Grönland

"Nuuk är en dansk provinsby. Det är där som hela självstyrelseförvaltningen finns - och den finansieras av det danska blocktillskottet. Det är inte dom som skapar tillväxt för Grönland. Det är vi här uppe i norr som säljer fisken, som söker mineraler och som får turister"

Så sade kommundirektören för Grönlands tredje största stad Ilulissat, då denne fick frågan om hur Danmarks årliga blocktillskott fördelas geografiskt. Han berättade också om Grönlands kommunreform 2009, då 18 kommuner och 3 amt slogs samman till 4 kommuner. Han pratade sig varm för den kanadensiska modellen, där medborgaren får välja - vill du bosätta dig långt ute i glesbygden får du lägre skatt, men inte heller samma tjänsteutbud som i en storstad. Vill du bosätta dig i stan får du betala lite högre skatt, men staten ger dig i gengäld ett heltäckande serviceutbud. Tänkvärt.

Integrationslag, inte invandringslag

Fru talman,

Jag noterar med viss förvåning att åhörarbänkarna idag är tomma, med tanke på den omfattade, månformiga och mångtydiga feedback som influtit från en viss u.b.v förening under ärendets behandling i lag- och kulturutskottet.

LKU:s betänkande om lanskapsregeringens lagförslag om främjande av integration föreläggs lagtinget för första behandling. Fru talman, detta är inte en lag om invandring, såsom har gjorts gällande i den offentliga debatten – det är rikets behörighet. Lagens syfte är att stödja de inflyttades integration i det åländska samhället. Huvudredskapet för denna process är integrationsplaner som uppgörs av Ams och kommunerna.

Integrationslagen gäller för alla medborgare som flyttar in i landskapet utom för finska medborgare. I vårt betänkande understryker vi att vissa grupper som faller utanför lagens tillämpningsområde ändå kan ha behov av integrationsstödjande åtgärder, t.ex. finskspråkiga finländare. Vi ber därför landskapsregeringen att titta på hur man kan stödja förutsättningarna för dessa grupper att integreras i samhället, trots att de inte omfattas av lagen.

Fru talman, lag- och kulturutskottet omfattar lagen, med vissa ändringar av språklig och teknisk natur.  I remissdebattens gruppanförande efterlyste jag tydligare bestämmelser för sekretess och tystnadsplikt, eftersom det idag är tänkbart att andra än myndigheter handhar integrationsfrämjande åtgärder (t.ex. stiftelsen Ålands fredsinstitut). LKU har preciserat sekretessbestämmelsen i artikel 33, sålunda att den som fått kännedom  om sekretessbelagd uppgift med stöd av art. 33 har tystnadsplikt i fråga om uppgiften. Detta är mycket bra. Vi moderater stöder lagens politiska målsättning med att snabbare integration och snabbare övergång till arbetslivet bör spara in på utgifterna för utkomststöd och på kostnaderna från socialvårdsservice (sida 15 i lagförslaget).

Integrationslagen är en fulltextlag och adressaten är i första hand de myndigheter som arbetar med integration. Vår kansliminister kommer att återkomma med ett integrationsprogram som kommer att vara vägledande för myndigheterna. Av denna orsak kan liberalernas och Åf:s gemensamma reservation möjligen ses som att man slår in öppna dörrar.

Vad gäller liberalernas reservation om att barns och ungas integration, har utskottet hört hur integrationslagen har fungerat i riket. Till exempel noterade vi att Närpes gjort upp en integrationsplan och frivilligt inkluderat alla de punkter som nämns i föreslagna artikel 27. Som jag ser det, så finns det inget specifikt åländskt särdrag som motiverar reservationen. Jag tror mera på det goda exemplets kraft – inte på att tvinga kommunerna till mera pappersarbete. Flera kommuner som lämnat in remissvar till lagen har anmärkt att det är orimligt och ineffektivt att varje kommun ska utarbeta en plan. Mot bakgrunden av det är det rimligt att integrationslagen ger kommunerna utrymmet att göra upp en integrationsfrämjande plan också tillsammans.

