Vi tar ansvar.

Talman,

Politik som bäst handlar om att ta ansvar. Om att ta ansvar, ta mera ansvar och ännu mer ansvar. Den dag du slutar ta ansvar är det sannolikt dags att byta ut dig. Och nu tar vi ansvar. Landskapsregeringen har lagt ett förslag till första tilläggsbudget som, om man vill, kan sammanfattas med just detta tunga ord: Ansvar. Men här finns också ljus och en stor dos framtidstro.  Vi tar nu det offentliga Ålands öde i våra egna händer.

Vi tar ansvar för att bringa det offentliga Ålands ekonomi i skick. Ansvar för att inte våra barn ska behöva betala för en lånecheck som vi undertecknat. Ansvar för att hela Åland ska kunna fortsätta må bra också i framtiden och ansvar för de mest utsatta grupperna i samhället.

Det s.k. hållbarhetsgapet uppgår till 20 miljoner euro och vi börjar se bottnen i kassakistan. Vi konstaterar att besparingsbehoven är av sådan magnitud att detta innebär sänkningar av servicenivåer, nedläggning av verksamheter samt ökning av inkomster.  Kostnadsmedvetenheten måste genomsyra alla våra reformer: Den kommer att genomsyra översynen av socialvården, översynen av självfinansieringsgraden på ÅHS och översynen av Åmhm.

Men: Det finns ”ljus i tunneln”. Mycket rentav. Det s.k. avtalet om stärkt konkurrenskraft torde på sikt innebära besparingar på ca 2,2 miljoner euro vilket underlättar det sparbeting vi har framför oss. Spartalkan ger oss också möjlighet att se över föråldrade strukturer och riva ineffektiva murar mellan avdelningarna. ÅHS har här visat vägen, vilket märks t.ex. genom att besparingen för år 2016 redan är verkställd. Nu är blicken fokuserad på 2017 års ramar.

Styrelsen för ÅMHM utgår i sin planering ifrån att nettokostnadsnivån minskas med 200.000 euro. Beställningen från landskapsregeringen är tydlig: Mindre byråkrati, en översyn av tillsynsintervallerna och en enklare vardag för den ålänningen, inte minst företagaren.

Det största ljuset i tunneln är att Åland är i rörelse! Se ÅSUBs konjunkturöversikt för april. Arbetslöshetsgraden är fortsättningsvis låg, liksom ungdomsarbetslösheten. Framtidstron och köpkraften är hög. F.d. näringsminister Karlströms långa arbetslinje har helt tydligt burit frukt. Avgörande för 2016 blir chipsfabrikens framtid. Landskapsregeringen, framför allt genom näringsminister Gunell, arbetar intensivt med detta.

Landskapsregeringen jobbar målmedvetet för att öka landskapets intäkter. Idag berättar finansminister Perämaa och undertecknad om social- och hälsoreformens bisarra konsekvenser i nio finländska tidningar. Det är viktigt att det på rikshåll finns kännedom om Sote-reformens konsekvenser för självstyrelsen. Och det är viktigt att vi – i nya tider med nya tag – också hittar nya sätt att nå ut med vårt budskap. 

Vi har också flera satsningar framför oss, vilka aviseras i tilläggsbudgeten. Landskapsrevisionen har konstaterat att ÅHS har en enorm IT-skuld, vilken landskapsregeringen tar på allvar. Att åtgärda IT-skulden sparar i det långa loppet såväl tid, pengar som människokraft. Och IT-skulden är indirekt delaktig i de tidigare nämnda murarna som finns mellan avdelningarna.

Talman, Vi kommer under den här mandatperioden att höja blicken och aktivt söka samarbete inom social- och hälsovården på nordisk nivå, för vi upplever att vi här både har mycket att lära och en del, faktiskt, att lära ut. På rikssidan finns t.ex. ett intresse för ÅHS-reformen vi genomförde på 90-talet. Vi var på sätt och vis före vår tid på hälsoområdet (om inte på det sociala området).  

Talman, vi har alltså ett utmanande budgetläge. Men vårt Åland mår gott – och kris innebär alltid möjligheter. Personligen anser jag att denna landskapsregerings främsta förtjänst är den agilt lyckats ta tillvara varje möjlighet som varje kris ger, för Ålands bästa. Vi lever Winston Churchills om att aldrig förspilla de möjligheter en rejäl kris innebär. (“Never let a good crisis go to waste”)

Talman, tack för ordet.