Ålands landskapsregerings utgångspunkt är att tillgänglighet är ALLAS ansvar. Alla landskapsverksamheter bör genomsyras av tillgänglighetstanken. Alla 7 ministrar bör känna ett ansvar för tillgänglighetsfrågorna. Häri vilar förstås alltid faran i, att det som är allas ansvar – är ingens ansvar. Men hur får vi alla andra verksamheter att känna och ta ansvar för tillgänglighetsfrågorna? Det är en fråga som sysselsatt mig en del.
Så mycket kan sägas redan nu, att landskapsregeringen eftersträvar en sektorövergripande approach. Vi tror att det är viktigt att – på regeringsnivå – överlägga om hur tillgänglighet främjas inom alla avdelningar. Det är viktigt, för att insikten om tillänglighetsfrågorna och dess mångfald ska kunna vinna insteg i samhällets alla sektorer.
LR:s åtgärdsprogram ”Ett tillgängligt Åland 2013-2016” är ett led i att bedriva en aktiv systematisk politik med målet att ratificera FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
I åtgärdsprogrammet ska begreppet tillgänglighet ses i tre nära sammankopplade perspektiv
- Fysisk tillgänglighet handlar om möjlighet att ta sig fram i den fysiska miljön, om tillgänglighet i byggnader och utemiljö. (Tillgänglighet måste inte handla om rullstol, det kan lika bra handla om barnvagn)
- Information/ kommunikation handlar om möjligheten att tillgodogöra sig information och möjlighet till dialog. (Tillgänglighet kan handla om att du inte ser eller hör informationen)
- Bemötande handlar om samspelet mellan människor där ett tillgänglig bemötande görs korrekt med respekt och förståelse. Kunskap om olika typer av funktionsnedsättning är ett sätt som kan öka kompetensen i bemötande (Tillgänglighet handlar om samspelet mellan människor och är därför också en fråga om utbildning)
Ett tillgängligt Åland 2013-2016 är nu inne på sitt sista år. Dags att ställa frågan, vad har gjorts? Vad behöver göras? Vilka nya mål skall vi ställa? Och utifrån svaren revidera det handikappolitiska åtgärdsprogrammet.
Fokus kommer att sättas på bemötande och tillgänglighet samt på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning ( i regeringsprogrammet). Utgångspunkten är att en del av åtgärderna i programmet ska användas till att undanröja nuvarande hinder på vägen mot delaktighet och jämlikhet. En annan del av åtgärderna stödjer långsiktig verksamhet som påverkar förverkligandet av rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
I samband med det finländska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet kommer vi att på Åland få se nordiska seminarier om bland annat bemötande inom hälso- och sjukvård. Och vi har mycket att lära av våra Nordiska grannar. De nordiska ländernas funktionshinderspolitik har sitt ursprung i den generella välfärdspolitiken och genomgår en förändring från en tidigare dominerande socialpolitik till att skapa välfärd för personer med funktionsnedsättning genom andra välfärdspolitiska områden i samhället såsom t.ex. bostadspolitik, utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik. Här är det viktigt att vi inte glömmer bort näringspolitiken. Det fina med dagens event är just kopplingen till näringspolitik. Vi glömmer ofta bort att en väl fungerande näringspolitik i sig kan vara en mycket god socialpolitik. I synnerhet om vi kan hitta redskapen för att skapa faktisk jämlikhet, exempelvis genom en tillgänglighetsinventering. Vi behöver jobba på flera politikområden för att främja tillgänglighet.
Slutligen, ett annat forum där tillgänglighetsfrågorna dyker upp är lr:s förslag om att införa e-röstning i kommande val. Än så länge gäller förslaget enbart för bortaålänningar, men bara att systemen kommer på plats vore i sig en seger för tillgängligheten.
Effekten av olika åtgärderna inom olika sektorer och på olika nivåer förstärks av att de genomförs parallellt och samtidigt. Tillsammans åstadkommer åtgärderna en hållbar tillgänglighetspolitik.
Tack för ordet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar