Fs i Helsingfors - trägen vinner...

Helsingforsbesöket innehöll flera överraskningar. Trots enträgen marknadsföring blev antalet intresserade på valtillfället i Helsingfors... NOLL! Jag väntade ett tag, packade ihop valmatarialet och begav mig sen av till följande möte - de nordiska UWC-kommittéernas årliga möte (United World Colleges). Mina nordiska kolleger var däremot överraskande intresserade av Fs' dryckesflaskor och därefter också om Fs som parti.

På flygplatsen tog jag igen på mig Fs-jackan och började dela ut Fs-öronproppar och valprogram åt Air Ålands resenärer - finns det något ställe där öronproppar är en hit, så är det före en flight. Det var mycket uppskattat - denna gång blev det inte så mycket prat om sakfrågor, men en hel del skojande om olika politiska syften som öronpropparna kunde användas för. Med på flyget fanns Elisabeth Nauclér som även hon fick öronproppar från Fs. Elisabeth undrade lite lurigt mot vem öronpropparna riktigt skulle skydda - politiska motståndare, kanske...?

P.S: Övernattningen i Helsingfors var en hälsosam påminnelse om hur det är att vara fattig studerande. Jag och norrmännen bodde på ett rätt så anspråkslöst studentboende. Vi sov i en sal med ett par fläckiga stolar och suspekta madrasser. Inga duschar fanns, så vi fick traska 500 meter igenom ett lerigt byggområde hem till mötesanordnaren för att duscha. Exotiskt och gratis! ;)


Här sitter vi och diskuterar Ålands deltagande i UWC (United World Colleges)

Fs goes Helsingfors!

På fredag kommer Åländsk politik till Helsingfors - om än i liten skala. Den 28.9 klockan 19:00 anordnas ett valtillfälle på Iguana, Kalevagatan 23 för alla intresserade. Jag vill erbjuda alla ålänningar i Helsingfors - studeranden, konstnärer, politiker - chansen att ta pulsen på en åländsk lagtings- och kommunalvalskandidat, ställa frågor om Frisinnad Samverkan och framföra synpunkter.

Jag kommer också att ta med mig en hel del intressant valmaterial och prylar i största allmänhet. Välkomna att diskutera Ålands framtidsfrågor!

Med vänlig hälsning,

Wille Valve (Fs)

Nummer 22 i lagtingsvalet
Nummer 546 i Jomala kommunalval

Fs went Åbo

I förrgår kom jag hem från Åboresan - en mycket produktiv resa, eftersom jag fick diskutera politik med väljare under hela resan. Redan vid avfärd från Mariehamn träffade jag ett gäng studiekompisar och på 5 1/2 timme hinner man förstås diskutera en del. Till det första valtillfället i lördags kom två Åboålänningar. Vi diskuterade Ålands relation med Finland, studiestödsfrågan och studier på svenska i Åbo. Intressant nog, gled samtalsämnet mer och mer över till forskning ju senare kvällen blev. Tack ska ni ha Anton och Caroline för ytterst givande diskussioner!


Till söndagens valtillfälle kom fyra Åboålänningar. Då pratade vi uppluckring av näringsrätt, energifrågor, återigen studiefrågor och självstyrelsens utveckling. Efter detta tillfälle konstaterade jag för mig själv att man inte ska underskatta studiepenningens betydelse för högskolestuderande - den är idag otroligt liten, jämfört med flera andra samhällsförmåner. Tack Elin, Kristian, Anton och Caroline!

Som lök på laxen blev det ÄNNU ett valtillfälle var jag minst väntade det - i m/s Isabellas café. Här pratade vi mycket Ålands framtidsfrågor och i synnerhet det här med självstyrelse eller självständighet för Åland. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att Fs-öronpropparna är grymt populära, liksom även
våra blåa t-skjortor!

Långsiktig kommunalpolitik

"Varför pratar alla bara om lagtingsvalet, när det samtidigt också är kommunalval", undrade en messare i Nyan.
Det är en helt berättigad fråga och det finns flera orsaker till varför det är så.

En orsak är att det på landskapsnivå går ekonomiskt bra för Åland just nu - vi har en stor flitpeng på kommande, nästan alla partier har en vision om hur den kunde användas och Åland växer så det knakar. I kommunerna är det ekonomiska svängrummet betydligt mindre - en kommun som Jomala, med ekonomin i relativt bra skick, kommer under nästa år att få större landskapsandelar för drift av kommunens verksamhet. Fs i Jomala anser att en del av dessa medel borde fonderas, så att vi klarar av att ta hand om vård och omsorg också i framtiden. Med dagens befolkningsutveckling kommer vi snart att stå inför rätt så stora utmaningar - inte minst inom äldreomsorgen, där vår huvuduppgift är att ge våra nära och kära en värdig tillvaro på ålderns höst.

Sparande och gnetande är inte särskilt lockande valbudskap när vi går mot slutet av en högkonjunktur - men det är vad vi måste försöka göra på kommunal nivå för att mer långsiktigt kunna trygga en värdig tillvaro åt våra äldre.

Stabil energi

Ett besök på Kraftnät Åland AB:s joursida ger en tankeställare om hur sårbara vi energimässigt är på Åland idag. Ett exempel:

2004.04.07
Hela Åland utom östra skärgården blev idag onsdagen den 7 april kl.13:49 utan ström efter att dom automatiska skyddena på Sverigekabeln löst ut. Kl. 14:09 kunde vi återigen koppla tillbaka allt i normalläge så att alla fick strömmen tillbaka.

Fasta Åland får idag ström från en kabel ifrån Sverige, med undantag från östra skärgården. Således är vi på fasta Åland rätt så beroende av en enda kabel. Tänk om vi istället hade två kablar – en från väst och en från öst? Det skulle minska vår sårbarhet, bredda våra valmöjligheter och troligen också löna sig. I Finland byggs det idag kraftverk som aldrig förr, vilket på lång sikt lär pressa ner elpriserna i förhållande till Sverige.

Intressant nog kan man läsa i dagens Hufvudstadsbladet (21/9) att de nordiska energiministrarna planerar att dra en ny kabel norr om Åland - förbi Åland, från Raumo till Finnböle i Sverige. Har också förhandlingarna gått Åland förbi?

Fs arbetar också för att bygga ut förnyelsebara energiformer – vindkraft, solkraft och vågkraft. Dessa är mycket goda komplement – men man kan idag inte lita 100% på någon av dem – om vi t.ex. satsar bara på vindkraft och plötsligt har vindstilla har vi problem. I dagsläget borde vi därför satsa på ett brett utbud av energialternativ för att få – stabil energi.

Frihet och ansvar

Individens valfrihet och valmöjligheter är någonting som ligger nära Fs:ares hjärtan. Men det finns också en baksida av medaljen - en persons frihet innebär nästan alltid ansvar för en annan part – staten, en annan individ eller näringslivet.

När det gäller hundägare på den åländska landsbygden har de, enligt gällande lagstiftning, friheten att låta sina hundar vara okopplade (det finns inget direkt förbud). Det här inkräktar i sin tur på andra människors frihet – barn och äldre som inte vågar gå hem eller till skolan för att en okopplad hund springer runt på vägen. Jag har sett gråtande barn som inte vågar gå till skolan p.g.a. att en hundägare inte orkat dressera sin hund. Jag känner äldre människor som inte vågar gå på motionsspåret, eftersom det flera gånger har kommit stora, odresserade hundar springande emot. Jag har sett en väldresserad och snäll hund som plötsligt fick hjärnsläpp och bet en människa – ursprungsinstinkterna tog över för en kort stund.

Hundägare har ett stort ansvar - ju större hund, desto större är ansvaret. De flesta hundägare jag känner är också ansvarsfulla människor, men det finns undantag.

Jag tycker att vi kunde jobba för en ordningslag med en bestämmelse om att hunden ska hållas bunden på den åländska landsbygden, åtminstone under sommarhalvåret. Undantag kan göras för hundar som deltar i jakt, tullverksamhet och liknande.
Vad tycker ni?

Fs goes Åbo!

Lördag den 22 september kommer Fs till Åbo. Klockan 21:00 blir det ett valtillfälle på Blanko - om tidpunkten känns opassande, så ordnas ett till valtillfälle på söndag den 23 september 14:00 på Fontana. Alla Åboålänningar är hjärtligt välkomna - också andra än studerande.

Jag har tagit med mig en stooor kartong fylld med valfläsk att bjuda på.

Välkomna ska ni vara!

Medis till landskapets regi

I en kort insändare i dagens Nyan föreslår Gard Larpes (lib) att Medis kunde flyttas över till landskapets regi. Jag håller 100% med honom. Dagens system är inte öppet för alla ålänningar som vill stilla sin bildningshunger - instrumentspelande barn stängs ute från sina träningar, en Sundsbo kan få ett nekande besked bara för att han/hon är från Sund och Sundskvoten är "fylld". I praktiken har dock en slags gråzon uppstått - kursdragare rapporterar inte alltid alla deltagare till Medis, vilket leder till att Medis just nu inte heller har full koll på vem som deltar i mediskurser just nu.

Jag har en vision om ett Medis i landskapets regi, som är öppet för ALLA ålänningar -mariehamnare, getabor och kökarbor. Ett mobilt medis som också ska ordna kurser i skärgården och på landsbygden - för alla ålänningar. Jag är beredd att samarbeta med alla krafter i lagtinget som delar denna vision med mig.

Jag jobbar för...

En studiekompis skickade ett mejl och undrade vilka frågor jag vill driva i lagtinget.

Jag vill jobba FÖR:

...rättvisa villkor för alla studerande: gymnasie-, högskole- och vuxenstuderande.
...ett Åland var alla har möjlighet att förverkliga sig själva och vidareutbilda sig.
...samarbete mellan alla åländska partier, särskilt i miljö- och självstyrelsefrågor.
...en långsiktigt hållbar äldreomsorg på Åland.

Kort insändare

Både Ålandstidningens Niklas Lampi och Nyans Nina Fellman anser i dagens tidningar att politiker ska uttrycka sig kort i debatten.

Here we go:

Frihet och ansvar.

Struktur 07

Jag måste medge det, jag har alltid varit lite skeptisk mot Struktur 07.

Jag satt för några veckor sedan och diskuterade Struktur 07 med min bror och fick plötsligt en aha-upplevelse.

Tänk er en kille som står vid svarven på yrkkesskolan. Han skulle gärna läsa lite mer ekonomi för att bredda sin kompetens, kanske för att starta eget. Han skulle gärna läsa fördjupad matematik, för han är bra på det - och i hans bransch behövs kunskaper i tyska. Han har behov, intresse och förutsättningar för att göra det, men han FÅR INTE ta kurser på någon annan gymnasieskola och han FÅR INTE ta en mini-examen i t.ex. ekonomi som skulle komplettera hans yrkesexamen.

Det är för jäkligt, rent ut sagt.

Det är den här killen jag tänker på, när jag tänker Struktur 07. Det finns en otrolig begåvningsreserv i våra åländska gymnasieskolor, som kunde utnyttjas bättre.

Jag ringde upp min partibroder Sture Skogberg och pratade om lagförslaget som hamnade i papperskorgen. Det verkar finnas minst två vanföreställningar om Struktur 07 - en är att det skulle vara ett "sosseprojekt" - samtliga åländska partier var ursprungligen med på noterna med ett gymnasium, men för många verkar det vara just sossarnas prat om att utjämna klasskillnader som fastnat. En annan är att det skulle vara ett Sverige-inspirerat projekt. Faktum är att man noga följt utvecklingen i både väst och öst - och kanske särskilt i öst i och med de senaste gymnasiesammanslagningarna i Åboland.

Min gissning är att de åländska yrkesskolorna, i och med Reform 08, kommer att gå samman till ett gymnasium, medan lycéet blir utanför eller mer fristående. Min gissning är också att det kommer att ske relativt odramatiskt och smärtfritt.
Min förhoppning är ändå att Ålands lycéum är intresserat av att samarbeta och, genom schemaläggning, göra det så lätt och smidigt som möjligt för de som vill och har förutsättningar att förverkliga sig själva.

Om hemspråksundervisning på Åland

Insändare skickad till Tidningen Åland och Nya Åland den 14/9/2007

Hellre individuella lösningar än hemspråksundervisning.

Ålands socialdemokrater vill införa hemspråksundervisning i den åländska grundskolan. Allmän hemspråksundervisning infördes i Sverige 1977 och har därefter varit långt ifrån okontroversiellt. Till kritikerna hör bland andra Lärarnas riksförbund, som sagt att det inte är övertygat om att påståendet att "goda språkkunskaper på sitt hemspråk främjar skolframgång" alltid gäller och definitivt inte om det sker på bekostnad av undervisningen i svenska (Svd 15/4 2004). På senare tid har hemspråksundervisningen i Sverige också kritiserats för att den är en dyr, samhällsfinansierad apparat som i praktiken inte klarat av att förse alla därtill berättigade elever med hemspråksundervisning. Till exempel har skolverket reagerat mot det växande antalet kommuner som inte klarar av att erbjuda sina elever modersmålsundervisning (ledare i Expressen 12/9/2007). Idén om att alla med ett annat språk än svenska som modersmål automatiskt ska ha rätt till skattefinansierad hemspråkundervisning är märklig, och ännu märkligare blir den i åländska förhållanden – 27000 invånare, 63 nationaliteter och 49 språk. Att föra vidare hemspråket är i första hand föräldrarnas uppgift, i andra hand samhällets.

Vi inom Fs har klart och konsekvent uttalat att vi inte är intresserade av att införa den rikssvenska hemspråksmodellen. Vi arbetar för ett flexibelt utbildningssystem som respekterar elevernas olika önskemål, förmåga och ambition. Vi anser att man i stället, inom ramen för det befintliga grundskolesystemet borde försöka hitta individuella lösningar som säkerställer att man har möjligheten att utveckla sitt modersmål under skoltid, vare sig det är finska, engelska, ryska eller någonting annat. Ytterligare en möjlighet är att frivilligorganisationer och kulturföreningar, understödda av landskapet, kan bidra till modersmålets utveckling.

Med ryska som talat hemspråk behöver man inte en avancerad kurs i ryska, utan kanske uppmuntran och handledning för att använda kyrilliska bokstäver, läsa rysk litteratur och lära sig rysk grammatik. Klart är också, att en gräns måste dras någonstans – finska, engelska, estniska, ryska och spanska? Eller thailändska, arabiska, farsi och franska?

Språk är inte tungt att bära och hela Åland vinner på att vi har språkkunniga medborgare, men hemspråksundervisning enligt rikssvensk modell är knappast den mest ansvarsfulla vägen framåt.

Med vänlig hälsning,

Wille Valve (Fs)

Mera om ämnet:
Ledare i Expressen 12 september 2007 Hellre svenska än hemspråk.

Artikel i Svenska Dagbladet 15 april 2004 50 miljoner till ny satsning på hemspråk

Angående forskning kring hemspråksundervisning, se artikeln
Lars Åberg om arabiska förskolor i Sydsvenskan 19 mars 2005.

Examensarbete från Malmö Högskola, Robert Calmstedt och
Ulrika Hugoson. Hur modersmålslärare arbetar för att stärka elevers
identitet och historiemedvetande (Höstterminen 2006)

"Stoppa Ålands framtids framfart!", sade han...

Som kandidat till lagtingsvalet är man naturligtvis intresserad av vad väljarna tänker - vad som bekymrar, inspirerar och irriterar. För att få reda på detta ägnar många kandidater stor uppmärksamhet åt dagstidningarna, andra lyssnar hängivet på landskapsradion. Men det bästa sättet är nog det gamla, beprövade: gå ut och diskutera med väljarna ansikte mot ansikte.

I förrgår åkte jag runt i min hemkommun Jomala för att samla in namn till Fs' valmansförening. Jag passade på att ta upp olika frågor inom kommunal- och landskapspolitken. Särskilt iögonenfallande var att Ålands framtid fortsättningsvis väcker rätt så kraftiga känslor.