Den mest ambitiösa reservationen kommer från Åf som vill förkasta hela lagen för att den inte ger konkreta verktyg för integration. Jag håller inte med. Integrationsplanen och basinformationen om det åländska samhället är väldigt konkreta verktyg för integration. Inte heller är det en avskrift av en rikslag, det är en Ålandsanpassad version av integrationslagen där flera ovidkommande delar plockats bort och Åländska delar plockats in. 

Fru talman, den moderata lagtingsgruppen stöder lagen, såsom den preciserats av Lag- och kulturutskottet.

En livsviktig fråga

Idag tog jag upp frågan om behörighet över organtransplantationer i lagtinget. Så här vände jag till mig social- och hälsovårdsminister Carina Aaltonen (s)

"Fru talman, fru minister,

Organtrasplantationer är en livsviktig fråga. Det är i praktiken ett kirurgiskt ingrepp där mycket medicinska faktorer måste beaktas. Det gäller att matcha rätt njure eller lever med rätt patient, så att inte organet stöts ut ur kroppen.  Idag råder det brist på organ som kan transplanteras, både i Finland och i Norden, vilket har uppmärksammats av min kollega Åke Mattson i hemställningsmotionen HM 53/2004-2005.

Finland anses idag vara ett internationellt föredöme inom organdonationer, särskilt efter att lagen om organdonationer trädde i kraft den 1.8.2010. En av de väsentligaste förändringarna är att en avliden som är en lämplig givare numera antas ha gett sitt samtycke till organdonation, såvida man inte känner till att den avlidne under sin livstid hade motsatt sig ingreppet. En liknande lagändring kom till i Tyskland, där varje medborgare nu förutsätts ta ställning till sig själv som organdonator.

På Åland tillämpar vi idag i praktiken det finländska regelverket för organdonation. Men den rättsliga grunden är långt ifrån solklar. Hälso- och sjukvårdsväsendet hör till Åland förutom de undantag som räknas upp i bl.a. artikel 27 i självstyrelselagen. Inget av dessa undantag har med organtransplantation att göra.

Min fråga är därför: Skulle landskapsregeringen kunna tänka sig att fråga Ålandsdelegationen om organdonation hör till Ålands eller rikets behörighet? Jag skulle motivera frågan med att det, med tanke på medborgarnas rättssäkerhet är viktigt att vi vet vilket regelverk som gäller – gäller verkligen det finländska regelverket, eller borde vi anta en egen organdonationslag på Åland?"

Hälsovårdsministern svarade att landskapsregeringen kan tänka sig att ställa en fråga till Ålandsdelegationen om behörigheten - ett svar som jag noterade och givetvis välkomnade. Sedan förde vi ett kort resonemang kring huruvida det vore ändamålsenligt med egna, åländska organtransplantationer. Med den teknik som finns tillgänglig idag anser jag att det krävs mycket resurser och mycket specifik kompetens för "egna" organtransplantationer. Vi ligger i samma läge som Gotland, som har en eller två organtransplantationer per år. Det är på alla sätt vettigt att Åland ingår i ett större sammanhang, inte minst för att kunna matcha största möjliga mängd patienter. Däremot är det viktigt att klargöra vilket regelverk det är som ska gälla för ålänningarna - och skulle det visa sig att behörigheten hör till Åland kunde vi t.ex. ta in en bestämmelse om att samtycke/icke-samtycke till organdonation på ett redigt sätt bör noteras i ÅHS' patientjournaler. 

P.S: Här kan du lyssna på en småintressant australiensisk intervju om organsonation bland utbytesstudenter.

Moderaternas nya logga

Nu tar vi steget fullt ut. Vi byter logotyp under 2012 och utlyser därför en tävling där alla i demokratisk ordning kan föreslå hur vår logotyp borde se ut, med ett mejl till moderaterna@lagtinget.ax inom augusti månad. Den som föreslår en logga som är så bra att den direkt kan bli moderaternas nya logga vinner, förutom ära och berömmelse - en övernattning på Sviskär för två. Både företag och privatpersoner kan delta i tävlingen.

Temat är 100% fritt, men logotypen får gärna ha element av det vi står för, t.ex. frihet, det maritima eller en koppling till vår starka känsla för hembygden. Den som känner sig frestad får förstås också ta avstamp i vår nuvarande logotyp. Vill du veta mer? Ta gärna kontakt med mig på 040-596 2929.

P.S: Missa inte vår traditionella Sommarutfärd den 15 juni till vår vackra, södra skärgård.

Kansliminister 2013

I söndags på moderaternas vårmöte blev det klart att jag förs fram som moderat kansliminister 2013 och ersätter Gun-Mari Lindholm.  Så här svarade jag när Ålands radio undrade vad jag kommer att prioritera som kansliminister. I själva verket arbetar jag redan nu mycket med frågorna i lag- och kulturutskottet där nästan alla kansliministerns ärenden behandlas, i Nordiska rådet och i EU:s Regionkommittén.

Det kommer sannerligen inte att saknas utmaningar att ta sig an som EU-minister, integrationsminister, polisminister och brand- och räddningsminister. Men jag är tacksam för det förtroende som partiet visat och som 251 åländska väljare visade i valet. 

Världens bästa integrationspolitik

Som en utgångspunkt är det alltid välkommet att medborgare engagerar sig för en gemensam sak genom att bilda en förening, såsom Ålandsvännerna. Vad som är mindre välkommet är halvsanningar, osanningar, grundlösa påståenden. U.b.v. föreningen Ålandsvännerna r.f. påstår att det år 1921 konventionsgrundade skyddet för svenskspråkigheten nu är hotat eftersom lagtinget ”söker och stöder” invandring som ett ”alternativ” till att ”bevara Ålands svenska språk och kultur”. Att se invandring som en motsats till bevarandet av svenska språket på Åland är en märklig tanke, inte minst med tanke på att antalet svenskspråkiga på Åland ökar enligt ÅSUB.

Föreningen påstår vidare att invandring försätter ”ursprungsbefolkningen i en ogynnsam ekonomisk situation”. Med tanke på att vi länge levt med arbetskraftsbrist på Åland och inte skulle ha lyckats hålla ekonomin i rullning utan inflyttade är påståendet, minst sagt, märkligt. U.b.v. föreningen efterlyser konsekvensutredningar. Det har gjorts rikligt med konsekvensutredningar om vad som händer med vårt samhälle om vi inte har någon inflyttning alls, med tanke på hur "ålderspyramiden" ser ut idag. Vi kommer inte att klara av att ta hand om våra äldre utan inflyttning till Åland. Som tur är, är det just den arbetande befolkningen i åldrarna 25-39 år som fått mest ”förstärkning” utifrån enligt ÅSUB:s statistik om Befolkningen språk, födelseort och medborgarskap 31.12.2011.

ÖPPET SVAR PÅ FRÅGORNA SOM STÄLLTS TILL LAGTINGSLEDAMÖTERNA

a) Konsekvensutredningar om invandringens psykosociala effekter har gjorts på annat håll i Norden och det finns inget som talar för att det skulle fungera annorlunda på Åland. I svenska fackorganisationen LO:s riktlinjer för arbetet med psykosociala förhållanden konstateras t.ex. att bristande jämställdhet och integration av funktionshindrade eller invandrare kan bidra till ett dåligt psykosocialt klimat för alla på arbetsplatsen. Det är alltså dålig integration som kan leda till ett dåligt psykosocialt klimat – och det är ett starkt argument för att Åland bör ha ambitionen att ha världens bästa integrationspolitik.

b) Det finns ingen "lag om invandringen". I fall föreningen avser integrationslagen så är formatet klart olämpligt för en folkomröstning. Ordnar man en folkomröstning så bör det vara två tydliga alternativ eller ett "ja" / "nej". Det finns inga fakta som talar för att en invasion av analfabeter skulle vara nära förestående. 

c) Det stämmer, Ålands enda undervisningsspråk är svenska och åtminstone jag är skeptisk till hemspråksundervisning enligt den kostnadsineffektiva modell som prövats i Sverige.

d) Varifrån har föreningen fått siffran att 3000-5000 inflyttare är på väg till Åland? Finns den att tillgå i någon utredning eller skjuter Ålandsvännerna ”från höften” i vanlig ordning? I vilket fall som helst, så ska alla vara lika inför lagen. Någon radikal förändring av hur jordförvärvslagen ska tillämpas har inte aviserats från regeringshåll.

Dataskydd och biodlingar

Idag debatterade lagtinget Europarådets konvention om skydd för personuppgifter vid databehandling och växtskyddsmedel. Tilläggsprotokollet handlar om tillnärmning mellan EU-rätt och Europarådskonventioner. Dataskyddsprotokollet kom till efter att Europarådet noterat att det råder skillnader i skyddnsivå mellan medlemsstater. Dvs. olika medlemsländer har olika skydd för privatlivet och behandling av personuppgifter. Den här skillnaden kan utgöra ett hinder för "en rad konomiska aktiviteter på gemenskapsnivå" och snedvrida konkurrensen. Vi moderater stöder denna nya, europeiska miniminivå för den enskildes integritet. Mitt anförande finns nedan.

I debatten om växtskyddsmedel lyfte jag fram att lagen är ett positivt steg för vår unika biodling som är mycket mån om att hålla sig varroafritt. Artikel 13 ger möjlighet för landskapsregeringen att utfärda närmare bestämmelser om tidpunkten för besprutning, så att det kan anpassas t.ex till binas flygtider. I lagen om växtskyddsmedel finns också en artikel om att de växtskyddsmedel som testats i ett annat EU-land (t.ex. Sverige) och uppfyller kraven för lagen också ska godkännas i Finland. Det gör det lättare att använda bi-vänliga växtskyddsmedel inom t.ex. äppelodlingen.


"Fru talman, Då Europaparlamentet diskuterade ett avtal om överförande av kreditkortsuppgifter mellan USA och EU redogjorde föredragande för förhandlingarna och konstaterade att det uppstått ett dödläge – USA ville ha personuppgifter från EU utan att EU skulle få personuppgifter från USA. Resultatet blev en invecklad kompromiss där en EU-tjänsteman skickades över till Washington för att på heltid gå igenom de kreditkordsuppgifter som skickades från EU till USA. ”Thereby, we have indeed created the most boring job in the world”, avslutade föredragande.

Fru talman, var går gränsen för hur mycket staten ska få veta om en medborgare? I LL (2007:88) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen finns i 7 § ett förbud mot att behandla uppgifter som berör etnisk tillhörighet, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse. Detta är den gräns som skiljer Åland från Östtyskland. Staten ska inte veta allt. Kanske detta till och med är ännu angelägnare i små samhällen där alla per definition vet allt om alla.

Fru talman, lagtinget kommer att ta ställning till om vi ska ge vårt bifall till ”Tilläggsprotokollet om tillsynsmyndigheter och gränsöverskridande flöden av personuppgifter till konventionen om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter”. Vi moderater värnar den enskildes integritet och den registrerades privatliv, samt grundläggande fri- och rättigheter. Det är därför lätt för oss som grupp att stödja de principer som kommer till uttryck i tilläggsprotokollet – att det ska finnas tillsynsmyndigheter och att gränsöverskridande flöden av personuppgifter endast får ske om det finns en tillräcklig grad av skydd för den avsedda uppgiftsöverföringen.

Frågan som utskottet i princip har att behandla är om dagens nivå av integritetsskydd är tillräckligt. Jag vill inte föregripa den föregående utskottsbehandlingen, men kan konstatera att Åland förefaller stå hyfsat väl rustat, med tanke på vår Datainspektion som inrättades 2009 (2007:89) samt landskapslagarna om behandling av personuppgifter (2007:8).

Ärendet föreslås remitteras till LKU. Detta understödes. Tack för ordet."