Talman,
Social- och miljöutskottet har antagit en ny alkohollag,
utskottet går alltså på regeringens linje. Varför behövs då en ny lag? Jo, den
åländska alkohollagen är idag lite av ett muséum: Enda stället där
enportionsregeln fanns kvar i lag, även om den slutade tillämpas i praktiken. Unikt
detaljerade mattillagningskrav för den som serverar alkohol. Enda stället med
A, B, och C-rättigheter. Vi är också -
tyvärr – enda stället där catering-verksamhet ävarit omgärdat av ohyggligt
mycket krångel.
Detta sistnämnda är särskilt svårt att försvara när vi lever
i en pandemi, där restaurangerna från tid till annan tvingats vara helt
stängda. I talande stund får alkoholservering pågå till 22.00 och offentliga
sammankomster är begränsade till 10 personer. Oberoende av hur pandemin
utvecklar sig så torde de förenklade reglerna för catering-verksamhet kunna
ingjuta åtminstone en liten gnutta framtidstro i branschen.
På det hela taget ger förändringarna en lite enklare vardag
för krögarna och för arrangörerna av sommarevenemang som ”Sjödagarna”. På det
hela taget är detta också en sträng lag, betydligt strängare än dess
förlagor. Enbart 16-åringar som utbildat sig får servera. Vi inför ett Norgeinspirerat
krav på alkoholfria alternativ på serveringsställena, ÅMHM ges muskler att
begränsa alkoholstyrka och öppethålllningstider, rentav stänga verksamheter ifall
det finns anledning att tro att barn och ungdomar kan komma till skada. Åland förutsätter
3 månaders arbetserfarenhet för ansvarig föreståndare vilket jämföras med 0
månader i Finland.
En bestämmelse som utskottet fördjupat sig extra i handlar
om läktarservering. Utskottet har erfarit att bestämmelsen inte innebär någon
betydande förändring i den åländska vardagen, men att den kan ge ett visst
mervärde för t.ex. fotbollsklubbarna om de skulle röna internationell framgång
och verkligt stora matcher spelas på Åland. Denna bestämmelse är för övrigt
lika tillämplig på Mariehamns litteraturdagar som härefter har möjlighet att
servera vin på litteraturdagarna. Vi kan notera att ett enhälligt utskott också
tar ställning för att starksprit inte hör hemma på dessa evenemang: ” Utskottet
anser att på läktarutrymmen ska företrädesvis lättare alkoholdrycker med
maximalt 22 volymprocent etylalkohol serveras.”
I pandemitider har en del olyckskorpar kraxat om att det
dricks mer, att konsumtionen ökar. THL:s färska siffror (7 april) visar
motsatsen: i pandemins första år 2020 minskade konsumtionen med 5,2%, vilket
kommer efter ett år där förändringen var 0. Detta motsvarar den trend vi har
kunnat skönja också i åländska undersökningar: Intresset för alkohol fortsätter
att minska och föga förvånande med tanke på 1) priset och 2) brukarnas allt
högre ställda förväntningar.
I hörandena har framkommit att den föreslagna, åländska
lagstiftningen både välkomnas och i stort verkar motsvara allmänhetens
uppfattning om vad som är rätt och fel, vilket måste bedömas som något
positivt.
Avslutningsvis är Åland inte det enda stället i världen där
saker försinkats på grund av pandemi. Social- och hälsoministeriet i Finland
skulle nu ha gjort en totalutvärdering av förändringarna som föregående
alkohollagsrevidering innebar, men sådant har inte funnits tid till. Utskottet
föreslår att Åland gör sin egen utvärdering av lagens effekter om ca 3 år, men
att också konklusionerna från rikets utvärdering bör ges viss tyngd.
Utskottet har behandlat lagen i rask ordning, men utan att
ge avkall på att fördjupa oss i särskilt svåra frågeställningar. Vi moderater
delar förhoppningen om att denna lag ska kunna träda ikraft så snart som
möjligt, vi tror att det är bra för Åland och hoppas att alla åtgärder vidtas
för att möjliggöra det.
Vi har idag sett att det finns dom som gärna tar en
tankepaus och fördröjer behandlingen av alkohollagen och ikraftträdandet av
olika skäl, vi tror att det vore ett misstag att göra det. Vi behöver kunna
ingjuta lite framtidstro på Åland nu.
Tack för ordet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar