BSPC: Pussy Riot vs. Vitryssland

Är nu hemkommen efter en av de intressantaste arbetsresor jag hittills varit på. Lagtingsdelegationen inledde sin resa med att träffa ledande ledamöter i S:t Petersburgs lagstiftande församling för att syna framtida samarbetsmöjligheter. I ärlighetens namn var förväntningarna rätt lågt ställda inför detta möte, men det blev riktigt bra. Vicetalmannen för duman, Sergej Andenko var tydligt påläst och ställde initierade frågor om Ålands självstyrelse - om hur parlamentarismen fungerar och hur vi klarar av att hålla sams. Vi berättade och bjöd sedan in S:t Petersburgs duma till Åland nästa sommar.

På själva BSPC-mötet gick det bra för Åland. Vi fick igenom alla våra ändringsförslag utom ett i resolutionstexten - om övergång till förnyelsebar energi och ambitiösare arbete för att minska fosforutsläppen i Östersjön. BSPC:s rapportör Roger Jansson (M) presenterade sin rapport om sjöfartspolitik och Igge Holmberg (s) var ordförande för konferensen  under en av sessionerna. I övrigt deltog vi aktivt i debatterna, diskussionerna och nätverkandet. Åland har en helt självständig delegation i BSPC och delegationen har ett stort intresse av att delta i Östersjöarbetet.

Blev det några kontroverser på mötet, då? Domen mot Pussy Riot kritiserades hårt av flera länder - vi Ålands delegation hade diskuterat saken och kommit fram till att såsom självstyrelselagen är skriven idag är detta Finlands behörighet - och vi följer därför Finlands linje i den frågan. Nordiska rådets president Kimmo Sasi kom i sitt anförande mycket nära min uppfattning, då han uttalade att det förvisso är frågan om ett brott, men påtalade att frihetsberövande straff inte står i proportion till den begångna gärningen. De ryska delegaterna svarade ungefär att de inte nödvändigtvis betraktade domen som oskälig och att tröskeln bör vara hög för att blanda sig i andra staters rättssystem. Frågan om yttrandefrihet debatterades på ett vuxet och sakligt sätt - och det rådde inget tvivel om var länderna stod efter den debattan. Den riktigt inflammerade frågan blev Vitryssland.

En vitrysk delegation dök nämligen upp tre rader bakom den åländska - och plötsligt fanns dessutom en talare från det vitryska "parlamentet" upptagen på talarlistan. Vitryssland är inte medlem av BSPC och fick nyligen avslag på sin ansökan om observatörsstatus i organisationen. Orsaken är Vitrysslands "demokratiunderskott", med presidentval där andra kandidater än Lukasjenko utsätts för gangsterfasoner och misshandlas till medvetslöshet.  Parlamentet anses allmänt vara en marionett till Lukasjenka, som söker legitimitet genom BSPC. Nu hade då de ryska värdarna (?) bjudit in vitryssarna i alla fall. Svenskarna protesterade, tyskarna hotade att marschera ut om vitryssarna fick taltur. Den vitryske talaren ströks från listan efter en hetsig debatt i högsta beslutande organet Standing Committee. Senare började det gå rykten om att det ryska ordförandeskapet I ALLA FALL skulle låta Mihajl Orda från Vitryssland tala. Alla gjorde sig beredda att marschera ut igen, men ingen vitryss begärde ordet. Med 1 timme kvar av konferensen delade plötsligt vitryssarna ut ett skriftligt uttalande till delegationerna om hur man arbetar med hållbar energi. Detta var precis före det var dags för den avslutande debatten och tolkades som att vitryssarna i alla fall skulle tala. Ett oroligt surr bröt ut i salen och delegaterna gjorde sig än en gång redo att avbryta konferensen och marschera ut. Ingen begärde dock ordet, så krisen undveks. 

Mitt intryck? 

Jag kan tycka att det är otroligt trist att Österjsöparlamentarikernas energi ska behöva gå åt till sånt här i stället för att samarbeta kring miljö, näringsliv och sociala frågor. Det saknas inte direkt utmaningar. Men, det fanns inget val då Vitryssland en gång dök upp på konferensen. Vi kan inte ge Vitryssland ens en smula legitimitet så länge landet styrs som en nidbild av en kolchoz. Å andra sidan - ska vi gemensamt kunna göra någonting åt den miljöbelastning som Vitryssland tillför Östersjön, så behöver vi samarbete. 

Men inte till priset av grundläggande medborgerliga rättigheter.

Tal vid den 21:a Östersjökonferensen i S:t Petersburg

Ärade talman, parlamentariker, experter och konferensdeltagare,

Åland ligger geografiskt mitt i Östersjön. Med tanke på vårt läge är det naturligt att vi engagerar oss för BSPC-arbetet, att vi idag står här med en fulltalig delegation och en rapportör för maritima frågor.

Vi ser Östersjön som en ytterst konkret fråga: Om du inte kan äta fisken, om du inte kan simma, om du inte ens kan låta din hund dricka av vattnet - vad är det då för poäng med att bo bredvid vattnet, såsom vi och 90 miljoner andra gör runt Österjön?

Då jag hade den stora förmånen att besöka S:t Petersburgs reningsverk "Vodokanal" fick vi se en liten bit av det storslagna miljöarbete som Ryska federationen genomfört de senaste åren. För ja, "Vodokanal" är ett gränsöverskridande samarbetsprojekt, men INGET av detta hade hänt utan ryska eldsjälar, som brinner för att rena mer vatten - bättre.

Heder åt er som arbetat för detta! Heder åt er som fortsätter det gränsöverskridande samarbetet med Lahti Business Centre för att identifiera ännu fler lösningar på dagens och morgondagens utsläppsproblem.

Vi i Ålands delegation stöder varje ansats till ett ambitiösare och smartare miljöarbete. Vi vet vad fosforutsläppen gör mot miljön - och vi stöder en höjning av ambitionsnivån inför HELCOM:s följande ministermöte hösten 2013 i Danmark.

Däremot vill jag sätta ett frågetecken för om det är rätt att göra Östersjön till ett NECA-område. Är det verkligen rätt medel för att förbättra miljön i Östersjön? Finns det något resurseffektivare vi kunde göra? Jag anser nämligen att varje rubel, euro och krona bör investeras där den gör störst miljönytta.

Blagodarju za vasje vnimanie! (Jag tackar för er uppmärksamhet!)

Omställningar

Igår följde jag mitt barn för första gången till dagis - jag ska ärligt talat säga att det kändes rätt stort. En sak är den rent förnuftsmässiga insikten att antagligen alla föräldrar är vill att ens barn ska trivas på dagis. Något helt annat är känslan i maggropen när går med barnet och ska presentera henne för dagispersonalen och en plats där hon ska få vara en rätt stor del av sin vakna tid. Men det gick hyfsat. Tror det kommer att funka. 

Och sen på kvällen var det moderaternas styrelsemöte - vi pratade givetvis skärgårdstrafik, en i högsta grad aktuell förändring. Vi diskuterade också möjligheten att ha en politisk sekreterare - och hur vi kunde sprida utåt vad vi i lagtingsgruppen och regeringen gör. För egen del berättade jag om Nordiska konservativa gruppens besök, som ledde till att vi fick upp frågan om SVT Play på regeringsbordet igen och att vi - kanske - snart ser en lösning på vindkraftsproblematiken.

Nordiska rådet på Åland har inlett sitt arbete för i höst med att i princip godkänna ett samarbetsavtal med Färöarna och Grönland. Jag stöder överenskommelsen, eftersom vi haft ett stort utbyte av att ha samarbetsmöten med grönlänningarna och färingarna vid Nordiska rådets session. En betydligt knepigare fråga var hur landskapet kan riva gränshinder. Som vi kan läsa i dagens tidning finns det gott om gränshinder (till öst och väst) som i praktiken hämmar tillväxten på Åland. Dess gränshinder måste bort - och det mest verknigsfulla arbetet såhär långt har varit Gränshindersforum, där Åland deltar som enda nordiska självstyrelse. 

I övrigt förbereder jag mig för Östersjöorganisationen BSPC:s möte i S:t Petersburg. En sak som helt säkert kommer upp - formellt eller informellt - är fängslandet av den ryska punkgruppen Pussy Riot. Min åsikt är att det dom gjorde var provocerande och t.o.m. olagligt enligt gällande lag, men att det utdömda straffet inte var proportionerligt. Hade dom begått brottet i Tsarryssland 1905 hade dom fått några månaders fängelse. I Ryssland 2012 hade dom kunnat få upp till 7 år för sitt brott. Men, vi ska minnas att saken inte är färdigbehandlad, rättsmedlen är ännu inte uttömda och apellationsdomstolen kommer att säga sitt.  Det finns också skäl att minnas Rysslands nuvarande ställning i den internationella diplomatin: Ryssland börjar pga Syrien-krisen stå allt mer "ensamt".

I ett sådant läge behövs mer än någonsin samarbete och ärlig, rak dialog med grannarna i Östersjön.

Tillbaka i lagtinget

Är nu andra dagen på jobb efter en skön semester. Mycket snurrar kring det man skulle kunna kalla "besökssäsongen". Under nästa vecka kommer Nordiska rådets konservativa grupp, Ålandsminister Anna-Maja Henriksson och Nordens kommunförbund på besök till lagtinget - bara för att nämna några. Jag kommer att vara engagerad åtminstone i Nordiska rådets konservativa grupp och Nordens kommunförbund. Annars hade vi ett givande 4-partimöte om näringspolitik idag. Ett högaktuellt ämne, inte minst efter finansministeriets dystra tillväxtsiffror.

Dessutom fortsätter moderaternas logotyptävling. Det har totalt kommit in ca 20 förslag från 5 deltagare, både företag och privatpersoner. Faktiskt kul att se alla kreativa förslag som kommit in! Tävlingen pågår fram till den 31.8.

Ser fram emot en intressant politisk höst.

Näringsutskottet till Åland?

Då var näringsutskottets möte på Grönland avklarat. Det intressantaste som hände för Ålands del var förslaget om att hålla nästa års sommarmöte på Åland. Detta vore en ypperlig möjlighet för det åländska näringslivet att visa upp sitt kunnande. Beslut om detta fattas i september.

Nu går jag alltså på semester fram till början av augusti. Ha en riktigt skön sommar! 

Klimatförändring

Det är andra dagen på nordvästra Grönland. Intrycken är många. Ohyggliga mängder myggor. Otroligt vackra miljöer. En enorm ö med litet vägnät, där man tar flyg, helikopter eller båt om man nödvändigtvis ska någonstans. Kommunikationerna är ett kapitel för sig. I vanliga fall brukar man landa i ett lands huvudstad. På Grönland går alla internationella flyg till Kangerlassuaq som ligger mitt ute i ingenting med ca. 500 invånare. Därifrån kan man (om väderförhållandena tillåter) ta sig vidare med lokalflyg till huvudstaden Nuuk, Ilulissat eller andra städer.

Vy från Ilullisat.

Ilulissat betyder helt enkelt "isberg" på Grönländska. Och det är precis vad man ser från stan, enorma isberg som flutit ut genom Ilulissatfjorden. Så ska vi åka iväg till inlandsisens kant i helikopter. "Det här är näst sista resan som koptern gör", konstaterar piloten kärvt.

Vi flyger över hisnande landskap.

Efter 12 km är vi framme vid den punkt där man kan se hur inlandsisen övergår i Ilulissat-fjorden. Vår guide berättar att isen flyttats fram och tillbaka under 10.000-tals år. Klimatförändringar sker hela tiden, men det speciella med den nuvarande är att den skett så snabbt. Den här bilden bekräftas överallt på Grönland. Senare, på räkfabriken, berättar ledningen att vattentemperaturen stigit så mycket att räkstammen flyttat norr om södra Grönland. Men klimatförändringen innebär också  möjligheter: Torskstammen har flyttat upp till Grönland, flera otillgängliga områden blir tillgängliga. Och kanske mest kontroversiellt av allt - supermakten Kina knackar på och vill anlägga en gruvkoloni med 3000 kineser vid Nuuk-fjorden. Då vi besöker Grönlands näringsliv konstaterar representanten kort att det är obestridligt att en klimatförändring sker, frågan är snarare varför. 

I just det ögonblicket tänker jag tillbaka på BSPC:s arbetsgrupp för energieffektivitet, där en tysk plötsligt föreslår att klimatförändringen inte alls ska nämnas i arbetsgruppens rapport. Jag blir förbluffad. Klart man kan vara skeptisk till klimatförändringen, men att låtsas som att den inte existerar är inte ansvarsfull politik. Jag tar striden och får med mig gruppen. Klimatförändringen kommer att nämnas i rapporten.

Grönland

"Nuuk är en dansk provinsby. Det är där som hela självstyrelseförvaltningen finns - och den finansieras av det danska blocktillskottet. Det är inte dom som skapar tillväxt för Grönland. Det är vi här uppe i norr som säljer fisken, som söker mineraler och som får turister"

Så sade kommundirektören för Grönlands tredje största stad Ilulissat, då denne fick frågan om hur Danmarks årliga blocktillskott fördelas geografiskt. Han berättade också om Grönlands kommunreform 2009, då 18 kommuner och 3 amt slogs samman till 4 kommuner. Han pratade sig varm för den kanadensiska modellen, där medborgaren får välja - vill du bosätta dig långt ute i glesbygden får du lägre skatt, men inte heller samma tjänsteutbud som i en storstad. Vill du bosätta dig i stan får du betala lite högre skatt, men staten ger dig i gengäld ett heltäckande serviceutbud. Tänkvärt.