250 tack

Först och främst: Ett enormt tack till var och en av er 250 som nu gett mig förtroendet att representera er i lagtinget. Det blev ett kanonval, både för partiet och för mig personligen. Moderaternas röstetal gick framåt med hela 47%. Våra mandat blev "dyrast" av alla: 452 röster per mandat för moderaterna, medan motsvarande siffra för (s) var 403 röster per mandat.

Under kampanjen besökte vi varendaste en av Ålands 16 kommuner. Vi delade ut ca. 108 kg bananer under en och en halv månad. Jag har känt av ett starkt stöd från fältet och fick det bekräftat igår då jag blev invald som den 11:e av lagtingets 30 ledamöter. Det har varit ett av de gladaste dygnen i mitt liv, samtidigt finns ett stråk av allvar i bakgrunden.

För vi har fyra tuffa år framför oss, oberoende av vilka partier som kommer att regera. Föregående regering fick den ekonomiska krisen och krympande klumpsumman i famnen. De hanterade det enligt bästa förmåga. Delvis med framgång, men delvis blev arbetet på hälft. Alla tecken i skyn talar nu för fortsatt ekonomisk nedgång och fortsatt minskning av landskapsintäkterna. Det här betyder att Åland behöver en handlingskraftig landskapsregering som klarar av att få landskapets budget i balans, skapa tillväxt och långsiktigt arbeta för ekologisk hållbarhet.

Men allt är inte bara allvar: Vår utökade lagtingsgrupp höll sitt första sammanträde idag. Visst pratade vi en del allvar, men det var mycket glimten i ögat och mycket nära till skratt. Det är viktigt och behövs, för att vi som lag ska kunna göra ett gott jobb. Jag sov inte många timmar i natt, men det visade sig stämma också för de andra i gruppen (även om vissa skyllde på jet-lag... )

Ett särskilt tack till alla Er som jag mött under studiebesöken och frivilligarbetet. Tack för att ni med kort varsel öppnat upp er verksamhet och tålmodigt förklarat vad den går ut på och var utmaningarna finns. Dessa erfarenheter är enormt värdefulla, när vi nu inleder arbetet vid Ålands lagting.

Slutspurt

Idag blir det kaffediskussion med de ca. 16 småföretagare som är hyresgäster på GE-villan. Ålands näringsliv frågade tidigare vad jag vill göra för småföretagarna, svarade jag att jag vill anställa en projektbunden "företagslots" för EU-medel, som får till uppgift att 1) vara företagarnas kontaktperson med myndigheterna och 2) göra en förteckning över byråkratiska hinder som beslutsfattarna sen får till uppgift att ta bort. Ska bli intressant att höra vad småföretagarna tänker om det.

Lagom till fredagsfikat (15-17) dyker vi Moderater upp med "närproducerade" chokladbollar på Torggatan. Chokladbollarna är dock begränsade, så först till kvarn får först mala... Vi tar gärna en pratstund om hur Åland bör styras under de fyra kommande åren. På lördag kan man träffa moderater både i Godby och i Mariehamns centrum 11-13. Därefter finns vi på Ålandstravets säsongsavslutning, som börjar ca 15.00.

På söndag kommer vi att respektera valfriden och inte föra någon kampanj. Det är då det är dags för dig att i lugn och ro säga ditt om vilka människor du vill att ska styra Åland under följande fyra år. Det finns de som inte röstar alls. De röstar i praktiken på "soffliggarpartiet", det enda parti som med säkerhet aldrig levererat någonting alls. Det enda parti som aldrig inte lyft ett finger för att göra något åt sophantering, knark, krisande kommuner, eller fallererande tillväxt.

Så, när du röstar: Lägg din röst med glädje och stolthet över att du tar ansvar för våra gemensamma frågor. Vi behöver så mycket vettiga människor som möjligt i lagtinget, så din röst har betydelse.

Med vänlig hälsning,

Wille Valve,
Nummer 201

Tonårsfylleri. Alla överens?

"Drogdebatter brukar var rätt förutsägbara", konstaterade en bekant. Han tillade att alla partier tävlar i att överträffa varandra i slagord om "kriget mot narkotikan" och "nolltolerans", utan att föreslå några praktiska lösningar. Håkan Franssons föreläsning sticker ut i mängden. Den var något så ovanligt som en praktisk vägledning om hur man utrotar ungdomsfylleriet i en kommun, såsom man gjort i Öckerö. Presentationen var väl underbyggd, övertygande och tog avstamp i Öckerö kommun som i medlet av 90-talet hade mycket mer tonårsfylleri än Sverige i övrigt.

Franssons teser är:
1) "Vi är övertygade om att om alla vuxna i en kommun bestämmer sig för detta så är problemet med ungdomsfylleriet snart historia."
2) "Alkohollagen syftar till att ingen under 18 år ska komma i kontakt med alkohol, men detta är en lag som inte efterlevs i någon av Sveriges 290 kommuner." Här drog Fransson en parallell till 15-åringar som kör bil. Det är på något sätt lätt för föräldrarna att fördöma - varför ska det då vara svårare att hålla på 18-årsgränsen för alkoholintag? Det är det inte.
3) Unga som brukar mycket alkohol har lägre tröskel för att börja röka, testa på cannabis och så vidare. Föga förvånande och bekräftas av nästan alla som arbetar med frågan.

Vad är nyckeln - eller nycklarna? Föräldramöten, där alla föräldrar kommer överens om att det inte är OK att barnen driker alkohol för 18 årsgränsen. Föräldramöten där man föräldrarna kommer överens om att ange varandras barn om man stöter på dom rökande eller fulla. Nu kanske någon lärare invänder: "Men det är ju föräldrarna som inte kommer som är problemet!". Och det är här som "Kronobergsmodellen" kommer in. Om polisen påträffar berusade minderåriga under helgen så häller man ut spriten, meddelar föräldrarna och stämmer möte i socialarbetares närvaro på måndag. Mycket effektivt. Lär ska funka "i teorin" på Åland idag.

Franssons råd var konkreta, realistiska och går att förverkliga. Det vi politiker behöver göra är enligt Fransson att vara engagerade i frågan och prioritera en drogsamordnare för hela landskapet. Och vi behöver tydlig, överskådlig statistik från ÅSUB över hur mycket det sups i de åländska högstadierna. En drogsamordnare kostar och innebär att vi måste prioritera bort något annat. Men om vi får rätt människa som samordnare kommer det att spara samhället mycket i missbrukarvård, psykiatri och socialtjänster.

Varje år - eller månad - som ett barns alkoholdebut kan skjutas framåt är "hemåt" för hela samhället.

Frivilligarbete & studiebesök

Frivilligarbete
- Krattat algsörja 2 timmar (26.8)
- Klippt Överby dagis gräsmatta 6 timmar (28.8)
- Diakoniarbete 3 timmar (8.9.2011)
- Hungerdagsinsamling 2 timmar (16.9.2011)
- Emmaus-packning 3 timmar (19.9.2011)
- Matbanken den 2,5 timmar (6.10.2011)
Totalt: 18,5 timmar frivilligarbete.

Studiebesök
- Överby dagis
- Potatisplockning med Finströmbonde
- De gamlas hem
- ÅHS vuxenpsykiatri
- Ålands vatten
- Allwinds Ab (Ålands vindkaft)
- Ungdomsgården Tvärsan
Inga timmar räknade.

Insikter från frivilligarbetet? Att otroligt mycket kan göras med frivilligarbete. Friviligarbete kan vara nödhjälp, protestaktion och gemenskap. Andra insikter är att det finns fattiga människor på Åland som "ramlar mellan stolarna". Att det finns kommunal verksamhet som funkar bra och mindre bra. Att det är en förbaskat bra idé att stöda Matbanken. Och att det tar hårt på krafterna att packa en långtradare - eller klättra upp i ett vindkraftverk.

Mitt budskap är att vi politiker måste stå i direktkontakt med den verklighet vi fattar beslut om. Det är vårt ansvar att vara kunskapssökare, så att besluten blir så vettiga som möjligt. Och det är stor skillnad på teori och praktik. På Europaparlamentet har jag arbetat med modeller för hur EU:s fiskeripolitik och skogsbestånd ska förvaltas, diskussioner om hur Östersjön ska renas, kalkyler för vindkraftsstöd. Debatten är viktig, men man får helt andra insikter då man står ombord på en fiskebåt som berörs av fiskekontrollförordningen.

Alltså: Fram för politiker som tar sig tid att göra studiebesök och vågar ställa dumma frågor. Det är enda sättet att få reda på hur det egentligen ligger till. Ingen politiker kan kunna allt i dagens snabba och kunskapsbaserade samhälle, men vi kan minimera vår okunskap. Därför kommer jag att fortsätta med studiebesöken också om jag blir invald i lagtinget. Men oberoende av hur det går i lagtingsvalet 2011, så sätter jag stort värde på alla möten jag haft under valkampanjen och på varenda liten insikt. En extra krydda var att kampanjen uppmärksammades också utanför Ålands gränser, i tidningen Västra Nyland.

Tack alla ni som tog er tid att sätta er ner och förklara vad det riktigt är ni gör och vad det betyder. Ser fram emot att samarbeta med Er också i framtiden!

Kostnadseffektiv hemspråksundervisning

Tack Sirpa Eriksson för insändaren om hemspråk. Du är på rätt spår. Vi har idag en ö med över 70 nationaliteter. Det innebär att vi har en enorm kulturell kompetens som vi inte tar till vara.

Hemspråksundervisningen i Sverige har fått utstå kraftig kritik från lärarnas riksförbund, sfi-lärare och t.o.m. litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström. Främst för att det fungerar dåligt och inte gett någon förbättring i svenskkunskaperna, men också för att det är en dyr lösning. I Köpenhamn lades hemspråksundervisningen ner, efter att man inte sett någon förbättring i kunskaper. Det finns dock exempel på hur hemspråksundervisning kan arrangeras på ett kostnadseffektivt sätt. Ett är hemspråk på webben som provats i Ljusdal. Ett personligt exempel: På rödakorsgymnasiet RCNUWC fanns 82 nationaliteter och alla fick studera sitt modersmål (ryska, finska eller amhariska) genom något som kallades "self-taught". Man fick välja litteratur på sitt eget modersmål som man därefter skulle analysera, skriva uppgifter om och tentera under ett år. Proven skickades sen till I.B.-lärare i världens olika hörn för rättning. Det funkade bra, men ställde rätt stora krav på elevernas studiedisciplin.

Den största praktiska utmaning är att garantera ett minimum av jämlikhet - det ska inte spela någon roll om du har finska, farsi, urdu eller litauiska som modersmål. Om vi lyckas hitta en kostnadseffektiv lösning på det, då har vi gjort Åland en stor tjänst.

Vindkraft!

Det här är vad man ser från toppen av vindkraftverket Fortuna i Knutsboda - en av fyra vindkraftverk. Vindkraftverken drivs av Allwinds Ab, som är Vindkraftsbolaget med stort "V" på Åland. Efter den 1 januari 2011 överfördes all operativ verksamhet från Ålands Vindenergi Andelslag, Ålands Vindkraft Ab och Leo Vind Ab under samma tak, till Allwinds Ab. Det är alltså dom som är vindkraften på Åland. Allwinds gör mer än att bara sälja el till slutkunder på Åland: De projekterar, bygger och underhåller vindkraftverk. Och Båtskärsprojektet har gett dem världsunik spetskompetens om semi-offshore-platser.

Först träffade jag Allwinds vd, Henrik Lindqvist. Han gav en genomgång av den åländska vindkraftens historia - sen var det dags för frågor. Hörde mig för hur det går med det s.k. feed-in systemet som Åland fortfarande inte är inkopplat till. Landskapsregeringen jobbar på med detta, och det finns möjligheter att det kan sluta väl. Härifrån var steget inte långt till Finlandskabeln. Taket för lokalt användbar, åländsk vindkraft börjar vara nått. För att den åländska vindkraften ska kunna expandera behövs den nätverksstabilitet som Finlandskabeln ger. Kabeln ger också större möjligheter att exportera vindkraft österut.

Idag stod de 21 vindkraftverken för 23 % av Ålands elbehov. Men det varierar kraftigt. Därför behöver vi tills vidare annan elkraft som "uppbackning". Vindkraften är ett fantastiskt komplement, men inte (ännu) universallösningen.

Den bisarraste delen av den åländska vindkraftens historia är kanske Båtskärsprojektet. Det innovativa projektet hade lyckats väcka så mycket intresse i EU att man var beredd att gå in med 3 miljoner euro för att investera. Men de åländska politikerna vågade inte utarrandera området, eftersom det vuxit till sig en opinion om att vindkraftverken stör fågellivet, förstör utsikten och så vidare. Så man var tvungen att tacka nej till 3 miljoner euro från EU till ett nydanande projekt. Men finns det en vilja, så finns det en väg. Idag står Båtskärsmöllorna där, finansierade med privat kapital. Idag vet vi också att en del sjöfågelarter gillar att häcka vid vindkraftverkens fot, eftersom örnarna håller sig undan från bladen.

Kan man köpa vindkraftsel från Allwinds? Ja, flera åländska företag har köpt grön el genom certifikat från bolaget. Det är bara att ta kontakt.

