Frukost mot ångest?

Ang. Ledaren

I sin ledare den 18/3 ställer redaktör Carin Karlsson frukost mot ångest (”Frukost hjälper inte mot ångest”). Från landskapsregeringens sida har vi konstaterat att rapporten ”Hälsa i skolan” pekar på flera trender.

En av trenderna hänför sig till livsstil: 40% av lyceisterna uppger sig ha problem med dygnsrytmen pga Internet och 58% av eleverna på Ålands Yrkesgymnasium sover mindre än 8 timmar. Om man till detta lägger att 60% av pojkarna i Ålands yrkesgymnasium helt skippar frukosten så blir siffrorna kring skoltrötthet och allmän trötthet begripliga. Livsstil är något som eleven själv och familjen tar ansvar för, därav min uppmaning: Ät frukost, sov ordentligt och sätt Åland i rörelse!

Jag tror dock viktigt att hålla denna diskussion skild från siffrorna kring flickors ångest. De s.k. livsstilsiffrorna varierar nämligen inte nämnvärt beroende på respondentens kön, men i ”ångestsiffrorna” ser vi en kraftig variation mellan könen, både på Ålands yrkesgymnasium och Ålands lycéum. På ÅYG upplever över 30% av flickorna ångest, mellan motsvarande siffror för pojkarna är kring 10%. På Ålands lycéum upplever över 20% av flickorna ångest, mot 4% bland pojkarna. Jag är inte den första social- och hälsovårdsministern som ställs inför dessa siffror. Samma siffror och, kusligt nog, samma proportioner fanns i ”Hälsa i skolan 2013”. När frågorna har analyserats på finländskt håll (Hbl 13/3) lyfts ofta orimliga förväntningar fram – bilden av den superstarka kvinnan som förväntas både förvärvsarbeta, sköta hushållet och en massa annat. Flickorna kämpar med att skapa sig själva i förhållande till normer och förväntningar om hur kvinnor ska vara.

För oss politiker som vill se ett Åland med välmående, trygga flickor (utan ångest) är detta en formidabel utmaning. Vi jobbar med detta på bred front genom att långsiktigt förändra förväntningarna, med ”jämställd barnomsorg” och ”jämställd fritid” där kärnan är att se barnet och ge 100 möjligheter att vara barn på, inte bara 2 (duktig flicka eller busig pojke). Vi jobbar också tillsammans med Rädda barnen och ordnar tillsammans ett seminarium den 7 april kl. 14.00 i Ålands lycéums hörsal då  Suzanne Ostens film ”Flickan, mamman och demonerna” visas. Vi vill ge perspektiv och  kunskap med fokus på det utsatta barnet och samhällets ansvar. Vårt mål måste vara att färre flickor känner ångest då siffrorna för 2017 års ”Hälsa i skolan” publiceras

Målmedvetet och professionellt

 

Vi vill uttrycka vår uppskattning för det långsiktiga arbete som ÅHS' ledningsgrupp har gjort och gör för att tygla kostnaderna. Överskottet på 2 miljoner bokslutet 2015 kommer att vara till hjälp i arbetet med att överbrygga hållbarhetsunderskottet i landskapets budget. Vi sätter stort värde på ledningsgruppens målmedvetna och professionella arbete.

 

Wille Valve, Social- och hälsovårdsminister, 

Mats Perämaa, Finansminister

100 dagar. En bra start.

Hade idag förmånen att delta i en radiodebatt om regeringens 100 dagar vid makten. Tycker generellt att vi fått en otroligt bra start. Det här är en ansvarstagande, handlingskraftig regering med siktet inställt på ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt sett hållbart Åland.

Under 100 dagar har vi fattat 220 beslut, flest vid social- och miljöavdelningen och infrastrukturavdelningen. Vi har tillsatt styrelser och minskat bredden på Vårdöbron. Vi har kommit i mål med sparkraven för 2016 och inlett arbetet med budgeten för 2017. Det mest anmärkningsvärda är att statsministern, via Ålandsministern uttalat att man nu är beredd att höja klumpsumman från 0,45 till 0,48. Flera timmars fotarbete ligger bakom detta. Om det blir verklighet kommer vi att se en rejäl islossning i relationerna mellan Helsingfors och Mariehamn.

