Stå på er!

Talman,

Från Moderat Samlings sida kan vi inledningsvis konstatera att detta är ett av de mera borgerliga regeringsprogrammen, under det senaste decenniet. Här finns en stabil borgerlig stomme i form av ansvarsfull ekonomisk politik, starka självstyrelsepolitiska skrivningar och värnandet av den privata äganderätten som alltför ofta fått stå tillbaka för diverse ”högre” ideal.

Det är lätt att förena sig med ingressen i regeringsprogrammet där det står:

”Vi tror på individens egen förmåga och utgår från att varje ålänning tar sitt ansvar och att det offentliga samhället bygger beredskap att hjälpa och stötta när det behövs.”

Programmet genomsyras av en positiv syn på näringslivet som ”samhällets kraftkälla som genererar arbetsplatser och skatteinkomster”. 

Digitaliseringen pekas med rätta ut som en av mandatperiodens största möjligheter och utmaningar. Vi moderater känner ett stort ansvar för den och gläds förstås över att minister Karlström leder landskapets digitalisering. Vi gläds även över att minister Holmberg-Jansson utnämnts till nordisk samarbetsminister. Otaliga är de utmaningar som har nån slags koppling till det nordiska samarbetet: behörigheter, praktiktider, pendling – som lösts med en god nordisk relation.

Denna regerings största utmaning kommer att vara ekonomin. Ekonomin. Lantrådet underströk i sitt inledningsanförande behovet av flerårig rambudgetering. Mycket bra!  Den föreslagna ekonomiska politiken utgör en mycket god grund för att jobba mot en budget i balans.. Om denna regering tar sig an denna viktigaste utmaning på allvar, så kommer den att få höra att den är okänslig, alltid gör fel saker och har fel i största allmänhet. Bästa regering! Stå på er! Stå fasta i era målsättningar, tillsammans för Ålands bästa. 

Detta är ett regeringsprogram som känns väldigt moderat, både i stort och smått. Jag vill först ge några övergripande exempel:

Språkrådets roll som aktör för svenska språkets ställning intensifieras. Arbetet med att ge ålänningarna möjlighet att ta del av hela det svenska TV-utbudet fortsätter med målsättning att lösa upphovsrättsliga frågeställningar som bland annat tillgången till SVT Play och TV4 Play via internet.

Positivt är också de starka skrivningarna kring främjande av sysselsättning under ekonomikapitlet. Vi gillar också beredskapen att pröva entreprenörers utmanarrätt av offentlig verksamhet.

Nu till de respektive fackavdelningarna:

Hälso- och sjukvård:

Det vilar något mycket sympatiskt över att denna regering månar både om livets början och livets slut, både eftervården efter förlossningar och den palliativa vården i hemmiljö. Jätteviktiga fokusområden som berör ålänningarnas liv – och där vi kan nå stora resultat med rätt riktade, kostnadseffektiva insatser.

Vi välkomnar givetvis en folkhälsostrategi för Åland, med ett behövligt och långsiktigt fokus på friskvårdsfrämjande åtgärder.

Vi välkomnar också det kraftfulla greppet kring problemet kring ungas psykiska ohälsa, vilket framträder parallellt i såväl hälso- som utbildningsavsnittet.

Som f.d. ansvarig för hälsovårdsområdet välkomnar jag ambitionen att stegvis förverkliga programmet för suicidprevention, tandvårdsprogrammet och ett långsiktigt stärkande av primärvården. På socialvårdssidan vill jag ge tummen upp åt det fortsatta arbetet med åtgärdsprogrammet ”Ett tillgängligt Åland”. Det här är bra grejer!

Allt utvecklingsarbete måste åtföljas av mycket stor kostnadsmedvetenhet. Betoningen måste vara på att samordna och bygga på redan befintliga strukturer. Det är särdeles viktigt att effektiveringsarbetet fortsätter inom ÅHS och viktigt att patientavgifterna för ÅHS åter ses över under mandatperioden. Vi har stora förändringar framför oss på socialvårdssidan som kommer att leda till att justeringar behövs också på hälsovårdssidan.

Vi välkomnar den uttalade förstärkningen av svenskan på Åbo Universitetscentralsjukhus, för talman, något behöver göras här.

Talman, socialvårdssidan inleds med stark betoning av de privata, lokala entreprenörernas betydelse i det åländska samhällsbygget. Detta är mycket bra. Moderat Samlings förhoppning är att all kommande lagstiftning på socialvårdssidan ska underlätta för de lokala entreprenörerna som blir allt viktigare för våra kommuner.

2021 avses KST och socialvårdslagarna träda i kraft – samtliga har nu passerat Ålandsdelegationens Argusöga. När detta är gjort vill vi förnya klientlagstiftningen för att bygga bort möjligast många orättvisor i avgiftlagstiftningen. Till denna kategori lagar hör också en ny funktionshinderlag och missbrukarlag.

Det är värt att stanna upp särskilt vid punkten ”Ny välfärdsteknik” eftersom delar av oppositionen redan börjat raljera kring detta. Ny välfärdsteknik kommer att vara avgörande för hur vi rent ekonomiskt klarar den demografiska utmaning vi har framför oss och förtjänar att tas på stort allvar.

Den enskilt mest prioriterade lagen av alla måste vara en ny, förenklad alkohollagstiftning vilket Ålands servicebransch länge törstat efter. 

För ÅMHM:s del kommer en översyn av avgiftssystemet göras – och detta är viktigt för oss moderater – ”i samråd med berörda branschorganisationer”.

Och nu kommer vi till UTBILDNINGSSIDAN!

Alla har rätt till lärande på egen nivå enligt mottot ”stötta svaga och sporra starka”. Detta är jätteviktigt – vi ska stötta de svaga, men också ge de starka rätt stimuli. Vi ser det som mycket klokt att specifikt utvärdera förändringarna inom barnsomsorgen i och med den nya grundskolelagens ikraftträdande.

Kärnuppdraget för Högskolan på Åland beskrivs klockrent. Målsättningen med att höja Ålands attraktionskraft som studieplats är utmärkt, likaså fokuset på innovation och utveckling och boendemöjligheterna på Åland.

Från moderat sida välkomnar vi förstås översynen av studiestödet och utsikten att slopa inkomstgränsen för studiestödet. Studier och arbete ska alltid löna sig.

På KULTURSIDAN vill vi moderater särskilt lyfta en länge efterlängtad översyn av fornminneslagen för att ”stärka och tydliggöra markägarnas rättigheter”. Mycket bra!

Inledningen av kulturområdet förtjänar att läsas i sin helhet:
” Det kreativa entreprenörskapet har sin grund i autenticitet och inspirerande livsmiljö och driver tillväxten av kulturella verksamheter.  För god växtkraft behövs fritidssysselsättningar som idrott, motion, motorintresse och andra aktiviteter. De senaste årens filmsatsningar har haft positiva konsekvenser och avses fortsätta. Det nordiska samarbetet är viktigt och bidrar till kunskapsutbyte och sprider kännedom om Åland.  Till de kulturella uppgifterna hör även värnande om immateriella värden och kulturarv. Landskapsregeringen ser en betydande potential i att den åländska skärgårdskulturen helt eller delvis upptas som kulturarv i UNESCO.”