Så var det dags att ta sig till vindkraftverket Fortuna. Min kropp kommer nog aldrig att glömma hur det kändes att klättra hela vägen. Nästan alla som klättrar upp för ett vindkraftverk gör samma misstag första gången: Man belastar armarna istället för att bara belasta benen. Resultatet är att man blir helt utpumpad halvvägs. För säkerhets skull hade vi bergsklättrarutrustning på och satt fast i en vajer med fall-lås.

Uppe i själva kraftverket var det hett. Men förbaskat fin utsikt. Fick ta emot en enorm mängd information om kylsystemen och växelsystemen, generatorer och vridmekanismer. Vesta och Enercon. Bra att jag fick det skriftligt. En viktig insikt var nog att vindkraft inte kan fungera som reservkraft, eftersom kraftnätet (i det här fallet gasturbinen i Tingnsbacka) inte tål de variationer som vindkraften medför (större variationer än 4 MW)

Tips: Om du vill veta mer om vindkraft, så har Åland 24 nyss gjort ett program med Lisa Bergkvist (Var kommer elen ifrån?), som snart borde dyka upp här under "Uppdraget". Allwinds arbete har också nyligen uppmärksammats av svensk vindenergi i en artikel i tidningen Vind som du hittar här

Perspektiv från Saltvik

Idag var det då dags att besöka den 16:e av Ålands 16 kommuner - den gamla, åländska kulturbygden Saltvik. Först till Matkroken i Västra Saltvik. Denna gång dels för att möta väljare, dels för att visa stöd för Saltvikslistan. Listan är ursprungligen ett samarbete mellan liberaler och moderater i Saltvik. De fokuserar prestigelöst på Saltviks bästa nu och in i framtiden, oberoende av partifärger.

Sedan kom Katrin Sjögren (Lib), Mats Perämaa (Lib), Viveka Eriksson (Lib) och Roger Eriksson (Lib) förbi. Då hade vi plötsligt 15 politiker per förbipasserande väljare på plats. Detta lät sig inte väljarna avskräckas av, de kom modigt fram och provade Saltvikslistans hemmagjorda munkar. Det blev flera goda diskussioner med liberalerna om framtida samarbetsmöjligheter. Att som Barbro Sundback (s) påstå att Lib och M "håller på att krypa upp i famnen på varandra" är att ta i rejält, men en god grund för diskussioner finns.

Fortsatte resan till Östra Saltvik. Bredvid Strömma-kurvan (den magiska gränsen mellan Östra och Västra Saltvik) fick jag syn på den här finurliga valreklamen för Gerd Danielsson, nr. 507 på Saltvikslistan. Ser ut som att någon brutalt begravt en bil, men det är bara bakre karossen som vridits så att det ser ut som att en bil sticker upp. Finurligt och väcker definitivt uppmärksamhet!

I Östra Saltvik fanns Åländsk Center på plats. Vi hade en lång diskussion om Ålands framtida kommunstruktur. Själv är jag övertygad om att vi åtminstone måste titta på alternativ till dagens struktur med 16 kommuner och 10 (?) kommunförbund. Några av Centermedlemmarna höll med om att kommunförbund kanske inte är smidigaste lösningen, men de tyckte att det måste finnas konkreta vinster med att samordna. Här är jag inne lite på samma linje. Det viktiga är inte om en tjänst är producerad av en av de 16 kommunerna, av ett kommunförbund eller av landskapet. Det viktiga är att det funkar: Att ens anhöriga får plats på De gamlas hem och att ens barn får plats på dagis. Det är kvalitén på servicen som ska avgöra i diskussionen om hur många kommuner och nivåer vi ska ha.

Fortsatte till Godby för att backa upp Moderaternas och De Obundnas gemensamma lista i Finström. På plats fanns Åke Mattsson (M), Sarah Holmberg (M) och Johanna Grönlund (Obs). Det blev en lång diskussion om tandvård med en väljare. Jag hör till dom som anser att sossarnas förslag om samma allmänna tandvård som i riket nog behöver tänkas igenom en gång till. Flera utredningar visar att systemet funkat dåligt: Det har lett till långa tandvårdköer i kommunerna, större regional obalans mellan kommunerna och - värst av allt - barn- och ungdomstandvården har nerprioriterats i hela landet, vilket har lett till "fixarpolitik" och tillfälliga lösningar inom barntandvården efter 2005. Däremot är jag helt öppen för att gå igenom den tandvård vi idag har på Åland och se över de kategorier som idag har behov av allmän tandvård på Åland.

Ha en riktig skön helg - och glöm inte att rösta, hälsar kandidat 201.