Spännande tider

Då jag aktiverade mig politiskt, inför valet 2007 hade moderaterna tre lagtingsledamöter. Strax inför valet 2011 utökades lagtingsgruppen till fyra lagtingsledamöter. Ett år efter valet gjordes pejlingar som visade att moderaternas understöd ökat till fem mandat, vilket är rätt ovanligt för ett parti i regeringsställning. Efter samgåendet med de Obundna har partiet nu åtta mandat i lagtinget. Igår meddelades det att 34 obundna kommunaktiva från hela Åland skriver in sig i moderaterna inför kvällens föreningsmöte. Och idag fick vi veta att över 60 personer har anmält sig till moderaternas föreningmöte, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att vi brukar vara kring 20.

På föreningsmötet behandlas bl.a. namnändring, ny logotyp och 2014 års verksamhet. Första milstolpen i vår verksamhet blir ett seminarium om samhällsservicereformen på Pellas den 4.2 kl. 19.00, med mig och Gun-Mari Lindholm som värdar.

Man kan lugnt säga att det är spännande tider. Det är samtidigt viktigare än någonsin att hålla huvudet kallt och förhålla sig ödmjukt till vår uppgift som Ålands största parti och framför allt minnas att vi har mycket arbete framför oss under 2014. Vi skapar nya program för ett nytt parti för hela Åland. Vi har spännande tider framför oss och vi har nog aldrig haft så här mycket kompetens och driv i våra led. 2014 är i sanning möjligheternas år.

Kommentar till Mikael Sjövalls Hbl-krönika

I en krönika i Hufvudstadsbladet ifrågasätter Mikael Sjövall Ålands enspråkighet: "Åland har blivit en oangriplig skärgårdsfästning som kör sitt eget extrema enspråkiga race" Ett märkligt påstående. För det första verkar Sjövall fullkomligt okunnig om att Ålands enspråkighet är grunden till att Finland fick suveräniteten över Åland 1921. Ska Sjövall kritisera något så är det väl inte Åland, utan att Finland gick med på detta arrangemang inför N.F. och att landet dessutom haft mage att verkställa det i varje åländsk självstyrelselag? På ett enspråkigt territorium är alla andra språk just det - andra språk. Inget konstigt med det. 

Det andra påståendet är "den finskspråkiga minoritetens eftersatta ställning". Eftersom jag själv har både släkt och vänner som hör till denna folkgrupp, undrar jag vilka Sjövalls källor är. Vem eller vilken källa eller det som Sjövall stöder sig på då han talar om de finskspråkigas  "eftersatta ställning" på Åland? Jag bara undrar.

Dessutom beklagar sig Sjövall över att ungerska minoriteter i Rumänien intresserar sig för den åländska modellen och resonerar: "Kanske det vore bättre att i stället bjuda in den ungerska minoriteten till Jakobstads stadsfullmäktige eller Svenska Finlands Folktings kontor i Helsingfors." Varför inte både och? Intresset för Åland är idag stort bland de ungerska minoriteterna. Det vittnar inte minst Ungerns ambassadörs Ålandsbesök om, och artiklar i ungerska minoritetstidningar om just Ålandsexemplet. Det är bara bra om de ungerska represententanterna också besöker svenskfinland. Det är ofta så att modeller inte är rakt av applicerbara. Har personligen t.ex. svårt att föreställa mig en fullkomlig demilitarisering av Kosovo. Så, när man en gång studerar Åland kan man på samma resa studera den finlandssvenska modellen. Det torde inte skada någon att inhämta flera influenser. 

Slutligen, att Åland skulle "skada finlandssvenskarnas kamp för svenskans ställning på fastlandet" är ett märkligt påstående. Man kunde rentav vända på steken och påstå att en av huvudorsakerna till att finlandssvenskarna 1922 lyckades förhandla till sig en generös språklag var just Ålandsfrågan som man skickligt använde i förhandlingarna. Idag har Åland och Svenskfinland en intressegemenskap i flera frågor, vilket särskilt märks i europaparlamentsvalet där Sfp-mandatet inte finns utan ett engagemang från åländsk sida. Något åtminstone jag kommer att arbeta för under 2014. 

P.S: Ett klokt svar till Sjövalls krönika finns för övrigt i morgondagens Nya Åland