Vi välkomnar också den aviserade nydaningen av Ålands musikinstitut och den möjlighet den ger att ta tillvara våra åländska talanger!

Nu näringspolitiken. Flera talare har pekat på att näringspolitiken ges mycket textutrymme. Men näringspolitik finns dessutom överallt i detta regeringsprogram: de kreativa kulturnäringarna, alkohollagsstiftningen och revidering av plan- och bygglagen för att stärka äganderätten.

Vi ser här ett starkt fokus på att locka flera ålänningar ”tillbaka hem”, och på att låta åländska företagen växa och ge möjlighet att anställa fler. Positiva effekter som för landskapets del ytterligare förstärks i och med det nya ekonomiska systemet.   Vi ser det också som positivt att skrivningarna kring främjandet av sjöfarten är starka, då samhällets välstånd också framledes är starkt beroende av just sjöfartens framgång.

Jordbruket får i detta regeringsprogram en verkligt holistisk behandling och visionen är att vi ska leverera produkter av hög kvalitet på ett hållbart sätt.

”Den åländska livsmedelsproduktionen ska hålla hög klass avseende miljöhänsyn och djurens välfärd vilket ökar Ålands attraktionskraft och biologiska mångfald.”

Från Moderat Samlings sida välkomnar vi bl.a. att fruktodlingens betydelse tydligt lyfts i ett regeringsprogram, emedan odlingens nationalekonomiska betydelse är betydande.

Som moderat är det också lätt att glädjas över att våtmarkerna äntligen hittat vägen in i ett regeringsprogram. (Från vårt partiprogram!)

Vad gäller jakt och fiske är vi moderater mycket tillfreds över de föredömligt tydliga skrivningarna. Ja, det finns ett stort behov av att öka insatserna för att minska stammarna av mink, mårdhund, säl och skarv. Ja, vi behöver ett program för att minska begränsa sälstammen som åsamkar stora skador för yrkesfisket. Och ja, Ålands intressen inom jakt & fiske kommer att behöva en mycket aktiv extern bevakning i Bryssel och i Helsingfors då den nya självstyrelselagen når sin slutliga utformning.

Ett plus för de mycket genomtänkta skrivningarna kring hur fiskodlingen kan utvecklas. Likaså ett plus för att turismen i detta regeringsprogram fått eget kapitel och en egen strategi, i stället för några meningar i föregående regeringsprogram.

Kapitlet om småföretagande och entreprenörskap är verkligt ambitiöst, här snackar vi rättesnöre för ett fritt och positivt företagsklimat”. Så lite krångel som möjligt, så mycket omvärldsbevakning som möjligt för att fånga upp relevanta trender. Så lite skattegräns som möjligt och ett så väl fungerande AMS som möjligt. Här har vi ett recept på framgång. 

Kraftfulla åtgärder hittar vi också under handel och industrin: Det ska bli enklare att servera vilt på restaurang, AXgan-märkning. Och notera detta: ”Landskapsregeringen ska initiera insatser för att sänka kostnader för el, vatten och avlopp genom olika investeringsstöd riktade mot hållbara lösningar.” Verkligt hoppingivande för näringarna som idag pressas från flera håll.

Förutom omvärldsbevakning behövs även insatser för att öka de digitala färdigheterna hos ålänningar i alla åldrar. Men framför allt: ett digitalt ledarskap behövs! för att säkerställa att ålänningarna har rätt till minst jämförbar digital utveckling och tillgänglighet som våra grannländer.

Talman, vi från MSÅ:s sida har de senaste 2 plenidagarna ägnat stor möda åt att föra fram vår ståndpunkt vad gäller Västra Föglö. Så låt oss istället ägna oss andra infrastrukturella landvinningar som lätt hamnar i skymundan.

MYCKET BRA att arbetet med en gång- och cykelväg till Nåtö/Järsö äntligen kommer i gång. Här finns enorma synergier, turistiska och arbetsmässiga

En översyn av kollektivtrafiken är absolut nödvändiga för att nå ett sammanhållet Åland med effektiva resor och låg miljöpåverkan. Fortsätt ned det! 

Mycket betryggande att flygtrafiken ges en prioriterad ställning. Hur vi än vänder och vrider på oss behöver vi den, för näringslivet, för sjuktransporter och medicinska provtransporter.

Nu kommer vi till miljösidan, sist men inte minst.

Miljöskrivningarna må se lite anspråkslösa ut, men att förverkliga hållbarhetsagendan och nå en hållbar konsumtion kommer att fordra en del ansträngningar.

Från moderat sida vill vi särskilt välkomna de tydliga skrivningarna om begränsning av örnstammen, det är nödvändigt.

Vi välkomnar också uppdateringen av djurskyddslagstiftningen och att arbetet med att förbättra vattenkvaliteten är högprioriterat.

Sunt är också den tydliga målsättningen att energieffektivera så mycket som bara är möjligt.

Avslutningsvis, talman, vill jag lyfta två viktiga saker:

-         Det är bra att lr bjuder in kommunerna till en dialog om dricksvatten.- och avloppsfrågorna. Just här är ett helikopterperspektiv mycket välkommet.

-         Och så välkomnar vi moderater förstås den aviserade översynen av Plan- och bygglagen för att stärka äganderätten. Detta behövs! Dagens PBL ger omfattande besvärsmakt till många aktörer som kan leda till att viktiga projekt går i stå, då någon som inte ens berörs av projektet kan det. Här finns en balans att återställa.

Kommer regeringen att lyckas?
Två saker behövs: Lagarbete, dvs. prioritera att lagstiftningen verkligen blir gjord. Om vi därtill lägger en omvärldsbevakning så kommer Team Thörnroos att klara denna utmaning galant!

Tack för ordet. 

Dubbla besked

Bild: Infrastrukturminister Christian Wikström (Obs)

Talman,

Vi har idag att ta ställning till FNU:s betänkande till den förra regeringens budget 2020. Jag vill tacka Finans- och näringsutskottet för goda formuleringar kring kommunreformen, framför allt att utskottet starkt betonar behovet av strukturella förändringar. Bra så. Den åsikten delades enligt ÅSUB av en majoritet av ålänningarna. Läser man detta med regeringsprogrammet, så kan man konstatera att målbilden väsentligen kvarstår: samgående inom de tre samarbetsområdena på fasta Åland (Södra, Norra, Mariehamn). Särlösningar för skärgården.

Vad gäller texten om skärgårdstrafiken, så vill jag bjuda på en lite längre utläggning och uppmärksamma lagtinget på att det rent faktiskt står två olika beslut med 2 olika förslag. Under moment 97600 föreslår utskottet citat ”Utskottet föreslår att fullmakten återtas med hänvisning till skrivningarna i betänkandets avsnitt om Skärgårdstrafiken.” 

Okej, lagtinget föreslår inför landskapsregeringen att fullmakten återtas. Normal beslutsgång är sen att landskapsregeringen återkommer till lagtinget och berättar vad konsekvenserna är, med informationen om konsekvenserna fattar en sen majoritet beslut om att återta fullmakten. Klart slut. 

Den som har läst klämmarna kan dock notera lydelsen i betänkandets andra kläm, längst ner: 

”-  Budget för år 2020 antas med följande ändringar  investeringsfullmakt om 40 miljoner euro för kortruttsutbyggnaden i skärgården återtas,”

Det här är nåt annat. Det är också nåt annat än vad utskottsordförande Pettersson just beskrev som utskottets uttryckliga vilja i sitt huvudanförande. Den andra klämmen betyder att när vi trycker på ja-knappen är fullmakten på 40 miljoner borta. Vad är konsekvenserna av att vi trycker bort de 40 miljonerna? Ja inte vet jag! Att konsekvenserna för ett så stort beslut är okända för oss här i salen är allvarligt. 

Vi har inte hört någon redogöra konsekvenserna och infrastrukturminister har inte haft skälig tid (1 dag!) att sätta sig in i vad konsekvenserna är. Detta är inget vi ska ta lätt på. Det är skäligt att begära att vi i detta hus och våra väljare har ens en översiktlig uppfattning om konsekvenserna.

Talman, som den drömmare jag är, så drömmer jag om att vi i stället hade kunnat omformulera fullmakten så att den gäller infrastruktursatsningar i skärgården. För investeringsfullmakter för skärgården har aldrig varit lätta att utverka och kommer inte heller att vara det för kommande regeringar. En omformulering av fullmakten hade varit idealet, men jag förstår de politiska realiteterna och att lägga ett sådant ändringsförslag i enlighet med arbetsordningen hade bara fördröjt debatten, vilket jag inte vill.

Däremot tycker jag inte vi kan ha dubbla besked i betänkandet. Särskilt i ljuset av vad utskottsordförande sade i sitt anförande, dvs. att det uttryckligen är landskapsregeringen som rent operativt  ska bedöma och hantera borttagandet av fullmakten. Det är en sund linje! Den linjen har idag stötts av nästan alla i regeringsblocket som uttalat sig. 

Men då kan vi inte ha en kläm som innebär att fullmakten raderas i samma ögonblick som vi trycker på ja-knappen. Låt oss stryka denna kläm för att inte ge dubbla budskap och så att utskottets vilja så som den idag beskrivits förverkligas. 

Hur ska minister Wikström verkställa denna order? Dvs. samtidigt både inleda borttagandet av fullmakten och samtidigt konstatera att lagtinget redan tagit bort den?  Den faktiska effekten av kläm nr. 2 är dessutom att vi bakbinder händerna på infrastrukturminister Wikström och gör hans arbete ännu svårare, på hans första dag. Det är inte schysst. Ge honom chansen att göra det operativa arbetet, berätta vad konsekvenserna är för oss, det tycker jag vi alla är värda.

Talman, jag vill därför avisera att jag i ärendets detaljbehandling kommer att föreslå att den andra klämmen stryks, så att betänkandet till övriga delar kvarstår intakt. Vi behöver göra det för att sända ut ett enda stringent budskap, en enda uppmaning till landskapsregeringen. Det är många här idag som sagt att vi i lagtinget inte ska utföra operativa åtgärder. Gott så. 

Man kan inte göra båda. Man kan inte både uppmana lr att stryka fullmakten och samtidigt själv stryka den.

180 varma tack.

Med aningen blandade känslor tog jag del av gårdagens valresultat. Ett ostridigt faktum är att 180 ålänningar har gett mig sitt förtroende. Det är mycket! Fler röster än vad många invalda fick och det är mest av alla "nästan invalda". Det här gör att jag känner att jag inte på nåt vis kan deppa över resultatet: Jag har en förbaskad skyldighet att kavla upp ärmarna och arbeta för de frågor jag brinner för.

Under dagen har flera politiska kolleger från andra partier uttryckt sin förvåning och häpnad över mitt personliga resultat: Mina kolleger anser att resultatet borde ha varit ett annat med tanke på att jag varken tyngts av nån nån kortrutt eller kommunreform på mitt bord, snarare socialvårdslagar och äldrelag som levererats enligt plan. Dom har pekat på en mycket synlig kampanj och på att det varit uppenbart för alla att jag vill in i lagtinget. Min personliga teori är att konkurrensen blev för stor, framför allt bland moderater i Jomala, dels att många har upplevt att jag är "så säker" att man kan kosta på sig att rösta på nån annan. En bekräftelse på den urgamla sanningen: Varje röst räknas.

Det finns också glädjeämnen: Jag har aldrig varit med om maken till laganda i mitt parti. MSÅ håller ställningen som största parti i Jomala och jag känner genuint att vi lyckats nå fram med vår agenda i min hemkommun. Vår ordförande invaldes på eget mandat, vilket är viktigt i ev. kommande regeringsförhandlingar. Ett annat glädjeämne är Finströmsmoderaten Camilla Bergendahl, som med råge invaldes i Finströms fullmäktige. Heja Camilla! Jag är så stolt. Till guldkornen hör också att jag ser ut att få samarbeta med min fru i Jomala fullmäktige, efter att nu kommunstyrelse bildats. När jag tittar på mina barn ser jag ibland att vi möjligen nog har ytterligare politikerämnen i vår familj ;)

"Vad ska du göra nu?" frågade Emma Harald ungefär 02.00 på natten utanför Alandica. Svar: Fortsätta jobba. Medan regeringsförhandlingar pågår slutför jag arbetet som socialminister så att det ska vara så enkelt som möjligt för nästa att ta vid. Om mitt parti ingår i nästa regering kommer jag att få förmånen att fortsätta representera Ålands folk i lagtinget. Detta är något jag brinner för, men hänger på omständigheter som bara delvis är inom kontroll.

Jag vill önska alla nyvalda lagtingsledamöter lycka till bästa möjliga start på sitt värv. Jag vill tacka var och en av er 180 som gav mig ert förtroende, jag kommer att förvalta det efter bästa förmåga.

För finns det en Wille så finns det en väg!

Hej Östernäs!

Valdagen 2011 stod jag tillsammans med andra moderater och stirrade på skärmarna. Jag såg ut att ha gjort ett hyggligt val och var invald. Ett röstningsdistrikt återstod att räkna: Röstningsområde 1 i Mariehamn, Ytternäs skola. Döm om min förvåning då 90 personliga röster plötsligt plussades till - området var ett starkare fäste än min hemkommun Jomala!

Finns förstås flera förklaringar. Vid tidpunkten bodde jag mycket i Östernäs, hemma hos svärmor. Min fru är Östernäsare av hävd och ohejdad vana. Jag var nybliven pappa och gick mycket med barnvagnen mellan Öster- och Västernäs och pratade med folk. Flera människor berättade efteråt att dom var fullkomligt övertygade om att jag bodde i Östernäs. Ett annat band är att jag tillbringade mina allra första levnadsår i Västernäs.

Från val till val har jag känt ett mycket starkt stöd från röstningsområdet Ytternäs. Faktiskt också mellan valen, då medborgare sökt upp mig med problem och saker som gått snett. Jag är tacksam också detta stora förtroende som visats, många gånger i känsliga ärenden.

Jag vill därför göra min allra sista kampanjdag i Östernäs, utanför Östernäskyrkan (gamla Pelles livs, ni vet). Välkommen dit och ta en kopp kaffe på lördag 10-12! Så kan vi pratas mer om vad DU vill se under kommande mandatperiod.

Rösta gärna på kandidat 116. Den rösten går till en kandidat som i sitt hjärta brinner för ett bättre Åland, en kandidat som vågar och orkar arbeta för det målet.

Finns det en Wille så finns det en väg!

Finns det en Wille, så finns det en väg!

Kommunalvalet 2015 var ett "vägval": Två val i rad hade nästan samtliga partier i Jomala gått till val på att nu skulle det byggas en rejäl gång- och cykelväg från Prästgården by till stadsgränsen. Lättnaden i byn var stor när vägen äntligen började byggas direkt efter valet. 

Mitt fokus var då på en helt annan vägstump: 300 meter på Klockargatan där jag varje morgon såg en massa skolbarn gå, inklämda i vägrenen samtidigt som bussar körde förbi. Som ett "timglas" där både barn och bussar klämdes ihop varje morgon. På första fullmäktiges frågetimme lyftes "vägstumparna" av en annan fullmäktigeledamot. Jag började omgående förankra en gång- cykelväg i min politiska grupp, sen i de andra grupperna och märkte till min glädje att förvaltningen var "med på tåget" - vilket ledde till att "vägstumpen" snabbt kom in i budgeten. 

Klockargatan den 16 oktober 2019. Planerad, upphandlad, grävd, asfalterad. 

När jag räknar, så tog det totalt 4 år att åstadkomma denna lilla stump gång- och cykelbana. Den blev en del i ett helhetspaket, med en annan behövlig stump vid Oceangränd och ytterligare en vid Solberget. Att följa "vägstumpens väg" blev en lärorik process och fick bl.a. lära mig att kommuner upphandlar asfaltering av alla "vägstumpar" samtidigt för att det är totalekonomiskt mest fördelaktigt. 

Något säger detta förstås om trögheten i det kommunala beslutsfattandet. Det tog ju 4 år, trots att jag inte mötte något större motstånd i frågan: Alla jag pratade med, oberoende om det handlade om landskapsregeringen eller tekniska chefen blev snabbt övertygade om att det här behövdes. Skulle någon ha velat obstruera skulle det garanterat ha tagit 8 år, men nu fanns det en vilja och därmed en väg.  

  

Vi Jomalamoderater går bl.a. till val på att binda ihop Jomala med cykelvägar. Vi vill bygga tryggare trafikövergångar och att alla ska ha en trygg väg till skolan. På landskapsnivå är det centralaste en gång- och cykelväg till Nåtö/Järsö. Det är klockrent på så många sätt: Det ger en skyddad cykelväg för Nåtö/Järsöborna in till Mariehamn. Det öppnar upp en av Ålands vackraste cykelleder och äntligen kan vi med gott samvete uppmana våra cykelturister att ta en titt på det fina som finns söder om Mariehamn. 

Mina 8 år som landskapspolitiker har lärt mig att det inget lättare än att motsätta sig projekt, att obstruera och hitta ursäkter för att inte göra något alls. Tänk på det på söndag: Rösta gärna på nån som vill bygga saker eller som vill bygga det lite annorlunda.Var skeptisk till dom som bara vill skrota nåt utan att föreslå nåt annat i stället.

En röst på kandidat 116 är på en som alltid ser vägarna framåt och lovar att fortsätta med att se vägarna och möjligheterna. 

Finns det en Wille, så finns det en väg!

  Finns det en Wille så finns det en väg! Också vid Lillängös midsommarstång 2019.

Grattis Valfrid!

I morgon, den 12/10 har Valfrid namnsdag både i Sverige och Finland. I den valstorm vi befinner oss i just nu, kan det vara läge att ägna några tankar åt just valfriden.

Valfriden är inte på något sätt stadgad i lag, snarare är det så att det finns en tyst överenskommelse bland de stora, politiska partierna om att på valdagen den 20.10 låter man människor i god ordning rösta, dvs. man kampanjar inte på den dagen. I denna valrörelse har begreppet "valfrid" getts många olika tolkningar, jag vill därför dela med mig av min.

Valfriden är något jag värderar och jag kommer personligen att kampanja ända fram till och med den 19/10 kl. 23.59, men inte efter det. Jag kommer inte att ha någon annons den 20/10 och jag kommer inte att kampanja. Däremot kommer jag att ha överseende om valskyltar står kvar (valfrid betyder inte att de omgående måste bort på valdagen, vilket en del tror) och jag kommer att ha full förståelse för uppmaningar att rösta och delta i demokratins högtid - valdagen.

Att "driva kampanjen ända in i kaklet" betyder alltså den 19/10 för mig. Jag kommer inte att "haka på" kampanjande den 20/10, av respekt för valfriden. Jag hoppas att så många andra partier som möjligt följer exemplet, dels handlar det om ett slags respekt för själva röstdagen - dels behöver vi nog alla få ett kort "break", oberoende av vad valutgången blir.

Och grattis Valfrid på namsdagen!

Världens bästa förlossningsvård

År 2017 föddes 279 barn på Åland, 137 flickor och 142 pojkar. Om vi vill ha mer tillväxt är det ideologiskt riktigt att vi bryr oss mer om eftervården, dvs. vården efter förlossningen. Förlossning är en av de största prövningarna som människokroppen går igenom och många kvinnor får olika former av bäckenproblem som påverkar motion, samliv och nästan en fjärdedel av alla föderskor har problem med ansträngningsinkontinens ännu ett år efter förlossningen. Problemen tigs ofta ihjäl och en viktig sak är därför att börja prata mera öppet om problemen. Idag sköts mycket av eftervården av den privata sektorn, till viss del av tredje sektorn. Ett samarbete håller dock på att växa fram mellan sektorerna och jag vill att nästa regering uppmuntrar detta: För en relativt liten peng, t.ex. i form av en eftervårdssedel kan vi få världens bästa eftervård för Ålands mammor. Jag vill at vi prioriterar denna viktiga fråga i nästa regeringsprogram.

Wille Valve (MSÅ)
Social- och hälsominister

P.S: Här kan du se en video där jag diskuterar frågan med fysioterapeut Johanna Lundberg som har mångårig och mångsidig erfarenhet av mammaträning för nyförlösta.

Ingen ska lämnas vind för våg!

Vårt sociala skyddsnät är som bäst inte en hängmatta, utan en studsmatta som hjälper oss att studsa tillbaka till arbetslivet. Under 4 år har vi möjligen vävt den starkaste studsmattan hittills: Barnbidraget är starkare än i riket och ensamförsörjartillägget har stärkts. ÅHS kostnadsskydd omfattar nu både de långtidssjukas dygnsavgifter och viss tandvård. Detta är förändringar som stöttar när livet är som svårast och som inte ska rubba ”arbetslinjen” (arbetslösheten var 3,8% 2015, idag 3,5%). För att säkra att det alltid ska löna sig att arbeta har vi infört ett skatteavdrag på 100€ för låg- och medelinkomsttagare.

Under 4 år har vi klubbat 4 socialvårdslagar som ytterligare stärker studsmattan. Nätet är långt ifrån klart, finns ännu stora ”maskor”! Vi behöver mer samarbete med tredje sektorn för att trygga att inga barn på Åland är utan barnskydd. Vi behöver stärka samarbetet mellan skola, ÅHS och kommunerna för att stötta barn med NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) och barnens föräldrar. Vi kommer att behöva jobba ännu hårdare med att inkludera fler människor med funktionsvariationer på arbetsmarknaden. Här kan Färöarna tjäna som exempel på hur staten kan ta ansvar för att ge en så stor del av befolkningen som möjligt ett jobb. Ingen ska lämnas vind för våg!

Wille Valve (MSÅ)
Socialminister 2015 ->

Enklare lag, enklare vardag

”Vad blir det för skillnad med den kommande alkohollagen?” frågade radion i en intervju förra veckan. Mitt svar var att kroggästen som beställer en öl eller ett glas vin knappast märker nån större skillnad, möjligen att krögaren är lite gladare. Förslaget till alkohollag innebär nämligen en rejält enklare vardag för krögaren, i och med att A- B- och C-rättigheterna avskaffas till förmån för ett allmänt alkoholtillstånd. Det blir mindre byråkratiskt att anordna servering i mötes- och festlokal (catering-servering), det blir enklare att anmäla serveringstider, enklare att rekrytera serveringspersonal då också 16-åringar, under direkt övervakning av ansvarig föreståndare, kan tränas in i yrket. Enportionsregeln slopas, likaså de närmast absurt detaljerade bestämmelserna för vilken sorts mat som ska tillredas för att kunna servera alkohol.

Avregleringarna är alltså långt de samma som intagits i den finländska lagen, med ett fåtal strängare bestämmelser på Åland: ÅMHM kan t.ex. begränsa servering om den sker i anslutning till vissa idrottsevenemang, i syfte att dra en tydlig rågräns mellan barn & unga och alkohol. 

Som helhet betraktat är förslaget en kraftig avreglering som borde ingjuta framtidshopp i den åländska restaurangbranschen. Under kommande mandatperiod kommer vi att behöva flera avregleringar, för att ingjuta framtidstro i hela det åländska näringslivet: Plan- och bygglagen behöver revideras, näringsrätten måste moderniseras och den politiskt mest utmanande uppgiften kommer att vara att skapa en kvalificerad majoritet (2/3 av lagtinget) för en behövlig översyn av jordförvärvslagstiftningen.

Men finns det en vilja så finns det en väg!

Wille Valve (MSÅ)

Förkorta domstolarnas handläggningstider!

Den 14 april 2009 fälldes Finland i Europadomstolen för mänskliga rättigheter pga en överlång handläggningstid för en straffprocess vars behandling varade i över sju år och tio månader i tre olika rättsinstanser. Problemet har tyvärr inte försvunnit, de överlånga handläggningstiderna består och drabbar idag barn och unga, företagare som får besvär mot detaljplanering och rentav landskapsregeringen självt.

Problemet kan angripas från många håll. Under de senaste åren har, glädjande nog, några små förbättringar skett, bl.a. har polisen fått nya rutiner för förundersökning och prioriterar ärenden med barn och unga. Ändrade bötesförfaranden har snabbat på behandlingen, men problemet med överlånga domstolsbehandlingar består. Förra veckan diskuterade jag med en företagare som nu väntat i 2 år på förvaltningsdomstolens behandling av besvär mot detaljplan. Detta är oacceptabelt. Vi moderater vill revidera plan- och bygglagen (PBL) för att trygga äganderätten och därmed gallra bort de besvärligaste besvären, men vi måste också jobba med problemet på djupet.

Överlånga handläggningstider i domstolar urholkar barn och ungas tillit till samhället. Överlånga handläggningstider får samhällsutvecklingen att avstanna och får många företagare att ge upp. Kombinationen av överlånga handläggningstider och en PBL som inte skyddar äganderätten är inte hållbar: Den ger ett Åland som är oattraktivt för investerare. Nästa landskapsregering måste lyfta problemet med regeringen i Helsingfors så att domstolarnas resurser prioriteras.

Wille Valve (MSÅ)

Brändö Brew

Den 30 november 2018 var en riktigt ruskig dag. Tog m/s Alfågeln till Brändö till en tankesmedja om hur Brändös näringsliv kunde utvecklas.

Vi delades upp i grupper och diskussionen var vild. I min grupp argumenterade jag för att Brändö borde ha ett eget bryggeri som lämpligen kunde heta "Brändö Brew". Flera "hakade på" idén och förslag kom att öns nya dryck kunde bryggas med Lappovatten i gamla skolan. Det spånades på, alla idéer som föreslogs var inte briljanta - men idéer var det ingen brist på! På plats och ställe lovade jag att bli delägare i "Brändö Brew" om det nånsin existerar, (med den brasklappen att ingen jävskonflikt mellan delägarskapet och mina uppdrag får finnas)

Presenterar grupparbete tillsammans med Henrik Åkerberg

Några veckor senare började det hända grejer: Facebook-gruppen Brändö Brew grundades, ett provsmakningstillfälle hölls. För ca 2 veckor sen stod det i gruppen att Brändö Brews produkter kommer att kunna avsmakas på Jurmo under skördefesten. 

Då insåg jag: Bara MÅSTE åka till Jurmo under skördefesten. Så det gjorde jag. 

Köpte förstås med mig 2 flaskor av deras kvass + svagdricka. Skrev förstås också på en intresseanmälan om att bli delägare.  

Också om det skulle visa sig att produkten ännu behöver utvecklas, så tycker jag det är enormt häftigt att "Brändö Brew" nu gått från idé till verklighet och jag är glad över att kunna vara en liten del av den resan.

Om man får önska sig något av framtidens Åland, så är det att vi vågar låta galna idéer frodas. Av några kan det bli nåt riktigt intressant. 

Håll fönstret öppet västerut!

Bästa församlade, 

Jag minns en midsommardag från min barndom, då en av våra kulturprofiler höll ett känslostarkt tal efter stångresningen, han sa ungefär ”Det är ju svenskar vi ålänningar är, en del av den svenska stammen!”. Minns hur jag lite skruvade på mig när han sade det. Vi är väl en egen nation?

30 år senare, närmare bestämt den 20 november 2018, läser jag Sveriges riksdags beslut om bastjänstgöring för läkare, citerar direkt:
”regeringen ska säkerställa att utbildningssamarbetet med Åland kan fortsätta och att det blir möjligt för läkare att genomföra sin bastjänstgöring på Åland på likvärdiga villkor som i Sverige och tillkännager detta för regeringen.”

Åland hade blivit en del Sverige! Vilken lättnad jag kände.

Åland och Sverige har i många år haft ett utbildningssamarbete kring AT-läkare. Detta har bl.a. i Läkartidningen beskrivits som en win-win-win-situation: Åland får en rekryteringsbas av svenskspråkiga läkare, Sverige får ytterligare en plats där AT-läkare kan vara och AT-läkarna får tjänstgöra på det näst populäraste stället för AT-tjänstgöring!

2017 hotades detta samarbete, först av yrkeskvalifikationsdirektivet som ironiskt nog hade motsatt syfte. I samråd med socialstyrelsen lyckades vi nå en överenskommelse om att åländsk primärvård och psykiatri i sak motsvarar den svenska. Därefter hotades AT-samarbetet – igen - nu av finsk lagstiftning pga samma direktiv. Efter många möten med dåvarande kollegan Juha Rehula (c) lyckades vi nå en raskt klubbad ändring av Finlands lag. Sen kom då det tredje ”hotet”: En nationellt avgränsad bastjänstgöring. Genom mycket och många diskussioner med Sveriges riksdagsledamöter lyckades vi undanröja också detta hinder. 

Vi från Ålands landskapsregering vill betona att fönstret västerut ska vara öppet! I hela Norden kan vi idag se tecken på något som kunde benämnas ”välfärdsprotektionism”. Den tar sig uttryck i att alla länder i hela Norden tror att just DERAS system är oöverträffbart. Det är det förstås inte, tvärtom har vi väldigt mycket att lära av varandra just eftersom våra system i grunden är så lika. Låt oss inte bygga nya murar i Norden! 

Nyligen uppdaterades det s.k. Arjeplogavtalet, vars uttalade målsättning är att förenkla rörligheten för all hälso- och sjukvårdspersonal i vårt Norden. Åland gjorde ett mycket positivt uttalande kring avtalets ikraftträdande:  

"För landskapet Åland är det av yttersta vikt att den nordiska arbetsmarknaden för hälso- och sjukvårdspersonal och veterinärer fungerar smidigt och rättssäkert. Det är därför viktigt att nationellt tillförsäkra att tillräckliga resurser reserveras för handläggning av erkännanden i enlighet med yrkeskvalifikationsdirektivet och ifrågavarande överenskommelse."

Det ska fortsättningsvis vara lätt att röra sig över nordiska nationsgränser, det vinner vi alla på! Och det är inget vi kan ta för givet, den nordiska rörelsefriheten måste återerövras - varje dag. 

Åland ska förstås vara en intressant plats för både AT- och ST-tjänstgöring. 70/% av ålänningarna studerar idag i Sverige och vill gärna kunna göra en del av sin utbildning ”på hemorten”.

Vi sätter därför stort värde på samarbetet med Sverige, vi från åländsk sida vill värna och utveckla det, eftersom tillgång på svenska läkare är en överlevnadsfråga för oss.
Vi är därför mycket glada över att se er, Sveriges Seniora läkare på plats på Åland idag. Hoppas ni får en utmärkt vistelse.

Tack för ordet. 

Mina politiska "bloopers"

Okej... jag fått en och annan förfrågan om att publicera mina politiska "bloopers", dvs. det som idag får mig att rodna och titta och ett annat håll. Här kommer dom! Året var 2007, i min första valrörelse rådde ingen brist på iver. Nu skulle dom få se på gnistor! Bland annat förberedde jag en bild på en "snorig, orakad Valve som cyklar i snöblandat regn i motvind" för att utstråla seghet tillsammans med sloganen "En vettig Valve!". Lyckligtvis fick någon (oklart vem) mig på andra tankar. Gjorde dock en radioreklam för SteelFM om studerandes rättigheter som förhoppningsvis glömts bort för länge sen. En annan idé var att lägga ut en kanonhäftig annons med en bild av mitt högra öra (inget annat!) för att visa att jag lyssnar!

2007 var jag egentligen bara känd för en enda sak: att jag kämpat för studerandes rättigheter. Nu skulle jag upplysa ålänningarna om att jag bara råkar vara ung och faktiskt bryr mig om mer än bara studiestöd. Än idag, 12 år senare, rodnar jag lite varje gång jag ser denna annons som verkligen publicerades i Nyan. 

Skäms dock inte det minsta för det politiska budskapet! Kan konstatera 12 år senare att jag verkligen jobbat för dessa frågor och tycker fortsättningsvis dom är viktiga. Värderingarna bestod.

Självförtroendet år 2007 var ingen bristvara. Förstås skulle jag ta en segerbild ifall valet bleve en brakseger:

Fattar uppriktigt inte än idag vad jag tänkte på då jag knäppte dessa bilder... som aldrig användes. Efter valet 2007 var jag dock känd för 2 saker: studiefrågor och valrörelsens kortaste insändare: Frihet och ansvar.

Det var valet 2007, men valet 2011 då? 

Nedan en klassiker från valet 2011! Det var inför det valet som moderaterna hade en logga som "lite väl mycket" påminde om en surfande banan. Vi vände det dock till vår fördel o började dela ut ekologiska bananer. Min mor gjorde en 100% "hemkörd" bananas-annons mest på skoj. Kanske som ett utslag av "Valve-humor": 

Tog inte länge innan medlemmar från Regnbågsfyren hörde av sig och uttryckte sin uppskattning över bilden. Satte kort därefter upp den som vägskylt och den blev mycket uppskattad. Här har vi alltså ett exempel då en "blooper" kan bli en liten succé!

Andra "bloopers" jag minns? I slutet av förra mandatperioden möttes landskapsregeringen med dåvarande utrikesminister Timo Soini. Stämningen var god och som ett resultat av besöket bekräftade utrikesministern att UM också framledes kommer att lyfta Åland som positivt exempel och kontaktgruppen mellan UM och Åland fortsatte sin verksamhet. Bra resultat. 

Undertecknad, Soini och dåvarande lantrådet Gunell hade just ställt upp oss för pressbild och då grinar plötsligt Soini till Gunell "Dyyy kan använda bilden i din valkampanj!!!!". Min spontana reaktion syns på bilden nedan, förevigad på Camilla Gunells mobil:

Så, det var det hela! Eller...? Bedöm själva!

Den 17 november 2017 höll lagtinget en maratondebatt (10 timmar) om kommunreformen. Debatten var hatisk och kommunreformen jämfördes bl.a. med våldtäkt, vilket nog var smaklöst. Efter 10 timmars svekdebatt tyckte jag det var dags att lätta upp stämningen lite och bjöd på en visa till tonerna av "Folk och rövare i kamomillastad"

"Ja, vi ska ha kommunreform, Ja vi ska reformera, Å KST går också an,

Men vi vill mycket mera!

Nu tänds det ljus i stad o land Och kortrutten ska ros i hamn!

Å annars så gör vi så mycket vi kan,

Både moddar och libbar o Fellmanskan."

Reaktionen från mina politiska kolleger var mest positiv (gissar att de hade Tobben Eliassons (c) budgetsång i färskt minne), men fick efteråt höra att Jonas Bladh hade lämnat pressbåset i vredesmod med ett uppgivet "nej jävlar säger jag!" eller liknande. Men nu vänder vi Blad(h)!

Så till de två givna frågorna: Ångrar jag någon av mina "bloopers"? Och Varför berättar jag om dem? 

Ångrar jag någon av mina "bloopers"? 

"Bloopers" är i regel ett tecken på någon som gör nånting och som vill förändring. Den som aldrig, aldrig gör någonting gör aldrig heller "bloopers". Klart du kan försöka gömma undan dem bakom en pompös politikerfasad, men varför det? Nej, jag ångrar inte mina tidiga, ystra kampanjförsök, för jag står fortfarande för de politiska budskapen och gillar den kompromisslösa framåtandan Inte heller ångrar jag att jag försökt lätta upp svekfyllda hatdebatter i lagtinget. Nej, det finns egentligen bara en enda "blooper" jag på riktigt ångrar, den här: 

När förra regeringen ÄNTLIGEN  blev klara med hembygdsrättslagstiftningen ville jag och Gun-Mari fira. Det slumpade sig så att partiet just då ärvt några cigarrer av en seniormedlem och vi tänkte oss att fira med en av dessa dyrgripar. Flera lärare hörde av sig och beklagade sig över att deras antirökningsinsatser går om intet när etablerade politiker gör så här. Och i efterhand vill jag ge dom rätt. Det var ett helt onödigt tilltag som vi hade kunnat vara utan. 

Varför berättar jag om dessa? 

Nu kanske vän av ordning undrar varför jag slls berättar alla dessa bloopers? Mina marknadsföringsmänniskor tycker att jag borde "rensa min blogg" och kanske ta bort en del kufiska inlägg sedan 2007, men jag konstaterar att jag än idag står för budskapen och dessa inlägg är en del av "resan" framåt. Dessutom tycker jag vi ska ta vara på alla politiska "pärlor" som lättar upp det annars allvarstyngda ansvaret.

Våga bjuda på dig själv! Så bygger vi ett lite roligare Åland.

Och slutligen Trevlig helg! 

Bordläggning på obestämd framtid

Under mandatperioden har det vanligtvis torra ämnet "bordläggningar" blivit hett. Debatten kom igång av att oppositionen i lagtinget bordlade ärende efter ärende, synbarligen utan något särskilt syfte. Lemlands kommun dock har tagit detta till en helt ny nivå i och med bordläggningen av kommunreformarbetet... ända in i nästa mandatperiod. Med rätta höjs en del ögonbryn.

Detta handlar om en allmänt känd bestämmelse i kommunallagen (24§) som gör det möjligt för 1/3 av de beslutande att bordlägga ett ärende tills nästa fullmäktige. Bestämde mig för att göra en helt egen djupdykning i lagberedningens arkiv för att se om jag kunde utröna "lagstiftarens vilja" i förarbetena till paragrafen.

Det handlar alltså om lydelsen kommunallagens 24 paragraf, 3 momentet:

"För ett beslut om bordläggning krävs att det biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. För att fatta beslut om bordläggning av ett ärende gällande val eller ett tidigare bordlagt ärende krävs det dock att beslutet biträds av minst hälften av de närvarande ledamöterna. Ärendet skall bordläggas till nästa sammanträde om inte organet beslutar om en annan tidpunkt."

Ur förarbetena till den idag gällande paragrafen framgår lagstiftarens vilja:
"De föreslagna bestämmelserna om omröstning motsvarar dem i gällande lag"

Lagstiftarens vilja har alltså varit att omröstningsbestämmelserna i sak skulle motsvara bestämmelserna i den gamla lagen, dvs. Kommunallag för landskapet Åland 19.2.1980/5.
Propositionen till den lagen är väl värd att begrunda: 

Om man läser propositionen till 1980 år lagtext (28§) så framträder följande mekanik som avsetts för det kommunala beslutsfattandet: 

1) Fullmäktige kan bordlägga ärendet med 1/3 majoritet till nästa fullmäktigemöte. Enda undantaget är ett fullkomligt enigt fullmäktige som kan bordlägga ärendet till ett datum längre fram. 

2) På nästa fullmäktigemöte kan en majoritet (50%) av ledamöterna bordlägga det längre fram. Eventuellt också i ett separat beslut med 50% majoritet. 

Det som nog inte är möjligt är att 1/3 av fullmäktige bordlägger ärendet till nästa mandatperiod. Då kan alla obekväma ärenden alltid bordläggas av 1/3 av ledamöterna. Därmed har bestämmelsen upphört att vara ett minoritetsskydd och blivit ett minoritetstyranni. 

Min egen slutsats? Att Jomalas kommundirektör John Erikssons argumentation håller. Som grundregel går det inte för 1/3 av fullmäktigeledamöterna att bordlägga längre än till nästa fullmäktigemöte.

Vad detta betyder för en enskild kommun som skjutit ärendet långt in i framtiden låter jag vara osagt. Det är inte heller min sak att uttala mig om, men tror att de som läser förarbetena kan dra sina egna slutsatser.

Några goda ord.

Det finns några tecken i skyn på att 2019 kommer att bli en smutsig valrörelse, möjligen också med svartmålning. Jag kommer att göra tvärtemot. Se mina motkandidaters goda sidor, bemöda mig om att bemöta de goda argumenten.

För kom igen, vi vet alla att vi som enskilda politiker åstadkommer - inget alls - om vi inte klarar av att samarbeta. Jag kommer här att bekämpa en del av det stundande mörkret genom att uppmärksamma några positiva saker som sagts och därefter besvara uppskattningen.

Så nu kör vi...


Ingrid Johansson (Lib) 

"Samarbetet över ideologigränserna är fruktsamt och genom ett brett ideologiskt samarbete så representeras hela Åland. Personligen har jag arbetat tätt med minister Valve och sett prov på ett starkt och lyssnande ledarskap där alla får komma till tals." (15.11.2016 i budgetdebatten)

Bästa Ingrid Johansson, tack för de goda orden. I din politiska person kombineras två egenskaper som är sällsynta. Dels har du en glöd i de frågor du brinner för, dels har du förmåga att (trots denna glöd) ta ett analyserande steg tillbaka och notera att allt inte är så enkelt som det först framstod. En sällsynt kombination. Dessutom uppskattar jag att du orkar debattera Ålands avfallshantering, en verklig och utmanande framtidsfråga. 





Harry Jansson (c) 

”När det gäller det som jag vill applådera så ingår naturligtvis arbete med AT-tjänstgöringen, de svenska läkare som kommer hit och gör bastjänstgöringen vid ÅHS. Landskapsregeringen och minister Valve har gjort ett föredömligt arbete och kunnat utnyttja det politiska systemet i ett nätverk som man får om man också jobbar på nordisk nivå, dvs. man får en svensk parlamentariker som gör en insats som medför att riksdagen i Stockholm uttryckligen säger att detta systemutbyte med Åland ska fortgå.” (Lagtingsdebatten den 20.5.2019)

Bäste Harry Jansson, tack för de goda orden. Under mina snart 8 år i åländsk o nordisk politik hör du till de människor som det är roligast att samarbeta med. Vilket kanske kan överraska någon. Du är kvicktänkt, finurlig, har viss självdistans och går alltid att prata med dig. Visst har vi haft våra duster och visst kommer vi snart att ha en dust om den gemensamma räddningsmyndigheten, men faktum kvarstår: Tycker det är genuint roligt att samarbeta i de frågor där det gått.


Mikael Staffas (Lib) 

"Ett aktivt arbete är att arbeta med gränshinder och det är ett ständigt pågående arbete, som många gånger får positiva utfall. Se t.ex. på de AT-läkare som var hotade för Åland men som nu har lösts tack vare ett starkt arbete utav minister Valve." (16.11.2017 i lagtinget)  

Bäste Mikael Staffas, tack. En av de sakerna jag uppskattar mest med Dig är att du aldrig fallit till föga för svartmålning, till och med i lägen då du själv varit föremål för den. I stället har du tålmodigt flyttat fokus till sakfrågan som ju verkligen har betydelse för ålänningarnas vardag. Det är strongt och jag hoppas du fortsätter med det. 

Göte Winé (s) 

"Talman! Jag vill tacka minister Valve för arbetet med detta program. Vi jobbar vidare med arbetet att stärka våra ungas framtid, ett tryggare samhälle för alla." (ANDTS-politisk debatt i lagtinget 13.12.2017)

Bäste Göte Winé, just dessa korthuggna ord var välgörande i en mörk decemberdebatt om drogpolitik. Jag har under mandatperioden uppskattat (och uppskattar) dina insatser i ANDTS-arbetet. Du har inte dragit dig för att vara obekväm, men på nåt märkligt sätt lyckats alltid krydda detta med ett gott humör vilket är få förunnat.

Jag utmanar härmed alla som ställer upp i lagtingsvalet 2019 att söka det goda hos varandra och fokusera på det som verkligen har betydelse för ålänningarnas vardag. Handen på hjärtat, smutskastning har väldigt sällan det. Däremot förmåga att samarbeta över gränserna. 

Det blev vinna

Foto: Owe Sjöblom som verkligen kämpar med att bibehålla professionell uppsyn // Ålands Radio/TV

Det är svårt att ta in vad som har skett under de senaste 24 timmarna. Vi i Anton Nilssons kampanj lyckades igår kväll med alla våra mål: Samla Åland, säkra det svenskspråkiga mandatet och ta första ersättarplatsen. Detta är stort. 

Det svenska mandatet såg relativt säkrat ut när förhandsrösterna kom in. YLE intervjuade en lättad Anna-Maja Henriksson. Nu efter rösträkningen vet vi att Sfp skulle ha klarat mandatet med 18500 färre röster. Till Sfp-listan drog Åland ca 9100 röster, dvs. ungefär hälften av "marginalen". Små marginaler, med tanke på att valdeltagandet i landet lätt hade kunnat stiga och då hade mandatet varit hotat.

Varmt tack till alla som kämpat, kampanjat och röstat för att göra detta till verklighet. 

Vinna eller försvinna

Med anledning av Barbro Sundbacks insändare i Nya Åland den torsdag den 16 maj.

Undertecknad har haft förmånen att bedriva kampanj för åländsk europaparlamentskandidat både 2009 och 2014, då Britt Lundberg ställde upp på Sfp:s lista.

I valet 2009 gick 8000 ålänningar till valurnan för att ge den åländska kandidaten sitt stöd vilket motsvarade 77% av de avgivna rösterna på Åland. Britt Lundberg blev 2009 starkaste kvinnan på Sfp:s lista och ålänningarna röstade näst mest i hela landet. I valet 2014 tog vår kandidat tredjeplatsen (!) på Sfp:s lista. Det är alltså fullt realistiskt att nå ersättarplatsen om vi bara samlar de åländska rösterna bakom nr. 259.

Det förtjänar att understrykas att Sfp inte hade haft något mandat alls i valet 2009, om det inte varit för just de åländska rösterna. I Europaparlamentsvalet 2019 är det vinna eller försvinna som gäller. För Ålands del hoppas jag på det förstnämnda.

Wille Valve (MSÅ) 

Ödesvalet EU 2019

Att kalla ett val för "ödesval" kan lätt bli lite pallrigt. Ett val är ju ett val och väljarna bestämmer ödet. Men just EU-valet 2019 ser verkligen ut att bli ett ödesval just för Åland.

Det här EU-valet har en allvarlig sida, som består i den möjliga förlusten av det svenskspråkiga mandatet. Samarbetet mellan Åland och Sfp har varit mycket gott i EU-frågor. MEP Henrik Lax lade under sin tid ett viktigt förslag till EU:s tullkodex som ledde till att skattegränshanteringen blev mycket enklare än vad det annars hade blivit. MEP Carl Haglund och undertecknad kämpade som dårar för att få Ålands flagga hissad vid Finreppen, och lyckades till slut. MEP Nils Torvalds och Anton Nilsson har stått rakryggade i försvaret av vårfågeljakten. Allt detta kan vara historia i maj 2019, om det svenska mandatet försvinner.

Om det svenskspråkiga mandatet försvinner, försvinner också Ålands specialmedarbetare. Jag, Mats Löfström och Anton Nilsson har haft förmånen att tjänstgöra som AX-märkta specialmedarbetare. Åland har också kunnat utse praktikanter till Europaparlamentet och europaparlamentarikern har tagit emot åländska besöksgrupper med ett särskilt intresse av EU. Allt detta är ett minne blott om det svenska mandatet försvinner.

Och nu det viktigaste: Vi behöver samla alla åländska röster till Sfp-listan. Anton Nilsson (nr. 259) är för mig den naturliga kandidaten. Vi har förr ställt upp Viveka Eriksson och Britt Lundberg som en åländsk kraftsamling, nu är det dags att samla all åländsk kraft vi har bakom Anton.

Anton har varit specialmedarbetare i EU-parlamentet i snart 4 år. Det finns ingen bättre arbetserferfarenhet för en europaparlamentariker. Det betyder att Anton under fyra år nu har samarbetat, byggt förtroende, förhandlat och tagit fajten för Åland i Europaparlamentet. Det betyder att han just nu kan snacket och korriderna. Själv hade jag varit specialmedarbetare i 2 år då jag ställde upp i lagtingsvalet och sen inledde 6 år som minister. Om jag är partisk, fråga då vår riksdagsledamot.

En röst på Anton till EU ger verkligen Anton till EU. Då kan Anton fortsätta kämpa för Åland i Europaparlamentet, med ännu starkare mandat som förste ersättare till Torvalds. En röst på Camilla är ingen säkerhet för att Camilla tar plats i Bryssel. Sosse-listan har flera starka namn som t.ex. Eero Heinäluoma och MiaPetra Kumpula-Natri. Båda sossar men inte svenskspråkiga och de har hittills inte levererat någon ålänning som medarbetare. Vad får då Åland för inflytande med en röst på sossarna? Ja den som lever får se. I detta val är risken att vi inte har en endaste ålänning eller Ålandsvänlig MEP i Europaparlamentet.

Min erfarenhet från kampanjandet är att Anton åtnjuter ett starkt stöd på det åländska fältet. Den allmänna bedömningen är att Sfp:s kandidatfält är jämnt, så Anton har en verklig chans att bli förste ersättare om vi koncentrerar Ålands röster på honom. Anton inleder nu en turné på fastlandet, vilket inte försämrar hans möjligheter att stå stark på Sfp:s lista söndagen den 26 maj.

Stöd Anton! Det är helt rätt och gör att vi fortsättningsvis har någon som bryr sig om Åland i Europaparlamentet.