"Det gäller att stoppa Ålands framtids framfart", insisterade en väljare. Han undrade också om Fs är för självständighet. På detta svarade jag att vi inom Fs inte delar Ålands framtids vision om ett självständigt Åland. Fs är berett att gå i spetsen för självstyrelseutvecklingen: i vårt valprogram
förespråkar vi ett övertagande av beskattningen i två steg, en självstyrelseramlag som gör det enklare att överta lagstiftningsbehörighet från riket och en egen, parallell sjöfartspolitik. För att driva dessa frågor är vi beredda att samarbeta med alla partier, naturligtvis också med Åf. Vår målsättning är att utveckla självstyrelsen så långt det är möjligt utan att bli en egen stat.

Vad kan man göra som väljare, om Ålands framtid får en att se rött? Rösta. Rösta på vilket som helst annat parti, men gärna på Fs. Vi har ett gediget och genomtänkt valprogram- vi vill skapa ett ett ännu sundare och mer välmående åländskt samhälle att leva i.

Fs: Höj studiestödet till riksnivå

Frisinnad samverkans studiestödspolitik kan sammanfattas med ett ord: höj!

1) Höj inkomsttaket i studiestödet
2) Höj studiepenningen
3) Höj kraven på studieprestationerna.


Höj inkomsttaket i studiestödet!

Om du heltidsstuderar (44 sp/år) har du rätt till studiestöd om den skattepliktiga inkomsten är högst 760 euro per stödmånad = 6840 € per år. Om du tjänar över detta tak kan två saker hända: antingen blir du deltidsstuderande, varvid gränsen höjs till 1100 € och halva studiestödet försvinner ELLER så blir du återbetalningsskyldig. Detta är någonting som vi inom Fs upplever som orättvist. Jämför detta med finska fastlandet, där det finns ett s.k. fribelopp på totalt 9090 € för 9 månader. Det är fel att straffa driftiga studerande som dessutom orkar jobba vid sidan av sina studier. En del studerande som jag har diskuterat med har till och med konstaterat att dagens låga gräns uppmuntrar till att jobba svart - det sänder med andra ord ut helt fel signaler. En radikal höjning av inkomsttaket (50% eller mer) vore därför önskvard. Detta är också någonting som den åländske fastlandspolitikern Mats Löfström har påtalat i sin blogg:

http://lofstrom.blogspot.com/2006/08/20-hgre-inkomsttak-r-bra-men-50-skulle.html


Höj studiepenningen!

Finlands blågröna regering har länge aviserat att man kommer att höja studiepenningen med 15 % för alla kategorier studerande - sannolikt vid årsskiftet:

http://www.minedu.fi/OPM/Koulutus/opintotuki/?lang=sv

Idag har en åländsk högskolestuderande 266 € i studiepenning, medan en finländsk dito har 259 €. Efter årsskiftet kommer den finske högskolestuderanden troligen att ha 297,85 € i studiepenning, vilket är nästan 40 € mer i månaden än den åländske högskolestuderanden har. Åland har traditionellt haft lite mer i studiepenning än på fastlandet - detta brukar motiveras med Ålands geografiska läge och resekostnader. Det är därför rimligt att den åländska studiepenningen också i framtiden beaktar dessa faktorer. Frisinnad samverkans linje är att studiepenningen ska vara minst samma som på riksnivå och därför höjas med 15 % när studiepenningen höjs i riket.

Höj kraven på studieprestationer!

Inom Frisinnad samverkan, och även bland studerande råder en uppfattning om att kraven på studieprestationer kunde höjas något. Med detta avser jag främst åländska gymnasier och Högskolor. Det är viktigt att våra läroinrättningar håller en internationellt jämförbar standard - särskilt inom våra kärnområden, såsom sjöfarten. Att ställa krav är att bry sig - både om studerandena och skolorna. Det ska kännas meningsfullt att studera på Åland. Den nuvarande undervisningen bör därför ses över.

En annan sak är att det för heltidsstudier på Åland idag fordras 44 studiepoäng per år, medan motsvarande siffra i riket är 45. Dessa siffror är fullständigt jämförbara och jag ser personligen inget akut behov av att ändra på detta. Om man går in för att höja dessa krav bör studiepoängen för heltidsstudier inte vara högre än i riket (45), eftersom det skulle försätta de åländska högskolestuderandena i en svårare sits än de fastländska.