Världens bästa integrationspolitik

Som en utgångspunkt är det alltid välkommet att medborgare engagerar sig för en gemensam sak genom att bilda en förening, såsom Ålandsvännerna. Vad som är mindre välkommet är halvsanningar, osanningar, grundlösa påståenden. U.b.v. föreningen Ålandsvännerna r.f. påstår att det år 1921 konventionsgrundade skyddet för svenskspråkigheten nu är hotat eftersom lagtinget ”söker och stöder” invandring som ett ”alternativ” till att ”bevara Ålands svenska språk och kultur”. Att se invandring som en motsats till bevarandet av svenska språket på Åland är en märklig tanke, inte minst med tanke på att antalet svenskspråkiga på Åland ökar enligt ÅSUB.

Föreningen påstår vidare att invandring försätter ”ursprungsbefolkningen i en ogynnsam ekonomisk situation”. Med tanke på att vi länge levt med arbetskraftsbrist på Åland och inte skulle ha lyckats hålla ekonomin i rullning utan inflyttade är påståendet, minst sagt, märkligt. U.b.v. föreningen efterlyser konsekvensutredningar. Det har gjorts rikligt med konsekvensutredningar om vad som händer med vårt samhälle om vi inte har någon inflyttning alls, med tanke på hur "ålderspyramiden" ser ut idag. Vi kommer inte att klara av att ta hand om våra äldre utan inflyttning till Åland. Som tur är, är det just den arbetande befolkningen i åldrarna 25-39 år som fått mest ”förstärkning” utifrån enligt ÅSUB:s statistik om Befolkningen språk, födelseort och medborgarskap 31.12.2011.

ÖPPET SVAR PÅ FRÅGORNA SOM STÄLLTS TILL LAGTINGSLEDAMÖTERNA

a) Konsekvensutredningar om invandringens psykosociala effekter har gjorts på annat håll i Norden och det finns inget som talar för att det skulle fungera annorlunda på Åland. I svenska fackorganisationen LO:s riktlinjer för arbetet med psykosociala förhållanden konstateras t.ex. att bristande jämställdhet och integration av funktionshindrade eller invandrare kan bidra till ett dåligt psykosocialt klimat för alla på arbetsplatsen. Det är alltså dålig integration som kan leda till ett dåligt psykosocialt klimat – och det är ett starkt argument för att Åland bör ha ambitionen att ha världens bästa integrationspolitik.

b) Det finns ingen "lag om invandringen". I fall föreningen avser integrationslagen så är formatet klart olämpligt för en folkomröstning. Ordnar man en folkomröstning så bör det vara två tydliga alternativ eller ett "ja" / "nej". Det finns inga fakta som talar för att en invasion av analfabeter skulle vara nära förestående. 

c) Det stämmer, Ålands enda undervisningsspråk är svenska och åtminstone jag är skeptisk till hemspråksundervisning enligt den kostnadsineffektiva modell som prövats i Sverige.

d) Varifrån har föreningen fått siffran att 3000-5000 inflyttare är på väg till Åland? Finns den att tillgå i någon utredning eller skjuter Ålandsvännerna ”från höften” i vanlig ordning? I vilket fall som helst, så ska alla vara lika inför lagen. Någon radikal förändring av hur jordförvärvslagen ska tillämpas har inte aviserats från regeringshåll.

Dataskydd och biodlingar

Idag debatterade lagtinget Europarådets konvention om skydd för personuppgifter vid databehandling och växtskyddsmedel. Tilläggsprotokollet handlar om tillnärmning mellan EU-rätt och Europarådskonventioner. Dataskyddsprotokollet kom till efter att Europarådet noterat att det råder skillnader i skyddnsivå mellan medlemsstater. Dvs. olika medlemsländer har olika skydd för privatlivet och behandling av personuppgifter. Den här skillnaden kan utgöra ett hinder för "en rad konomiska aktiviteter på gemenskapsnivå" och snedvrida konkurrensen. Vi moderater stöder denna nya, europeiska miniminivå för den enskildes integritet. Mitt anförande finns nedan.

I debatten om växtskyddsmedel lyfte jag fram att lagen är ett positivt steg för vår unika biodling som är mycket mån om att hålla sig varroafritt. Artikel 13 ger möjlighet för landskapsregeringen att utfärda närmare bestämmelser om tidpunkten för besprutning, så att det kan anpassas t.ex till binas flygtider. I lagen om växtskyddsmedel finns också en artikel om att de växtskyddsmedel som testats i ett annat EU-land (t.ex. Sverige) och uppfyller kraven för lagen också ska godkännas i Finland. Det gör det lättare att använda bi-vänliga växtskyddsmedel inom t.ex. äppelodlingen.


"Fru talman, Då Europaparlamentet diskuterade ett avtal om överförande av kreditkortsuppgifter mellan USA och EU redogjorde föredragande för förhandlingarna och konstaterade att det uppstått ett dödläge – USA ville ha personuppgifter från EU utan att EU skulle få personuppgifter från USA. Resultatet blev en invecklad kompromiss där en EU-tjänsteman skickades över till Washington för att på heltid gå igenom de kreditkordsuppgifter som skickades från EU till USA. ”Thereby, we have indeed created the most boring job in the world”, avslutade föredragande.

Fru talman, var går gränsen för hur mycket staten ska få veta om en medborgare? I LL (2007:88) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen finns i 7 § ett förbud mot att behandla uppgifter som berör etnisk tillhörighet, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse. Detta är den gräns som skiljer Åland från Östtyskland. Staten ska inte veta allt. Kanske detta till och med är ännu angelägnare i små samhällen där alla per definition vet allt om alla.

Fru talman, lagtinget kommer att ta ställning till om vi ska ge vårt bifall till ”Tilläggsprotokollet om tillsynsmyndigheter och gränsöverskridande flöden av personuppgifter till konventionen om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter”. Vi moderater värnar den enskildes integritet och den registrerades privatliv, samt grundläggande fri- och rättigheter. Det är därför lätt för oss som grupp att stödja de principer som kommer till uttryck i tilläggsprotokollet – att det ska finnas tillsynsmyndigheter och att gränsöverskridande flöden av personuppgifter endast får ske om det finns en tillräcklig grad av skydd för den avsedda uppgiftsöverföringen.

Frågan som utskottet i princip har att behandla är om dagens nivå av integritetsskydd är tillräckligt. Jag vill inte föregripa den föregående utskottsbehandlingen, men kan konstatera att Åland förefaller stå hyfsat väl rustat, med tanke på vår Datainspektion som inrättades 2009 (2007:89) samt landskapslagarna om behandling av personuppgifter (2007:8).

Ärendet föreslås remitteras till LKU. Detta understödes. Tack för ordet."

Ett lagarbete

Ett halvår av lagtingsarbete, utskottshörningar och plenidebatter går förvånansvärt snabbt. Under detta halvår har det varit en fråga som återkommit gång på gång på gång i olika former - den om blankettlagar, fulltextlagar eller helt egna lagar. Frågan debatteras väldigt lite i medierna, men det går inte en dag i lagtinget utan att vi tar ställning till frågan.

Något karikerat kan vi framställa två extremer: En lagtingsledamot som anser att Finlands riksdag antar dom bästa lagarna, har den bästa kompetensen i sin förvaltning och att det bästa vi kan göra för medborgarna därför är att anta blankettlagar som snabbt fyller upp Ålands lagsamling. En annan lagtingsledamot anser att vi undergräver hela vår självstyrelse om vi ger ifrån oss vår behörighet såhär via blankettlagar och understryker att rikslagarna inte är anpassade för åländska förhållanden. Därför bär vi alltid och i alla sammanhang skriva egna, åländska lagar.

Då jag gjorde studiebesök på ÅHS vuxenpsykiatri träffade jag människor som vädjade om att Åland aldrig skulle anta egna lagar inom psykisk vård, eftersom de finska lagarna bygger på så mycket beprövad erfarenhet. Och OK, jag kan i princip hålla med det i fallet psykisk vård - men detta är beslut som inte ska göras okritiskt eller lätsinnigt.

Det som allt kokar ner till är att vi lagtingsledamöter som måste bedöma detta från dag till dag, från lag till lag. Som jag ser det, finns det ett kraftigt argument för egen behörighet: Om nu riksdagens lagar verkligen är så oöverträffade, varför ändras då dessa lagar då så vildsint och med så kort varsel? Ta rikets integrationslag som trädde i kraft den 30.12.2010 och ändrades igen den 9.12.2011. Och igen den 16.12.2011. Och med budgetlagar går det ännu snabbare. Den andra invändningen är att lagarna är till för våra, åländska förhållanden och då finns det många lägen där det inte är smart att kopiera en rikslag. Åland är annorlunda. Inte bara har vi autonomi och bor på en ö, vi har ett väldigt speciellt näringsliv och är nu enda platsen i riket med en länsstyrelse (istället för NTM-central).

Den nya polislagen ser ut att bli en fulltextlag. Det är i princip bra. Polisbehörigheten är någonting vi marknadsför internationellt, som ett tecken på vår självstyrelses styrka. Detta måste dock nogsamt vägas mot att medborgarna inte får sämre rättsskydd. I ett större perspektiv är detta en konflikt som följer med självstyrelsen som den ser ut idag. Men det finns också fördelar med att den finns - den tvingar oss varje dag till att fundera och ta ställning till vad som är bäst för Åland.

Gruppanförande om integrationslagen den 2.4.2012

Fru talman,

Moderata lagtingsgruppen stöder de övergripande politiska principerna och målsättningarna för denna lag. Lagförslaget är väl underbyggt och har en hög nivå av konkreti. En av sakerna lagförslaget tar fasta på är att utomnordiska medborgare idag är överrepresenterade bland de personer som får annat än tillfälligt utkomststöd. (”Det är påkallat att främja dessa personers möjlighet att komma ifrån beroendet av utkomststöd” (sida 12 allmän motivering)). Det finns också ett bredare, gemensamt intresse för landskapet och kommunerna att effektivt förhindra allvarliga kulturella konflikter och främja en smidig integration i samhället av de nya etniska grupperna.

Jag vill kort ta upp några av lagförslagets förtjänster och utmaningar.

Fru talman, förslaget är ett paket med en fulltextlag och några lagändringar. Fulltextlagen är i praktiken en anpassad och ombearbetad version av den finländska integrationslagen. Formatet är vettigt och överskådligt. Lagberedarna har gjort ett gott arbete i att sålla bort de delar som i praktiken saknar relevans på Åland t.ex. projektet ”Delaktighet i Finland” – eftersom vi bara har ett enda AMS som bara kan tävla med sig själv.

Fru talman, verktyget för att integrera invandrade genom arbete är den invandrades integrationsplan i artikel 11 som görs upp av AMS eller hemkommunen. Förutom i de fall där det är ”uppenbart onödigt” (Art. 10). Denna integrationsplan är det centrala instrumentet för att förverkliga hela integrationspolitiken. I en integrationsplan får ingen ändring sökas genom besvär (Art. 32). Med tanke på att en integrationsplan kan innehålla synnerligen känsliga, personliga uppgifter, är det av stor vikt att alla vet vad som gäller – att det finns tydliga sekretessbesätmmelser, tystnadspliktsbestämmelser eller en tydlig källhänvisning till vilken sekretess eller tystnadsplikt det är som gäller. I artikel 33 nämns förvisso att kommunala myndigheter ”trots sekretessbestämmelsetna har rätt att av varandra avgiftsfritt” få viss information. Men dessa sekretessbestämmelser finns inte uttryckligen i lagen och det saknas uttrycklig hänvisning till vilken sekretessbestämmelse det är som gäller. Med tanke på individens integritet är det en av frågorna som jag hoppas att utskottet belyser närmare.

Det saknas också en uttrycklig skrivning om när integrationsplanen upphör. Men det ser jag egentligen inte som ett problem, eftersom lagen är tänkt att utgöra en ram som den behöriga ministern kan fylla med politiskt innehåll, dels på förordningsnivå.

Fru talman, klara besked är bra. Det är bra att landskapsregeringen tar fram basinformation om det åländska samhället (Art. 7). Det är viktigt att man som inflyttad får klara besked om vad som gäller – inte bara att man får en självstyrelselag i handen, utan att man faktiskt får reda på hur det åländska samhället funkar.

Mycket av integration är på personlig nivå. Det handlar om att bryta isen och strukturerna. Utmana sig själv som arbetsgivare och föreningsaktiv. Titta på oss i detta hus. Vem av oss representerar de 5,2% av ålänningarna som idag talar ett annat språk än svenska och finska?

Hör vad de inflyttade har att säga. Flera av dem säger att de saknar arbete, på Åland som enligt ÅSUB hade en arbetslöshet på 3,4% i februari. För arbetsplatser tenderar att tillsättas genom nätverk, genom din grannes systers man. De arbeten som kommer till AMS är alltså de som grannens systers man inte ville ha. Med detta vill jag säga att vi inte bara har ett ansvar som lagstiftare, vi har också ett visst ansvar som medmänniskor att förhindra utanförskap och marginalisering.

Tack.