Foto: Ålands Radio / Owe Sjöblom

Visst har vi tuffa tider framför oss. Men personkemierna funkar, målen är tydligt satta och vi har alla förutsättningar att nå dem. Nu kör vi i 1360 dagar till! Minst!

Tillgänglighet är allas ansvar!

Bästa församlade, 
Ålands landskapsregerings utgångspunkt är att tillgänglighet är ALLAS ansvar. Alla landskapsverksamheter bör genomsyras av tillgänglighetstanken. Alla 7 ministrar bör känna ett ansvar för tillgänglighetsfrågorna. Häri vilar förstås alltid faran i, att det som är allas ansvar – är ingens ansvar. Men hur får vi alla andra verksamheter att känna och ta ansvar för tillgänglighetsfrågorna? Det är en fråga som sysselsatt mig en del. 
Så mycket kan sägas redan nu, att landskapsregeringen eftersträvar en sektorövergripande approach. Vi tror att det är viktigt att – på regeringsnivå – överlägga om hur tillgänglighet främjas inom alla avdelningar. Det är viktigt, för att insikten om tillänglighetsfrågorna och dess mångfald ska kunna vinna insteg i samhällets alla sektorer. 
LR:s åtgärdsprogram ”Ett tillgängligt Åland 2013-2016” är ett led i att bedriva en aktiv systematisk politik med målet att ratificera FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
I åtgärdsprogrammet ska begreppet tillgänglighet ses i tre nära sammankopplade perspektiv 

1. Fysisk tillgänglighet handlar om möjlighet att ta sig fram i den fysiska miljön, om tillgänglighet i byggnader och utemiljö. (Tillgänglighet måste inte handla om rullstol, det kan lika bra handla om barnvagn) 
2. Information/ kommunikation handlar om möjligheten att tillgodogöra sig information och möjlighet till dialog. (Tillgänglighet kan handla om att du inte ser eller hör informationen)
3. Bemötande handlar om samspelet mellan människor där ett tillgänglig bemötande görs korrekt med respekt och förståelse. Kunskap om olika typer av funktionsnedsättning är ett sätt som kan öka kompetensen i bemötande (Tillgänglighet handlar om samspelet mellan människor och är därför också en fråga om utbildning) 

Ett tillgängligt Åland 2013-2016 är nu inne på sitt sista år. Dags att ställa frågan, vad har gjorts? Vad behöver göras? Vilka nya mål skall vi ställa? Och utifrån svaren revidera det handikappolitiska åtgärdsprogrammet.
Fokus kommer att sättas på bemötande och tillgänglighet samt på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning ( i regeringsprogrammet). Utgångspunkten är att en del av åtgärderna i programmet ska användas till att undanröja nuvarande hinder på vägen mot delaktighet och jämlikhet. En annan del av åtgärderna stödjer långsiktig verksamhet som påverkar förverkligandet av rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
I samband med det finländska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet kommer vi att på Åland få se nordiska seminarier om bland annat bemötande inom hälso- och sjukvård. Och vi har mycket att lära av våra Nordiska grannar. De nordiska ländernas funktionshinderspolitik har sitt ursprung i den generella välfärdspolitiken och genomgår en förändring från en tidigare dominerande socialpolitik till att skapa välfärd för personer med funktionsnedsättning genom andra välfärdspolitiska områden i samhället såsom t.ex. bostadspolitik, utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik. Här är det viktigt att vi inte glömmer bort näringspolitiken. Det fina med dagens event är just kopplingen till näringspolitik. Vi glömmer ofta bort att en väl fungerande näringspolitik i sig kan vara en mycket god socialpolitik. I synnerhet om vi kan hitta redskapen för att skapa faktisk jämlikhet, exempelvis genom en tillgänglighetsinventering. Vi behöver jobba på flera politikområden för att främja tillgänglighet. 
Slutligen, ett annat forum där tillgänglighetsfrågorna dyker upp är lr:s förslag om att införa e-röstning i kommande val. Än så länge gäller förslaget enbart för bortaålänningar, men bara att systemen kommer på plats vore i sig en seger för tillgängligheten. 

Effekten av olika åtgärderna inom olika sektorer och på olika nivåer förstärks av att de genomförs parallellt och samtidigt. Tillsammans åstadkommer åtgärderna en hållbar tillgänglighetspolitik.

Tack för ordet.