under åren 2024-2027, vi accepterar
inte landskapsregeringens förslag utan lägger ett motförslag som innebär ett
mera hanterbart underskott på 53 miljoner euro. Utöver landskapsregeringens
sparförslag vill vi spara ytterligare. Vårt förslag understöds av ungefär
1/3 av lagtingets folkvalda.
Vi, alltså moderater och obundna har tagit i hand - med
landskapsregeringen på att vi ska hålla oss till sak, dvs. kostnadstaken och
överskottsmålet. Som ett resultat av detta har vi återtagit alla våra ”detaljmotioner”
och vi kommer också att rösta nej till allas detaljmotioner, oberoende av hur
behjärtansvärt innehållet är. Vi återkommer till våra enskilda, politiska
hjärtefrågor i höstbudgeten.
Inför dagens omröstning har vi också ett annat samförstånd
med landskapsregeringen, ledamoten Holmström kvittas mot ledamoten Jansson i
regeringsblocket för att tillsammans möjliggöra bästa möjliga värdskap för våra
färiska gäster.
Landskapsregeringen föreslår att ett nollresultat nås senast
år 2030. Den planen håller inte, kan man lugnt konstatera vid en läsning av utskottets
enhälligt omfattade betänkande. Beaktat de avskrivningskostnader som uppstår
som följd av regeringsprogrammets 5 laddhybrider, 8 linfärjor, sjukhusrenovering
för att nämna några få saker. Vi föreslår i stället att regeringen höjer ambitionen
så att nollresultat kan nås redan 2028. Om vi har 2028 som mål så finns det en viss
realism i att vi kan nå 2030.
För oss reservanter är regeringsprogrammet viktigt, alldeles
särskilt målet ”undvika eller minimera skuldsättning”. Vi ska lämna så lite lån
som möjligt – helst inga alls – till våra barn och barnbarn. Det är en dålig
idé att acceptera lån för att hantera underskottet, vi bör undvika det.
Och jag vill påminna om likviditetsanalysen på sida 34, landskapsregeringen
föreslår negativ likviditet för 2025. Vi behöver inte välja det! Vi kan
välja högre ambitioner.
Arbetet i finans- och näringsutskottet har generellt bekräftat
bilden av att det går att göra mer än vad regeringen avser göra, bl.a. har bilden
att det är flera som ”gör samma sak” i olika ”stuprör”. Arbetet i finans- och
näringsutskottet har också bekräftat att rambudgeten behöver få en ny utformning
för att utgöra ett användbart redskap för avdelningarna.
Den som har läst finans- och näringsutskottets betänkande
kan notera att betänkandet rent faktiskt ger stöd för våra
ändringsförslag, dvs. sänkta kostnadstak och högre ambitioner. Ett enhälligt
utskott noterar bl.a. att det ”råder en relativt stor osäkerhet kring
intäktssidan i landskapsekonomin” (vilket utskottsordförande Holmberg kallade ”darr
på ribban”) Utskottet uppmanar landskapsregeringens verksamhetsenheter att ”öka
ansträngningarna med att söka extern finansiering för specifika projekt”. Utskottet
är av den uppfattningen att ”kostnadsbelastningen från avskrivningarna på sikt
kommer att öka även om detta inte framgår av landskapsregeringen
investeringsprogram som presenteras i förslaget” (till budgetplan för åren
2025-2027). Utskottet nämner också de avskrivningskostnader som kan uppstå
som en följd av färjor och linfärjor överstigande 100 miljoner och centralsjukhusets
byggnadsbestånd. Sen gör utskottet också denna relevanta iakttagelse: ”De långa
avskrivningstiderna kan innebära att de verkliga kostnaderna är
underdimensionerade i planen. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att se
över avskrivningsprinciperna.”
Så, vad göra? Landskapsregeringens förslagslista förslår
inte långt, de behöver kompletteras med flera åtgärder. I remissdebatten
berättade jag om var den politiska tyngdpunkten bör ligga för detta åtgärder.
När landskapet skaffar nytt tonnage behöver hela trafiksystemet ses om. Antalet
körtimmar måste minska, på ett liknande sätt så som i budget 2013. På
näringsavdelningen går det att spara mera än vad regeringen föreslår på justering
av arbetsmarknadsstöd, beaktat regeringen Orpos åtgärder. Och till sist så
sticker det i ögonen att just regeringskansliet inte förutsätts vidta några ”ytterligare
åtgärder”, utöver 1,1% sparbetinget.
Jag noterade att det började lukta lite bränt från
regeringsbänkarna när jag sade detta, men ni kan inte börja ett stort
sparbeting med att spara på ålänningarna, ni kan inte inleda diskussionen med
att säga att ni vill slopa sjukkostnadsvadraget (= höja skatten), skrota hemvårdsstödet
(minska valfriheten), indexfrysa studiestöden, minska stöd till jordbrukare,
höja avgifterna till skärgårdstrafiken – ni måste börja med er egen
verksamhet. SEN kan ni vända er till Ålands folk och säga att vi alla måste
dra sitt strå till stacken.
Det bådar inte heller gott inför den gemensamma spartalkan
att regeringen redan backat på några centrala punkter. Centern var kvickt ut på
sociala media med beskedet att resekostnadsavdraget absolut inte ska röras,
resten av regeringen fogade sig i det. Efter att det meddelats att
sjukkostnadsavdraget ska bort, så meddelades kontrabesked: en liten del av
sjukkostnadsavdraget kanske kvarstår i alla fall – kanske på 100.000 euro, på
politikområde 4 eller 8. Ytterligare ett tecken på att regeringen kompromissat bort
sig bortom allt sunt förnuft. Det torde kosta lika mycket att hantera ett
avdrag på 100.000 euro som ett på 5 miljoner euro.
Omröstningarna idag har stor betydelse för om vi Åland ska
ha en luftig plan med dålig träffsäkerhet, eller om vi ska höja ambitionerna,
medge att vi behöver göra fler verksamhetsförändringar för att undvika
skuldsättning av vårt Åland och göra verklighet av regeringsprogrammet. Vi vet
alla att omröstningarna som äger rum – exakt om ett år . kommer att ha mycket
mindre betydelse, då har vi ju redan fastställt planen för tre år och vi
debatterar enbart år 2028. Det är inte i den omröstningen som graden av Ålands
skuldsättning avgörs, det är idag.
Till slut några försoningens ord – allt detta är nytt och vi
skapar nu – tillsammans - gemensam praxis. Vi moderater och obundna har kommit
överens med landskapsregeringen om att fokusera på ramarna, kostnadstaket och
överskottmålet – inte på detaljerna. Den överenskommelsen avser vi hålla och
våra ändringsförslag återspeglar den överenskommelsen. Vi kommer att återkomma
med våra motioner och vår politik i höstbudgeten.
Tack för ordet.
