De som går ut en finländsk grundskola år 2021 blir de första som har läroplikt tills de är 18 år gamla eller har tagit en examen från andra stadiet, enligt riksregeringens förslag. Detta kostar 22 miljoner euro första året. År 2024 är summan uppe i 129 miljoner. Det är dyrt och frågan är vad Åland skulle vinna på att införa ett sådant system. Jag är glad över att utbildningsminister Annika Hambrudd i måndagens Ålandstidning ställer exakt samma frågor.
Jag anser att förlängandet av läroplikten är ett oförsvarligt stort ingrepp i våra ungas valfrihet och frihet. Om våra ungdomar idag är skoltrötta kan de ta ett sabbatsår eller jobba något år. Detta har varit en ”räddningsplanka” för många åländska ungdomar. Möjligheten att jobba och att vid 15 års ålder kunna ingå ett fullvärdigt arbetsavtal är värdefull, låt oss inte inskränka eller byråkratisera bort den möjligheten.
Att riket minskar på kostnaderna för skolmaterial är en skild fråga som jag inget har att invända emot. Den målsättningen finns också i det gällande åländska regeringsprogrammet, även om den åländska modellen utgår från att hjälpa dem som har mest behov av det, inte principen ”allt åt alla”.
Vad gäller förlängandet av läroplikten hoppas jag att grundlagsutskottet noga granskar förslagets förenlighet med grundlagen som ju också äger viss tillämplighet på Åland. Avslutningsvis kan jag inte låta bli att förundra mig över att de åländska politiker som nu vill ha mera förmynderi för vår ungdomar är samma politiker som inte för så länge sedan manade till 16 års rösträtt i kommunalval på Åland.
Wille Valve (MSÅ)
Lagtingsledamot
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar