Som
Johanna Fogelström sade inledningsvis är vi i slutet av mandatperioden. Vi
har valår: riksdagsval, EP-val, lagtigsval och kommunalval. Och snart,
bästa vänner, börjar det hagla one-liners, bevingade ord och kanske vissa
politikerklyschor.
Som att något har gått sönder.
” - Jag älskar Sverige och är stolt att bo i vårt land -
men något håller på att gå sönder”, sade statsministerns utmanare Stefan
Löfven, något ospecifikt i den svenska valrörelsen 2014. Temat att något har
gått sönder är inget nytt under solen. Vi ser det just nu i den finska valrörelsen och politikern/entreprenören Hjallis Harkimo tog detta till en ny
nivå, då han i samband med lanseringen av sitt nya parti, slog fast att hela politiken är sönder. Och politiken
måste ju då fixas. Av honom. En av de större finska dagstidningarna kommenterade detta syrligt,
med att det ligger i politikens själva natur att någonting alltid är sönder och det
ska fixas. Man ska förstås inte underskatta kraften i budskapet att något är
sönder, vilket kanske kan illustreras av Tredje Rikets uppkomst.
Men vad gör den enskilde människan när något går sönder? Om
du är missnöjd med den vård du har fått och vill ge kritik och synpunkter, i
form av en patientskadeanmälan. Du kommer hit! Du tar kontakt med Ålands
ombudsmannnamyndighet, det är någon som lyssnar på dig och ger vettiga råd. Hur du kommer vidare. En
gång per år sammanställs alla dessa enskilda människoöden till en rapport till
landskapsregeringen som offentliggjorts idag. Denna årliga redogörelse har
under åren haft stor betydelse i att utveckla vården och socialvård i en bättre
riktning. Åtgärda bristerna. Laga det som är sönder. Ett konkret exempel
är vår socialvårdsreform som vi berett i
snart 4 år och svarar mot flera utmaningar som lyfts av Ålands omb. Myndighet.
Ett annat exempel där patient- och klientombudsmannen blivit en drivkraft för
samhällsförändring är de synpunkter på förebyggande tandvård som framkom i
ombudsmannamyndighetens rapport. Flera av dessa tankegångar kan återfinnas i
landskapets tandvårdsprogram.
Vi utgår alltså i vårt arbete från människan, individen där
något har gått sönder. Men Ombudsmannamyndigheten ger oss i sina årliga
sammanställningar redskap att fixa det som gått sönder i hela samhället.
En annan
sak som vi politiker ibland säger: Verksamheten ska utvecklas, inte avvecklas!
När jag tittar in i min kristallkula, ser jag framför mig en framtidens Ombudsmannamyndighet med mer förvaltningsbehörighet än idag. Jag ser framför
mig en överenskommelseförordning där vi kommit överens om att det är vettigast
att hantera så många diskriminieringsärenden som möjligt på plats, på Åland. En
myndighet som ger svaren – inte nya frågor – när något har gått sönder.
Så tack Ålands ombudsmannamyndighet för att ni finns och för
att vi alla tillsammans kan laga det som är sönder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar