Rösta, rösta, rösta!

Fick idag ett anonymt, handskrivet brev utan avsändare. Brevet innehöll flera sakliga och intressanta frågor. Tänkte här besvara en av dem.

"Varför ställer vi upp för Sfp i Europaparlamentsvalet? Vi avsäger ju oss möjligheten till en egen plats. Heter inte detta konkludent handlande på fint språk?"

Varför ställer de tre största åländska partierna upp en åländsk kandidat på Sfp:s lista? Och innebär detta att vi avsäger oss en egen åländsk plats? Mitt korta svar är nej, tvärtom.

Att vi ställer upp tillsammans med Sfp: innebär att vi får en reell möjlighet att få vår kandidat invald i Europaparlamentet. Detta förutsätter att Britt Lundberg gör ett bra val också på fastlandet, vilket hon ser ut att göra. Och det är detta som gör årets val så spännande. Om en annan av Sfp-kandidaterna blir vald, så utser vi en åländsk specialmedarbetare, vilket har gett oss goda möjligheter att påverka i Europaparlamentet.

Att åländska partier ställer upp tillsammans med Sfp innebär inte att landskapsregeringen avsagt sig möjligheten till en egen europaparlamentariker. Den frågan driver landskapsregeringen fortfarande och den är högt prioriterad i Ålands EU-redogörelse. Jag skulle i stället argumentera för att Åland fick bättre möjligheter att driva frågan om en åländsk parlamentsplats, då vi gemensamt räddade det finlandssvenska mandatet i 2009 års europaparlamentsval. Då fick vi Ålandsvänliga krafter "på plats" i Bryssel som kunde lägga ändringsförslag om en åländsk parlamentsplats och vi fick dessutom nya kontaktytor gentemot Helsingfors.

Ett argument som jag har använt mig av, i kampen för en åländsk parlamentsplats, är att Åland i valet 2009 hade det näst högsta valdeltagandet i hela Finland. Ett högt valdeltagande 2014 skulle vara ett tydligt besked om att Åland vill påverka i EU och det skulle ge oss åländska politiker ett till argument för en åländsk parlamentsplats. Därför är det så viktigt att rösta i detta val.

Om sex dagar inleds förhandsröstningen och då är det du som har makten. Du kan då rösta på kandidat nr. 179 eller på någon helt annan. Men det viktigaste är att rösta, för genom att rösta visar vi att vi bryr oss om att ha inflytande i EU.


P.S: Idag utkom för övrigt bildningsförbundets bok "Svenskfinlands röst". På sida 47-51 berättar jag om arbetet med Ålandsfrågorna i Europaparlamentet.

Regeringskris?

Är hemkommen efter lång dag med många långa sammanträden. Är förundrad över ett av regeringspartiernas agerande. Det problematiska är egentligen inte själva innehållet i det PM som skickades ut i förrgår, utan tajmingen. Vi har under 1,5 år stridit, kompromissat, förankrat, remissat och lyssnat noga på näringen, varefter vi gemensamt (alla 3 regeringspartier) presenterat ett förnyat LBU-program med +3,5 miljoner euro - som bl.a. ska ge flera åtgärder för ekoodling och miljöstöd.

I samma ögonblick som vår näringsminister går upp i talarstolen för att redogöra för det gemensamma programmet kräver Centerns styrelse i ett PM ytterligare 3,5 miljoner. Ingen av dessa miljoner finns täckta i budget.

Kanske viktigast av allt: Om man tillsammans har gått igenom en tung process och sedan skakar hand på resultatet, så brukar ingångna avtal gälla. I alla fall i min värld. Annars är något fundamentalt del. 

Kommer denna regering att fortsätta sitt arbete? Ja, det tror jag. Av två skäl: 1) Regerandet handlar också om andra viktiga frågor (än LBU-programmet), där vi haft ett verkligt konstruktivt och tillitsfullt samarbete och 2) Det verkar - trots allt - finnas en gemensam vilja bland våra 3 partier att blicka framåt och reda upp också svåra frågor.

Marie bebådelsedags predikan i Brändö kyrka den 23.3.2014

Vi reser oss för att lyssna på dagens evangelium, Luk. 1:39-45

"Vid den tiden skyndade Maria till en stad i Juda bergsbygd och gick in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet. När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv, och hon blev uppfylld av den helige Ande och ropade med hög röst: "Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt! Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig? Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till i mig av glädje. Och salig är du som trodde, ty det som Herren har sagt till dig skall gå i uppfyllelse."

Så lyder dagens evangelium. 

Kära församlade, 

Vi firar idag Marie bebådelsedag. Dagen, då jungfru Maria fick det svåra uppdraget att bära Jesusbarnet i 9 månader, av ärkeängeln Gabriel. Vad sade då slutligen Maria, när hon fick detta svåra uppdrag? ”Låt det ske med mig som du har sagt”.

Finns här någon parallell till politiker? Kanske det. För i samma ögonblick som du inträder i ett politiskt ämbete tar du på dig en börda för en viss tid. Du är plötsligt inte bara ansvarig för dina egna misstag, du är också ansvarig för andras. Du granskas och bedöms och det är du som har ansvaret ifall något går fel. Detta skall du bära.

Men Marie bebådelsedag är kanske främst en dag att glädjas, över att jungru Maria, notre dame, faktiskt valde att svara ja trots att det var svårt och att hon var oförberedd på uppgiften. Det gjorde att vi fick en gudsbild på jorden som vandrar med oss än idag. Låt oss idag därför glädja oss för alla människor (politiker eller inte) som säger ja, trots att det är svårt. Som står inför en svår uppgift, men accepterar bördan, för allas skull. Vad skulle vi göra utan er?

Men parallellen mellan Jungfru Maria och en politiker ska knappast dras för långt. Är det över huvudtaget lämpligt att koppla ihop religion och politik? Många svarar instinktivt nej på den frågan. ”Politik måste höra till det ogudaktigaste som finns”, kanske man hör en trött politiker säga efter en lång arbetsdag. ”Politik och religion hör i princip inte ihop, det leder ju bara till terrordåd, jihad och ofruktbar dogmatism”, fnyser någon annan. Säger inte till och med Jesus, Guds son i Markusevangeliet: ” ”Ge då kejsaren vad som tillhör kejsaren, och Gud vad som tillhör Gud.”?

Allt detta till trots vill jag hävda och tro, att politiken måste vara nära Gud. Varför? Politik bygger på värderingar om vad som är rätt och fel. Du skall icke dräpa, du skall icke stjäla, du skall icke vittna falskt mot din nästa. Regler och moraliska begrepp som inte bara präglar förnuftig politik, utan dessutom kodifierats i den världsliga politikens lagar.  

En god politik bör ha den uttryckliga ambitionen att göra rätt. Vi lyckas inte alltid med det, vi är inte ens alltid ense om vad som är rätt, men det är det vi försöker göra. Vi kanske har tänkt ut en smart karta för att bygga ett bra samhälle, men har vi någon egentlig nytta av kartan utan en moralisk kompass, som vägleder vårt samvete och vårt arbete?

Jag tror att politik och religion i högsta grad har med varandra att göra. Och jag tror att det värdsliga samhällsbygget hänger ihop med vårt inre tempelbygge.

Låt alltså det ske med mig som du har sagt.

Amen.

Psalmer:

456: Hejda du vår väg mot stupet

553: Guds kärlek är som stranden

398: Löftena kunna ej svika 

431: Inte med makt

Flyktingseminarium

Dagens seminarium om flyktingmottagande var lärorikt. De 80 deltagare representerade en enorm kunskapsansamling i Arkens kaptenssal. Var står vi nu i flyktingfrågan? Just nu står vi inför en lagändring av den finländska lagen om integration, som ska möjliggöra mottagande av flyktingar på Åland. Kansliavdelningen har haft en god dialog med arbets- och näringsministeriet och lagändringen kommer att ske med rask tidtabell. I avvaktan på det är det bra om intresserade kommuner kan inleda sitt arbete med att ta fram integrationsprogram. Det är nämligen två saker som behövs för att en kommun ska kunna ta emot flyktingar: Ett integrationsprogram och ett avtal med NTM-centralen.

Framför allt gäller det att minnas är att detta inte handlar om 20 syrier. Det handlar om ett långsiktigt system för mottagande av flyktingar, inte bara syrier och kanske inte 20. Antalet beror i sista hand på de åländska kommunerna.  Och flyktingar kan idag vara syrier, kongoleser, afghaner eller sudaneser. Alla är lika mycket flyktingar i juridisk bemärkelse. Det vi dock sannolikt kan förvänta oss är att de flyktingar som Åland tar emot är att de kommer från samma "grupp", eftersom erfarenheter har visat att det då går lättare att integrera.

Personligen ser jag fram emot att arbeta på för att vi ska nå den dag då vi tar emot de första flyktingarna i hamnen eller på flygfältet.

Tips till Ålandskommittén

Den gemensamma Ålandskommittén för revision av självstyrelselagen har nu inlett sitt viktiga arbete. Målet är att leverera en modern självstyrelselag till självstyrelsens 100-årsjubiléum. Men det brådskar. Särskilt om lagen ska läggas vilande över två mandatperioder i riksdagen.

Ålandskommittén består av erfarna, politiska krafter från Åland och Finland, ledda av president Tarja Halonen. Det är en god utgångspunkt för det viktiga arbete som nu kommeratt utföras i riksdagens och lagtingets sammanträdesrum, kanske någon gång i Statens ämbetshus.

Jag vill bara ge ett enda tips inför detta viktiga arbete. Det är: Ha kul! Besök Signildskär, den nerlagda gruvan på Nyhamn eller far på älgjakt. Bada bastu, träffa radikala konstnärer, skjut paintball, curla eller gör en litterär vandring på Simskäla. Gör någonting som ni själva tycker att skulle vara roligt och intressant (inte något ni tror att den andra parten tycker är kul). Givetvis inom rimliga gränser.

Men varför? För det sammansvetsar och kan öppna upp för nya lösningar i låsta lägen. För att en del av kommittémedlemmarna behöver "det där lilla extra" för att alls sätta sig ner vid sammanträdesbordet, där det viktiga arbetet görs.

Ha kul och njut av arbetet!

Spännande tider

Då jag aktiverade mig politiskt, inför valet 2007 hade moderaterna tre lagtingsledamöter. Strax inför valet 2011 utökades lagtingsgruppen till fyra lagtingsledamöter. Ett år efter valet gjordes pejlingar som visade att moderaternas understöd ökat till fem mandat, vilket är rätt ovanligt för ett parti i regeringsställning. Efter samgåendet med de Obundna har partiet nu åtta mandat i lagtinget. Igår meddelades det att 34 obundna kommunaktiva från hela Åland skriver in sig i moderaterna inför kvällens föreningsmöte. Och idag fick vi veta att över 60 personer har anmält sig till moderaternas föreningmöte, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att vi brukar vara kring 20.

På föreningsmötet behandlas bl.a. namnändring, ny logotyp och 2014 års verksamhet. Första milstolpen i vår verksamhet blir ett seminarium om samhällsservicereformen på Pellas den 4.2 kl. 19.00, med mig och Gun-Mari Lindholm som värdar.

Man kan lugnt säga att det är spännande tider. Det är samtidigt viktigare än någonsin att hålla huvudet kallt och förhålla sig ödmjukt till vår uppgift som Ålands största parti och framför allt minnas att vi har mycket arbete framför oss under 2014. Vi skapar nya program för ett nytt parti för hela Åland. Vi har spännande tider framför oss och vi har nog aldrig haft så här mycket kompetens och driv i våra led. 2014 är i sanning möjligheternas år.

Kommentar till Mikael Sjövalls Hbl-krönika

I en krönika i Hufvudstadsbladet ifrågasätter Mikael Sjövall Ålands enspråkighet: "Åland har blivit en oangriplig skärgårdsfästning som kör sitt eget extrema enspråkiga race" Ett märkligt påstående. För det första verkar Sjövall fullkomligt okunnig om att Ålands enspråkighet är grunden till att Finland fick suveräniteten över Åland 1921. Ska Sjövall kritisera något så är det väl inte Åland, utan att Finland gick med på detta arrangemang inför N.F. och att landet dessutom haft mage att verkställa det i varje åländsk självstyrelselag? På ett enspråkigt territorium är alla andra språk just det - andra språk. Inget konstigt med det. 

Det andra påståendet är "den finskspråkiga minoritetens eftersatta ställning". Eftersom jag själv har både släkt och vänner som hör till denna folkgrupp, undrar jag vilka Sjövalls källor är. Vem eller vilken källa eller det som Sjövall stöder sig på då han talar om de finskspråkigas  "eftersatta ställning" på Åland? Jag bara undrar.

Dessutom beklagar sig Sjövall över att ungerska minoriteter i Rumänien intresserar sig för den åländska modellen och resonerar: "Kanske det vore bättre att i stället bjuda in den ungerska minoriteten till Jakobstads stadsfullmäktige eller Svenska Finlands Folktings kontor i Helsingfors." Varför inte både och? Intresset för Åland är idag stort bland de ungerska minoriteterna. Det vittnar inte minst Ungerns ambassadörs Ålandsbesök om, och artiklar i ungerska minoritetstidningar om just Ålandsexemplet. Det är bara bra om de ungerska represententanterna också besöker svenskfinland. Det är ofta så att modeller inte är rakt av applicerbara. Har personligen t.ex. svårt att föreställa mig en fullkomlig demilitarisering av Kosovo. Så, när man en gång studerar Åland kan man på samma resa studera den finlandssvenska modellen. Det torde inte skada någon att inhämta flera influenser. 

Slutligen, att Åland skulle "skada finlandssvenskarnas kamp för svenskans ställning på fastlandet" är ett märkligt påstående. Man kunde rentav vända på steken och påstå att en av huvudorsakerna till att finlandssvenskarna 1922 lyckades förhandla till sig en generös språklag var just Ålandsfrågan som man skickligt använde i förhandlingarna. Idag har Åland och Svenskfinland en intressegemenskap i flera frågor, vilket särskilt märks i europaparlamentsvalet där Sfp-mandatet inte finns utan ett engagemang från åländsk sida. Något åtminstone jag kommer att arbeta för under 2014. 

P.S: Ett klokt svar till Sjövalls krönika finns för övrigt i morgondagens Nya Åland