1 år i regeringen, 1 kvar

Har nu suttit 1 år i landskapsregeringen. Det finns sånt jag är nöjd över att ha fått gjort, sen finns det sånt som återstår att göra. Nöjdast är jag över:

 

- De finska lagändringar vi åstadkommit. Dom innebär att Ålands kommuner kan börja ta emot flyktingar.

- Att det nya polishuset "rullar på".

- Att Ålands ombudsmannamyndighet nu har startat.

- Att ÅDA (Ålands digitala agenda) inleder sin verksamhet under 2015. Detta hör till finansministerns område, men har konsekvenser för flera saker på mitt bord, bl.a. valreform, sotning och brand- och räddningsverksamheten.

- Att min avdelning, kansliavdelningen från den 1 januari 2015 blir ett regeringskansli som fokuserar på de självstyrelsen, hembygdsrätten och EU. 

 

Under 2015 ska det bli extra spännande med:

- Samhällsservicereformens breddgruppsmöte i februari, där vi presenterar några beståndsdelar i reformen.  

- Valreformsarbetet som startar i januari 2015

- Jordförvärvsreformen.  

- Den nya hemsidan som är avsedd att sjösättas under sommaren 2015.

 

En extra "krydda" i arbetet har varit Regionkomitténs möten, som gjort det möjligt att träffa t.ex. europaparlamentariker och Finlands EU-ambassadör, vilket har varit värdefullt i Ålands externpolitiska arbete. Också detta arbete kommer att reformeras under 2015, vilket kommer att innebära ett samlat grepp och ett samlat meddelande från landskapsregeringen om hur vi arbetar med externpolitik.

 

Önskar dig en God jul och ett gott nytt år 2015!

 

 

 

Tehy-tåget

 

 

 

 

 

I går kl. 14.00 lämnade de Tehy-anställda sina arbeten och tågade ut ur ÅHS, mot självstyrelsegården. På plats tog landskapsregeringen emot strejktåget. Just nu pågår fortsatta förhandlingar i rummet bredvid. Och det är bra. Ett sundhetstecken för vårt samhälle är att parterna pratar med varandra. 

 

Stämningen var allvarstyngd då vi mötte demonstrationståget. Samtliga demonstranter tågade förbi landskapsregeringen. Förbi tågade bl.a. min granne, en av min brors bästa vänner, en tjej som jag bara känner genom att vi brukar öva julsånger en gång i året, en kvinna som jag arbetat ihop med. Kändes som att en betydande del av mitt liv traskade förbi, med ett gravljus i hand. Efter att ungefär halva tåget gått förbi lade jag märke till att nästan varje demonstrant verkade känna någon av ministrarna. Vi hälsade avmätt på varandra.

 

Åland är litet. Litenheten är både vår styrka och vår svaghet. Låt oss inte förtröttas, låt fortsätta försöka finna lösningar.



Ett tryggt Åland

Fru talman, bästa lyssnare,

Om vi skulle sammanfatta budgeten med ett tre ord så är det: Ett tryggt Åland
Vi bygger trygghet i samhällsstrukturerna,  du ska kunna vandra trygg på våra holmar.

Först samhällsservicereformen. Kommunernas socialtjänst ska skapa trygghet för dig som behöver det. Starkare rättssäkerhet, och ännu starkare kompetens. KST ger också kommunerna tryggheten i att du vet att din kommun klarar av att rehabilitera en blandmissbrukare, utan att budgeten gå åt skogen. Du får tryggheten i att du inte behöver lämna din hemkommun för att vara säker på att din rätt är tryggad.

För brand- och räddningsväsendet får vi en slutrapport inom 2014, som ska ge ett förslag till en brand- och räddningsmyndighet anpassad för dagens behov. Under 2015 slutför vi detta arbete.  För alarmcentralen är målsättningen hög driftssäkerhet med kompetent personal. Under 2014 har arbetet med stöd för prehospital sjukvård förverkligats, med stöd från kansliavdelningen. Under 2015 ska det nya operativsystemet vara i drift. Jag har idag tagit ställning till en ny arbetsordning för Ålands ledningscentral i krislägen. Denna arbetsordning kommer att testas i en storövning under de närmaste dagarna. Det är viktigt att vår beredskap för krissituationer är god."

 

 Vår polis har tre verksamhetsprioriteringar för 2015

-          Arbetet mot narkotika

-          Arbetet mot våld i nära relationer

-          Arbetet med barn och ungdomar

För att förverkliga dessa verksamhetsprioriteringar behöver polisen ändamålsenliga utrymmen. De utrymmen som har renoverats under 2014 skapar nu trygghet för dig som måste göra en brottsanmälan och vill slippa att halva Åland ska höra det du säger. Det nya polishuset kommer att ge polisen de redskap som myndigheten behöver för att skapa trygghet i vårt samhälle.

Under 2014 har landskapets nyaste myndighet, Ålands ombudsmannamyndighet, slagit upp sina dörrar. ÅOM tar tillvara dina rättigheter som barn, patient, konsument och arbetstagare. I samma byggnad finns Datainspektionen som tryggar din rätt att veta – hur var och varför behandlas dina datauppgifter?

Landskapsregeringen inleder nu en översyn av LL om allmänna handlingars offentlighet, som strävar till rättssäkra och trygga regler. Du ska, något förenklat, kunna få ut all information som inte röjer någon annans privatliv. Och du ska kunna vara trygg i att känsliga uppgifter om dig inte röjs eller sprids.

Regeringen har under 2014 sjösatt den nya hembygdsrättslagstiftningen.Den innebär att du som har hembygdsrätt och har flyttat från Åland, får ett besked om att du håller på att förlora hembygdsrätten. Den innebär också vissa förbättringar för åländska studernade utanför Åland. Under 2015 reformerar vi jordförvärslagstiftningen. Du som vill köpa en plätt åländsk mark ska kunna veta vad som gäller.

Under 2015 förnyar vi de vallagstiftningar som faller inom vår behörighet. Målet är att öka inklusion och det demokratiska deltagandet i valet 2019.  

Ett tryggt Åland handlar också om goda kontakter utåt. Goda kontakter till de organisationer och de korridorer i Bryssel där beslut som angår oss fattas. Säkerhet har under år 2014 blivit mer aktuellt än någonsin i vår omvärld. Inte bara i traditionell, säkerhetspolitisk bemärkelse. Vikten av att samtliga Östersjöstater  går in för ett förbud mot dumpning av toalettavfall i Östersjön kan inte underskattas.

Och avslutningsvis, fru talman, handlar vår integrationspolitik om att skapa trygghet. Den handlar om att när vi själva känner oss trygga så kan vi också välkomna andra!

Vi har nu genomfört lagändringar som behövs, för att våra kommuner nu ska kunna ta emot flyktingar om de så vill. Vi gör det möjligt att skapa TRYGGHET för själsligt och fysiskt sargade människor som flyr från krig - till fredens öar.

Fru talman, vi hade nyligen en armenisk-azerbajdzansk delegation på besök, för att studera Ålandsexemplet. De var framför allt imponerade av tryggheten och tilliten i vårt samhällsbygge

Eller för att citera en av besökarna: Ålandsexemplet lever och kommer att segra

Tack för ordet

Invigning av Ålands kontaktpunkt för Central Baltic

Ärade åhörare,

Idag slår Central Baltic-programmet 2014-2020 formellt upp dörrarna på Åland, genom att och att vi idag officiellt öppnar Ålands kontaktpunkt, Contact Point Åland. Här kan du söka pengar, närmare bestämt 115 miljoner euro

Ålands kontaktpunkt har ansvar för att sprida information om Central Baltic-programmet, sammanföra kontakter i mellersta Östersjöregionen och med tiden presentera hur programmet förverkligas i Östersjöregionen.

Att Åland har en egen kontaktpunkt är häftigt. Finland har en kontaktpunkt, Sverige har en kontaktpunkt som betjänar Sverige – och nu har också Åland fått en egen kontaktpunkt.

Nu fördelas 115 miljoner euro som fördelas under programperioden till gränsöverskridande projekt inom kommuner, myndigheter, tredje sektorn och företag. Summan än förra programperiodens 96 miljoner. En tydlig signal om att kommissionen prioriterar detta samarbete.

Detta välkomnar vi även från landskapsregeringen. De ”stora nyheterna” i programperioden är en efterlängtad avbyråkratisering, ökad flexibilitet, samt att föreningar och företag nu kan ansöka om projektmedel, tidigare var det mest offentliga myndigheter. Det är nu otroligt viktigt att intresserade åländska aktörer är med från början. Det mesta av dessa 115 miljoner reserveras nämligen i början av perioden.

Projekten har fyra huvudkategorier, nämligen: Stärkande av regionens ekonomiska konkurrenskraft, hållbar användning av våra gemensamma naturresurser, ökad tillgänglighet i regionen, förbättrad kompetens och ökad samhällsgemenskap

 

Personligen har jag två typer av ”drömprojekt”:

 

-         Projekt som kan skapa grogrund för tillväxt och långsiktiga jobb i vår region, för det behöver vi i dessa tider då BNP sviktar. 

-         Projekt som skapar hållbarhet i Östersjön, som kan minska framför allt fosforutsläppen i vårt hav. 

Har du en idé som du vill ”testa” är du välkommen att kontakta Central Baltics kontaktpunkt. Informatör Ester Miiros' uppgift är att tillsammans med Central Baltics övriga personal lotsa dig fram till en bra idé som kan förverkligas och bidra till regional utveckling.

Jag förklarar härmed Central Baltics åländska kontaktpunkt - öppnad.

Polisen behöver en styrelse

 

Före detta polismästare Teijo  Ristola lyfter i en intervju i Ålandstidningen 16.9 flera grundläggande, politiska frågor som det finns skäl att bemöta.

Först och främst är det inget annat än beklagligt att Ristola inte känt helhjärtat stöd från landskapsregeringen. Som ansvarig minister (sedan november 2013) har jag vinnlagt mig om fortlöpande kontakt med Ålands polismyndighet, så att politiker och polis ska ha en god förståelse för varandras realiteter. De 400 metrarna mellan marmorborgen och polishuset kan annars lätt växa till ett oöverbryggligt ”gap”, vilket inte ligger i självstyrelsens intresse.  

Då denna landskapsregering bildades var två av våra mål att anta ny polislagstiftning och att ersätta polisdelegationen med en polisstyrelse. Detta har vi genomfört och det är bland annat den senare åtgärden som nu är föremål för kritik.

Ristola åberopar Montesquieus maktdelningslära som kritik mot att lagstiftare i polisstyrelsen styr polismyndigheten. Det kan vara skäl att minnas varför vi alls har en polisstyrelse på Åland. 

Vi har en polisstyrelse, eftersom det behövs demokratisk insyn i Ålands polis. På samma sätt som ÅHS har en styrelse, Ålands gymnasium har en styrelse, borde inte också Ålands polis ha en styrelse? Talar inte det faktum att Ålands polismyndighet dessutom har våldsmonopol, inom lagens råmärken, särskilt för att det behövs en demokratisk insyn i verksamheten?

Den demokratiska insynen måste dock begränsas. Det är orsaken till att polisstyrelsen inte får fatta beslut i polisoperativa frågor. Polisstyrelsen får nog diskutera enskilda ärenden, i den mån det hjälper polisstyrelsens arbete med de stora, övergripande frågorna. I de fallen binds polisstyrelsens ledamöter av sekretessbestämmelser.

Är polisstyrelsens sammansätning lämplig? Polisstyrelsen består idag av de fem lagtingspartiernas företrädare och en skärgårdsrepresentant. Vi kunde förstås förbjuda lagstiftande politiker att sitta i polisstyrelsen, men risken finns då att vi utestänger sakkunskap från polisstyrelsen, vi försvagar ”länken” mellan marmorborg och polis - och vi kan dessutom då få en svagare styrelse, som då inte förmår balansera en ev. stark polismästare.

Den grundläggande frågan är: I fall Ålands polismyndighet inte hade en polisstyrelse, vad borde den då ha? Styre direkt från ministern och kansliavdelningen? En polisdelegation som möts två gånger per år för att diskutera ännu mer övergripande frågor? 

Jag tror att polisstyrelsen behövs och fortsättningsvis kommer att behövas. Men jag lyssnar, ifall det finns alternativa förslag.

Min uppfattning är att Ristola har varit en konstruktiv kraft inom språkfrågan, vilket han inte minst gav prov på genom att nyligen bjuda in polisyrkeshögskolans lärare till Ålands polismyndighet. Detta gav en möjlighet att lyfta ”katten på bordet” och ta upp behovet av svensk specialutbildning. 

Vi har också sett språkliga förbättringar, bland annat inom polisens datasystem. Det är viktigt att vi fortsätter kämpa för förbättringar och alldeles särskilt viktigt att vår nya polismästare kan känna ”stöd uppifrån” och får en god start i sitt arbete.  

Wille Valve (MSÅ)

Kansliminister

Välkomsthälning till polisyrkeshögskolans lärare, på Ålandsbesök

Ärade lärare vid Polisyrkeshögskolan, bäste planerare för KEJO-projektet,

Lärare förändrar liv, och därmed den verklighet vi lever i. Ni undervisar och överför därmed värderingar till polismän och -kvinnor, till dem som har våldsmonopol och som kan bestämma vem som hör hemma i cellen eller inte. Dom som gör den första bedömningen av om något är grov ärekränkning eller vanlig ärekränkning. Dom som bestämmer var gränsen går mellan rätt och fel, mellan lagligt och olagligt. Att forma dessa människors tankevärld är en av de viktigast samhällsuppgifterna. Och det gör NI.  

För att polisen ska kunna fungera på Åland, är det absolut centralt med svenskspråkig polisutbildning. Det är en förutsättning för en fungerande, rättssäker polisförvaltning på Åland. Åland och Finland har idag delad behörighet över polislagstiftningen, men i praktiken tillämpar vi 90% finländsk lagstiftning (inom förundersökning och tvångsmedelslagstiftning). Det gör er till vår naturligaste samarbetspartner i hela världen.

Då våra poliser inte kan få vidareutbildning på svenska, får vi ett läge där de poliser som arbetar på Åland utvecklas till ett slags B-lag, som inte har tillgång till all den vidareutbildning och kompetens som kollegerna i Finland har. Denna devolution av det åländska polisiära arbetet vill jag som ansvarig minister inte se.

Vi har dock också sett positiv utveckling genom de senaste åren. Inte minst de nya dataprogrammen fungerar i allt högre utsträckning på flera språk.

Från landskapsregeringens sida hoppas jag att ni får ett intressant och givande besök på Åland och att det ger er möjlighet att känna den verklighet som de nyutexaminerade poliserna möter på Åland, den verklighet som också NI formar genom ert viktiga arbete.

Jag tar gärna emot frågor och diskuterar.

Tack för ordet!

Tutti fratelli! (Röda korsmarknaden den 2.8)

Bästa åhörare, kära vänner

Vår marknad ordnas idag för 49:e gången. För 49:e gången skrudar vi oss i kläder som reflekterar modet för ungefär 150 år sedan.

Det här kan jag tycka att är klockrent. Vad hände för 150 år sen? Då såddes fröet till vår globala rörelse. I Italien, i slaget vid Solferíno. Läkaren Henri Dunant fann sig själv framför en massiv förödelse, framför ett fält av sårade. Under parollen Tutti fratelli – dom är alla våra bröder – organiserade han tillsammans byborna fältsjukhus, där de skötte de sårade. De lindrade lidandet.

Det här är vad vår organisation gör än idag. Vi lindrar lidandet. I krig, naturkatastrofer, men också i vår åländska vardag. Det är därför vi finns till, det är därför vi ordnar marknader, första hjälpkurser, rekryterar medlemmar och gör insamlingar. Vi har det bra på Åland. Vi kan hjälpa andra och varandra. Och vi är inte så dåliga på det. Vi är nu till och med bäst i hela Finland, när det gäller insamlingsresultat. Det gör mig stolt över att vara Röda korsare.

När jag jämför de nyheter som står i våra tidningar med dom som kommer från Ukraina, slås jag ibland av hur otroligt bra vi har det på Åland. Skillnaden handlar inte om att gå till en skola med bättre eller sämre PISA-poäng. Den handlar om huruvida det FINNS en skola att gå till. Igår, då jag loggade in på ett av våra sociala medier hade min ukrainska studiekompis lagt upp en bild på skolan i sin hemstad. Hennes föräldrars skola. Den var fullständigt sönderskjuten. I Europa. Idag.

Vi på Åland är inte isolerade från omvärlden. För en vecka sedan stoppade tullen i Finland, på Helsingfors-Vanda flygplats en flygcontainer med materiel för missilers styrsystem. Apparaturen var på väg till Ukraina. I en värld där allt hänger ihop har vi större möjligheter än någonsin att påverka – både att förbättra och förvärra.

Så, vad vill vi göra? En sak vi kan göra är att hjälpa Röda korset att hjälpa. Röda korset värnar sin opartiskhet för att kunna hjälpa alla i nöd, på svåråtkomliga platser, där politiken har havererat för länge sen. Någon måste kunna nå fram till människorna när allt slutat att funka – och denna någon är ofta Röda korset.

Temat för i år är familjen. Röda korset i Finland stöder familjen genom s.k. skyddshus för 12-19 åriga ungdomar med små eller stora (livs)problem. Ute i världen arbetar Röda korset med familjeåterförening. Men: familjearbete kan också handla om att ge tid. Om att ge ditt eget – eller någon annans barn tid. Det finns många sätt att vara en Tutti fratelli.

Bästa åhörare, vår marknad idag är viktig. Alla ni som gett er tid och kraft för att bygga marknaden har idag berikat vårt landskap med färger, smaker och roliga saker. Ett varmt tack till er. Det ni gör är både roligt och viktigt.

Njut av marknaden och gläds över att vi arbetar för en god sak.

Med dessa ord förklarar jag Röda korsets 49:e marknad öppnad.